- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
449-450

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sotisperioden - Sotkamo - Sotnik - Sotning - Sotnje - Soto, Dominico de - Soto, Ferdinando (Hernando) de - Soto, Pedro de - Sotokromi - Soto Major, Antonio da Cunha - Sotra - Sotritning - Sotsvampar - Sotsäck - Sotteville-lès-Rouen - Sottie

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

449

Sotkamo-Sottie

450

ningen härrör däraf, att egypterna bestämde årstiderna
och särskildt tidpunkten för Nilens öfver-svämningar
genom aktgifvande på Sirius’ heliakiska

K. B. (B-d.)

Sotkamo [så;tkamå], socken i sydöstra
delen af Uleåborgs län, Kajana domsaga och
härad. Kon-sistoriellt pastorat af l:a kl.,
Kajana kontrakt, Kuopio stift. Areal 2,628
kvkm. 10,641 inv. (1913), finsktalande.
A. G. F.

So’tnik, ry.; befälhafvaren för en sotnje (se d. o.).

Sotning, rengöring af rökkanaler, verkställes i
numera i bostadshus vanliga, trånga murade rökpipor
i regel med hjälp af så kallad sotarkula, en vid
en lina fäst järnkula, samt en vid denna fastsatt
riskvast. Större, ’’stigbara" rökkanaler befrias från
sot med hjälp af sotarskrapa och borste. Ångpannetuber
rensas med särskildt konstruerade tubrensare af
ståltråd eller elastiska stålband och tubborstar.
Fmn.

So’tnje (ry., ett hundratal), ett kompani eller
en skvadron vid de ryska kosacktrupperna och vid
landtvärnet.

Soto, Dominicode. Se De Soto.

Soto [så’tå], Ferdinando (Hernando) de, spansk
sjöfarande och eröfrare, f. omkr. 1496 i Jeres de
los Caballeros (prov. Badajoz), d. 1542, följde
Pedrarias d’Åvila 1519 på dennes andra expedition
till Dariennäset, undersökte 1528 Guatemalas och
Yucatans kuster och anförde 1532 en skara frivilliga
till Pizarros förstärkning i Peru samt tog verksamt
del i inkarikets eröfring och återvände till Spanien
med en stor förmögenhet. På grund af Alvaro Nunez’ och
andras berättelser om rikedomarna i Florida (hvilket
namn då brukades i mycket vidsträcktare omfattning
än nu) realiserade han en stor del af sin egendom,
samlade en skara af 620 man och 123 hästar, utrustade
4 fartyg och erhöll af Karl V fullmakt som adelantado
i Florida och guvernör på Cuba samt afseglade i april
1538 till Amerika. Ankommen dit, förde han i nära 4 år
sitt folk hit och dit under fruktlöst sökande efter
guld i sydöstra delen af kontinenten, i n. till 35°,
i s. till trakten af Mobile och i v. till Mississippi,
som han nådde 1541. På återvägen utför denna flod dog
han. Om den olyckliga expeditionen finnas tre olika
berättelser, bl. a. en publicerad 1557 i Evora af en
portugis, som säger sig ha varit deltagare (utg. i
engelsk öfv. af Hakluyt 1609 och omtryckt 1851 i
Hakluytsällskapets publikationer). Han var icke, som
ofta uppges, den förste europé, som såg Mississippi;
det var Alonzo de Peneda (1519).

Soto [så’tå], Pedro de, spansk teolog, dominikan
i Salamanca, f 1518 i Cördoba, d. 1563 i Trident,
var Karl V:s biktfader och rådgifvare i kampen
mot protestantismen i Tyskland. Han var 1549-55
professor i Dillingen, 1555-59 i Oxford. 1561 kallades
han som påflig teolog till Trident-konsiliet och
öfvade där rätt stort inflytande till sin död.
Hj. ll-t.

Sotokromi (af sv. sot och grek. chröma, färg),
skämtsam benämning på sotritning, bildad i analogi
med fotokromi, litokromi o. d. Se Sotritning.

Soto Major [så’to mejå’r], Antonio da

Tryckt den 21/e 17

Cunha, vikomt de, portugisisk politiker och
diplomat, f. 18 nov. 1812 i Rio de Janeiro,
d. 24 jan. 1894 i Stockholm, tillhörde en af
Portugals allra förnämligaste ätter, beträdde
tidigt den politiska banan och tillhörde på 1830-
och 1840-talen det legitimistiska ("miguelistiska")
partiet i Portugal. Han kom emellertid småningom att
bli försonad med den liberala regeringen; och efter
att ha gjort af med större delen af den förmögenhet
(slottet Sao Miguel de Guizade i prov. Mello m. m.),
som han ärft efter sin morfader, storkanslern Jayme
Ribeiro, mottog han 1856 af regeringen posten som
ministerresident vid svensk-norska (senare äfven vid
danska) hofvet, helst som hans lifliga temperament i
hemlandet vid ett par tillfällen gett anledning till
obehagliga half-politiska duellhistorier. I Stockholm,
där han kom att stanna hela sitt återstående lif
(öfver 37 år), blef han redan året efter sin ankomst
populär just genom en duellhistoria, dock icke
af politisk, utan af chevale-resk innebörd, efter
hvilken han måste underkasta sig polisförhör och
blef bötfälld. Ehuru han 1870 upphöjdes till envoyé,
spelade han dock af naturliga skäl ingen som helst
politisk roll; beskickningens upprätthållande var
att anse närmast som en dynastisk artighet, grundad
på svensk-norska och portugisiska kungafamiljernas
släktskap (drottning Josefina var syster såväl till
portugisiska drottningen Maria II:s förste gemål
som till hennes styf-mor). Vikomten hade också nöjet
att 1883 se dåv. kronprins Karl och 1886 dåv. konung
Ludvig besöka Stockholm. Där blef vikomten med tiden
ett älskvärdt gatans och salongernas original: liten,
sirlig, hypermodern, ett fullständigt modelejon,
stor kvinnobeundrare och nästan lika stor gourmet. I
alla händelser var han också Sverige och svenskarna
varmt tillgifven. Han vardt på 1880-talet diplomatiska
kårens doyen i Stockholm. P. M. G.

Sotra, Store S. och Lille S. Se Sartor.

Sotritning, konstt., en ritning, som frambringas
därigenom, att styft papper sotas öfver en ljuslåga,
hvarefter sotet på behöriga ställen aflägsnas genom
gnidning eller gerom skrapning och ristning med ett
hvasst instrument, en nål eller knif. Teckningen
framstår antingen ljus mot mörk botten eller -
om figurerna utsparas - mörk mot ljus samt fixeras
genom att öfvergjutas eller öfver-sprutas med något
lämpligt flytande bindmedel: en gummi-, lim- eller
sockerlösning i sprit; en lätt tillgänglig sådan är
t. ex. vanlig svensk punsch.

Sotsvampar, bot. Se Hemibasidii.

Sotsäck, tekn., en större utvidgning å en rök-eller
gaskanal, i hvilken pulverformigt material, som
medföljer gasströmmen, afsätter sig. K. S-n.

Sotteville-lès-Rouen [såttvi’l läroa’], stad
i franska dep Seine-inférieure, vid Seine,
3 km. s. om Rouen. 20,023 inv. (1911;
som kommun 21,026). Textilindustri,
maskinverkstäder samt fabriker för
tillverkning af kemikalier, olja och tvål.
(J- F- N.)

Sottie 1. Sotie [såti], fr., narrspelet, en art
komiskt medeltidsdrama, som leder sitt ursprung från
narrfesten (la fête des fous; se Sermon joyeux),
men som under 1400- och 1500-talen utbildades till en
själfständig diktart och spelades af glada sällskap
(i Paris af Les enfants-sans-souci). Sottien utgör
en mellanform mellan moraliteten (se

26 b. 15

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:37:22 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free