- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
293-294

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Solanum - Solar - Solari - Solario - Solarisation - Solarisk - Solarium - Solarkonstanten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

293

Solar-Solarkonstanten

294

Amerika. Blomfodret är regelbundet 5-flikigt;
blomkronan är hjulformig, med 5-klufvet bräm;
ståndarna 5 med hopslående eller förenade knappar,
som genom 2 hål eller korta springor i spetsen
utsläppa frömjölet. Frukten är ett bär. Vid stränder
och i allmänhet helst på fuktiga ställen växer
S. Dulcamara L., bitter-söta, besksöt a, kvesved
(fig. 1), som har slak, refvig, stundom slingrande
(se Bes k-s ö t a och Slingerväxter), buskartad stam,
hjärtlikt äggrunda, helbräddade, upptill å stjälken
vanligen öronflikade blad, violett blomkrona, gula
ståndarknappar och röda, an1 ånga bär. De genom
en rad af ur hvarandra utvecklade grenar uppkomna
långa refvorna af besksötan, som f. ö. i folkspråket
har en mängd namn (b o s ö r t, mat-ledskvistar,
pukaris o. s. v.), voro förr officinella och användes
i form af dekokt mot reumatism och som urindrifvande
medel. Som ogräs i trädgårdar växer ofta S. nigrum,
nattskatta, som är en 1-årig ört med hvita blommor
och svarta bär. Bland arterna af detta släkte ha
flera ätliga frukter, bl. a. S. quitense med syrliga,
apelsinlika frukter ("naranjilla"). S. macrocar-pum
L. med äppelstora, syrliga frukter, S. Lyco-persicum
(se Tomat), S. Melongena, "äggplantan", a u b e r
g i n e, hvars frukter färserade och stekta äro en
läckerhet, S. muricatum, pep i n o, hvars frukter
till utseende och smak likna gurkor och användas
som sådana, m. fl. De stärkelserika stamknölarna
af S. tuberosum och andra arter utgöra potatis (se
d. o.). Flera SoZawwm-arter ha präktiga blommor och
odlas som prydnadsväxter, t. ex. S. jasminoides och
S. Wendlandii. S. capsicastrum och S. pseudocapsicum
bilda små vackra träd, öfversållade af scharlakansröda
bär, och äro omtyckta krukväxter. Åtskilliga arter,
t. ex. S. atropurpureum, S. robustum S. marginatum och
S. aviculare (S. laciniatum), ha dekorativt bladverk
och användas därför mycket i bladväxtgrupper. Genom
att inympa skott af S. nigrum på S. Lycopersicum
på så sätt, att ympen infogades i en i snittytan af
tomatstjälken gjord inskär-

Fig. 2. Chimärer af Solacumarter.

ning, och, sedan ympen hopvuxit med tomatstjälken,
afskära ympen strax under ympstället, så att snittytan
kom att bestå dels af nattskattans, dels af

tomatväxtens väfnader, åstadkom H. Winkler, att skott
frambröto från snittytan, hvars ena längd-halfva
bestod af S. Lycopersicum (med flikiga blad) och
andra längdhalfva af S. nigrum (med hela blad);
blad, som utgå från gränsen mellan de båda växterna,
bestå till hälften af nattskatta, till hälften
af tomat. Dylika dubbelorganismer kallas chimärer
(fig. 2). Winkler lyckades äfven åstadkomma chimärer,
s. k. periklinalchi-m ä r e r, där epidemis tillhörde
nattskatta och de inre väfnaderna tomat eller
omvändt. En dylik periklinalchimär är den sedan
länge som prydnadsväxt odlade Cytisus Adami, hvars
epidemis består af Cytisus purpureus och hvars inre
väfnader utgöras af Laburnum vulgäre. En annan chimär
är den s. k. Cratcegomespilus, som är sammansatt
af Cratcegus och Mespilus. Winkler anser sig äfven
ha genom ympning åstadkommit en verklig ymphybrid
mellan nattskatta och tomat, S. Dar-winianum, som
till det yttre är en fullständig mellanform mellan
föräldrarna och hvars alla celler ha föräldrarnas
karaktärer summerade. Om S. So-domceum se S o d o m
s ä p p l e. O. T. S. G. L-m.

Solar 1. Sola risk (lat. soläris, af sol, sol),
som hör till eller har afseende på solen.

Soläri [så-]. 1. Gr is t of oro S., italiensk
bildhuggare och arkitekt, f. före 1468 i Milano,
d. 1527, flyttade med sin broder (se nedan) till
Ve-nezia och blef sedan hofbildhuggare hos Lodovico
Sforza. Han fortsatte i början den lombardiska skolans
traditioner, men förföll genom missriktad imitation
efter Lionardo till en fadd idealism. Hans främsta
verk är gr af monumentet öfver Lodovico Sforza och
Beatrice d’Este i Pavia. - 2. Andrea S., 1. S o l a
r i o, den föregåendes broder, målare af milanesiska
skolan, elev af Lionardo da Vinci, f. omkr. 1460
sannolikt i Milano, d. efter 1515. I Venezia,
dit han 1490 begaf sig, tog han starka intryck af
Giov. Bellini, men började, efter sin återkomst
till fädernestaden, imitera Lionardo. S. sändes af
marskalk de Chau-mont till Frankrike för att måla
kapellet i Gaillon i Normandie, hvarmed han höll på
till 1509. Därmed försvinner han ur historien. Man
vet endast af en 1515 daterad tafla, att han då ännu
lefde. Jämte Bern. Luini ansågs S. vara Lionar-dos
bäste lärjunge. Många af hans taflor bevaras
ännu, bl. a. ett präktigt mansporträtt (i Londons
nationalgalleri), Johannes döparens hufvud (i Louvre)
och Den törnekrönt? Kristus (i Poldi-Pezzoli-museet
i Milano). l-2. O. G-g.

Solario [sålarriå]. Se Soläri 2 och Z in ga ro.

Solarisatiön, fot. Se S e n s i t o m e t r i,
sp. 106.

Solärisk. Se Solar.

Solarium, lat. (af lat. sol, sol), sol-ur.

Solärkonstanten, fys., det antal gramkalorier
(se Absoluta enheter), som en mot solstrålningen
vinkelrät och fullständigt absorberande svart yta af l
kvcm. storlek mottar per minut, då den tankes placerad
strax utanför jordens atmosfär. Direkt uppmätning
af solarkonstanten kan icke verkställas, men den
kan beräknas ur observationer af den värmemängd,
som en i möjligaste mån svart yta mottar per
tidsenhet på olika höjder öfver jordytan och vid
olika dags- och årstider, då man därjämte på grund
af andra bestämningar kan beräkna, huru mycket af
solstrålningen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:09 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free