Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Soldan, August Fredrik - Soldanella - Soldat - Soldatbref - Soldaten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
303
Soldanella-Soldaten
304
på honom, smugglades han 1849 ombord på ett fartyg,
som afgick till Amerika. I Förenta staterna
vistades han under det antagna namnet D a l s o
n omkr. nio år, sysselsatt med undervisning och
tekniska arbeten, slutligen som deltagare i en
af regeringen i Pennsylvania anordnad geologisk
undersökning och kartläggning i denna stat. 1858
återvände han till Sverige, bruten till kropp och
själ, uppehöll sig ett år i Göteborg, hvarunder han
höll föreläsningar, gaf lektioner samt utarbetade en
broschyr Om lysgas och dess användning (1859). 1859
fick han återvända till Finland samt erhöll
anställning som lärare vid tekniska realskolan i
Helsingfors och kallades 1861 till direktor för det
nyinrättade myntverket. S. å. utgaf han Om Finlands
tjärindustri och dess möjliga förbättring (äfven på
finska). S. deltog i flera allmännyttiga företag och
kallades af regeringen till medlem af åtskilliga
kommittéer, bl. a. den 1861 tillsatta kommittén
för granskning af förslaget till författning
rörande folkskoleväsendet. Som filosof slöt han
sig omsider till den her-bartska riktningen,
efter att förut ha hyllat den vid Helsingfors’
universitet härskande hegelianismen. Han efterlämnade
en omfattande manuskriptsamling af filosofiskt
innehåll, men underlät att publicera sina arbeten,
med undantag af en med anledning af Th. Reins
psykologi i "Finsk tidskrift" (1877 -78) meddelad
artikelserie under titeln Herbart och Rein. Äfven
genom personlig beröring inom en visserligen liten,
men icke betydelselös krets verkade S. väckande på
de filosofiska studierna i Helsingfors. Utdrag ur
S:s bref och dagböcker publicerades 1901 af Juhani
Aho i "En idéernas man. Biografi öfver A. F. S." (i
"Skr. utg. af Sv. litteratursällskapet i Finland",
XLIX, 1901). Om hans filosofiska ståndpunkt
se V. Ruin i "Från brytningstider" (1914). -
2. Venny S. - B r o-f el d t, dotter till S. l,
målarinna, f. 2 nov. 1863 i Helsingfors, studerade
i Konstföreningens skola och för Maria Wiik och
A. v. Becker i Helsingfors, vid Stieglitzska
skolan i Petersburg vintern 1883-84, i Paris
1885-87 och 1888-90 delvis med statsstipendier. Fru
S. tillerkändes vid världsutställningarna i Paris
1889 hedersomnämnande och 1900 bronsmedalj. Hon har
utfört realistiska landskap och genremålningar,
bl. a. Måltid i bondstuga (1892), Väckta (1898,
Ateneum, Helsingfors), Sammankomst af pietister (1901)
samt, påverkad al nyare strömningar, dekorativt hållna
bilder, såsom Marias förvåning (1915, Ensi sjukhus,
Helsingfors) och Spjutkastande gossar (s. å.), många
teckningar, främst till barnböcker, bl. a. omkr. 50
till Tope-lius’ sagor (ill. uppl. 1901), Matti och
Lisa resa till landet och Vår Tyrolen-resa. Fru
S. har stiftat föreningen Konstverk till skolan i
Helsingfors och ifrigt arbetat för dess syften. Hon
ingick 1891 äktenskap med författaren J. Brofeldt (se
d. o.). Hennes porträtt, måladt af Hanna Pauli, finns
i Göteborgs museum. 1. M. G. S. 2. T. Stz. SoldaneMla
L., Alp klocka, bot., ett litet släkte alpina örter
af fam. Primulacece. Blomkronan är vidgadt trattlik,
oftast blå, med brämet klufvet i en mängd franslika
flikar, bladen äro runda eller njurformiga. Frukten är
en 1-rummig kapsel, som öppnar sig med lock. Släktet
innehåller 6 arter, hvilka tillhöra södra och
mellersta Europas alptrakter. S. pusilla hör till
Alpernas
tidigaste vårblommor, dess blomstänglar kunna
t. o. ni. växa upp genom snötäcket. O. T. S. (G. L-m.)
Soldaneller i snö.
Soldat (it. soldäto, fr. soldat; jfr Sold),
såsom benämning för krigsmannen, användes i
Sverige eg. först under 1600-talet och ersatte
det förut vanliga "knekt". Benämningen afser i
inskränktare bemärkelse det obefordrade manskap
af infanteriet, som icke särskildt utmärkes som
gar-dister, grenadjärer, jägare e. d. I svenska
rote-ringsverket kallas allt det indelta manskapet,
däri inbegripet korpraler, "soldater", hvaraf
sammansättningen soldattorp (jfr Indelta armén).
C. O. N.
Soldatbref, postv. Personalen vid samtliga
mobiliserade eller för särskilda ändamål organiserade
truppförband, staber, formationer o. s. v. af
armén äfvensom personalen vid mobiliserad del af
marinen eger att enligt de närmare bestämmelser,
som K. M:t i kommandoväg utfärdar, för befordran
af meddelanden till hemmavarande använda särskilda
tjänstefrankotecken. Samma medgifvande gäller
beträffande meddelanden från de hemmavarande till
de mobiliserade. För ändamålet ha tillverkats
särskilda militärkortbref och militärbrefkort, som
tillhandahållas på vissa postkontor efter rekvisition
af vederbörande myndigheter. &. L-n.
Soldaten, Den ofrälse, kallas en liten skrift,
som utgafs anonymt under början af riksdagen 1771
i syfte att främja de ofrälse ståndens anlopp
mot adelns privilegierade samhällsställning. Dess
fullständiga titel är "Den ofrälse soldaten eller
en gammal underofficers svar till sin brorson om
soldatlefnaden". Författaren var statsmatematikern
Lars Anders Chierlin. I mörka färger skildras den
rättslöshet och den nöd, hvari soldater och underbefäl
lefde, och den misshandel och de utpressningar, för
hvilka de voro utsatta från befälets sida. Särskildt
framhålles den fullständiga utsiktslösheten för
en aldrig så lefvande och duglig ofrälse man att
vinna befordran utöfver underofficer på grund
af de adliga befälhafvarnas och ämbetsmännens
sammanhållning och önskan att befordra de sina. I
agitatoriskt öfverdrifna fraser gisslas f. ö. de
adlige officerarnas öfvermod i fredstid, oduglighet
och feghet i krigstid, då de resa hem för att visa
sitt hjälte-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
