- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
407-408

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sonfjället - Songa - Songari - Songariet - Song-bo - Songhai - Songkoi - Songtau - Songuldak - Songvaar - Sonika - Son-ka - Sonklar von Innstätten, Karl - Sonn. - Sonnblick - Sonne, Jörgen Valentin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

relsen föreslagit, att den kronan tillhöriga delen
af S. i Hede socken, hvilket fjäll hittills icke
besökts af renar, måtte som naturskyddsområde få
afskiljas och fredas, beslöt K. M:t 25 nov. 1910,
att Sonfjällets nationalpark ”med de af prof. Lönnberg
föreslagna gränserna skulle utgöras af den
s. och v. om den s. k. Valmån belägna delen af
Hede kronopark” (omkr. 27 kvkm.).
Wbg.

illustration placeholder
Utsikt af Sonfjället.


Songa, älf. Se Tokke.

Songari, flod. Se Sungari.

Songariet, landskap. Se Dsungariet.

Song-bo, flod. Se Song-koi.

Songhai l. Sonrhay, negerfolk, tillhörande
nigritiernas grupp, i västra Sudan och Senegal.
De äro bosatta på gränsen mellan Sudan och
Sahara, från Timbuktu till Asben samt utmed
Nigers mellersta lopp. De äro i n. uppblandade
med ruma från Marokko och i s. med fulaher.
Med mandingo som huvudbeståndsdel bildade S.
fordom ett mäktigt, öfver en stor del af
Central-Afrika utbredt rike, hvars hufvudstad var Garo.
Stammen antog på 1000-talet islam, dess rike blef
1588 svårt skadadt af Marokko och slutligen på
1700-talet förstorat af tuaregerna. F. n. stå de i
beroende af imosjarstammarna. Märkligast är deras
egenartade språk; det intar nämligen en från alla
andra negerspråk isolerad ställning. Deras
hufvudstad är Gogo, belägen vid Niger. Deras antal
har uppskattats till omkr. 2 mill. Se Hacquart
och Dupuis, ”Manuel de la langue Songhay”
(1897).
G. B–n.

Songkoi, Sangkoi 1. Songtau (kin. Hong-kiang
1. Ho-ti-kiang; fr. Fleuve rouge, "Röda floden", med
anledning af det röda grus, som floden för med sig),
hufvudflod i franska kolonien Tonkin, upprinner i
Jiinnans berg, 20 km. s. ö. om sjön Tali, heter i sitt
öfre lopp M a-lung-kiang och flyter ända till Mang-hau
(157 m. ö. h.) i en canonlik, af 1,000-1,800 m. höga
berg inramad dal med en bredd af 150-200 m. Vid
Lao-kai öfverskrider S. Tonkins gräns, omkr. 600
km. från källan, samt upptar längre ned fr. v. Son-k a
("Hvita floden") och fr. h. Song-bo ("Svarta floden"),
som upprinner i samma trakter som hufvudfloden. 25
km. nedanför föreningen med den sistnämnda börjar vid
Son-tay flodens 15,000 kvkm. vidsträckta delta. Floden
är där 700 m. bred, 2-2,5 m. djup under regntid, vid
Hanoi stiger hufvudarmen till 1,000 m. i bredd, 5 m. i
djup, men från maj till okt. ända till 7 m. Delta-

området är sankt och deladt i en otalig mängd öar,
där risodling är befolkningens utkomst. I deltat
mottager S. ett tillflöde från södra Kina, Thai-binh,
vid hvilket ligger hamnstaden Haiphong (se d. o.),
som genom järnväg och Changchi-kanalen är förenad
med Hanoi samt bildar dess hamn. - S:s längd är
omkr. 1,200 kin., dess flodområde 100,000 kvkm.
J. F. N

Songtau, flod. Se Songkoi.

Songuldak, turkisk hamnort och kolstation i
vilajetet Kastamuni vid Svarta hafvet, besköts af
ryska örlogs-fartyg 7 mars, 15 april," 7 juni, 16
juli och l okt. 1915
samt 3 febr. 1916. Utanför S. utkämpades 4 sept. 1915
en mindre sjöstrid, och 7 febr. 1916 bombarderades
de turkiska fartygen i hamnen af ryska flygare.
L. W:sonM.

Songvaar [-vår], en 1888 uppförd större
fyr på sydspetsea af S.-Hellersöen,
ett stycke s. v. om Kristiansand, Norge.
K. V. H.

So’nika i uttrycket helt sonika, "utan vidare’ \
"utan invändning", af fr. sonica, som eg. i vissa
kortspel betecknar ett kort, som får vinst, så fort
det är möjligt, sedan nyttjades ordet i bet, "just
precis", "utan vidare", t. ex. hos J. J, Rousseau.
J. C.

Son-ka, flod. Se Songkoi.

Sonklar von Innstätten [få′nn], Karl,
österrikisk militär och geograf,
f. 1816 i Weisskirchen (Ungern), d. 1885 i Innsbruck,
blef 1839 löjtnant, var 1848-57 lärare för ärkehertig
Ludvig Viktor och 1857-72 lärare i geografi vid
militärakademien i Wicner-Neustadt samt tog 1873
afsked som generalmajor. S. företog forskningsresor i
Alperna, hvilkas orografi han väsentligen bidragit att
’klarlägga. Utom specialarbeten öfver flera alpina
bergsgrupper utgaf han Allgemeine orogra-phie (1873),
hans hufvudarbete, Anleitung zu wissenschaftlichen
beobachtungen auj Alpenreisen (1879), Die
gebirgsgruppen der Hohen Tatni (1866) m. fl. skrifter.
J. F. N.

Sonn., vid djur- och växtnamn förkortning för
franske naturforskaren Pierre Sonnerat (se
denne).

Sonnblick, en 3,106 m. hög bergstopp i Hohe
Tauern. Meteorologisk station (3,095 m. ö. h.)
en af de högst belägna, ständigt bebodda i
Europa.
J. F. N.

Sonne, danska konstnärer. 1. Jörgen
Valentin S., målare, f. 24 juni 1801 i Birkeröd,
d. 24 sept. 1890, studerade vid akademien och för
C. D. Gebauer. Han kopierade dennes batalj- och
djurmålningar och målade snart egna
kompositioner med ämnen från samma områden. 1818
reste han med understöd från akademien till
München, där han blef elev af Cornelius och H. Hess.
1831 flyttade han till Rom. Där målade han
genretaflor ur landtbefolkningens lif i naturen, men
äfven krigsbilder, komponerade efter studier af
soldater i fredliga öfningar (Morgonen efter ett slag,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:09 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free