- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
471-472

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spalatin, Georg - Spalato - Spalax - Spaldencreutz - Spaldencreutz, Johan Adolf - Spaldencreutz, Arvid Johan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

religiösa intresse och som å sin sida i den
visserligen försiktigt medlande vännen erhöll en
förespråkare hos Fredrik den vise. Vid riksdagen i
Worms och i alla de af reformationen framkallade
politiska förvecklingarna var han kurfurstens
rådgifvare och fick ofta viktiga statsuppdrag. I
denna inflytelserika ställning befordrade han Luthers
sak på många vis, ehuru vännens stormande ifver
ofta beredde honom ängslan och svåra stunder och han
stundom hindrade tryckningen af Luthers häftigaste
skrifter (såsom från Wartburg). Efter sin herres
död (1525) blef S. superintendent i Altenburg,
där han inom kort gifte sig. Äfven nu förblef han
de båda följande kurfurstarnas förtrogne, åtföljde
Johan till Speier och Augsburg, Johan Fredrik till
Schmalkalden, var 1527 en af visitatorerna i den
stora sachsiska kyrkovisitationen, öfvervakade
Wittenbergs universitet och dess bibliotek etc. Äfven
litterärt verkade han genom öfv. af Luthers,
Melanchthons och Erasmus’ skrifter. På grund af
flera värdefulla arbeten öfver Sachsens historia
hade han erhållit titeln sachsisk historiograf. S:s
Deutsche annalen utgåfvos 1718 af Cyprian. Se
G. Berbig, "Spalatin und sein verhältnis zu
Luther" (1906) och "Spalatiniana" (1908).

(Hj. H–t.)

Spalato (fordom Aspalathos, nu, på kroatiska, Split
l. Spljet), stad i Dalmatien, med omkr. 32,000
till största delen kroatiska inv. (endast
omkr. 2,000 äro italienare), ligger i en bördig
trakt under Dinariska alpernas sista utlöpare
på en liten halfö i Adriatiska hafvet mellan
Canale Castelli (Brazzaviken) och Canale di Spalato
(Salonaviken). Järnvägsförbindelse med Sebenico, Knin
och Sinj; ångbåtsfart. S. är Dalmatiens viktigaste
handelsstad (hufvudsakligen olje- och vinhandel). Husen
tyckas höja sig omedelbart ur hafvet; bland dem
ser man, på en ej ringa del af hafsfronten, den
långa fasaden af Diocletianuspalatset (jfr
arkitekturbild i art. Diocletianus), i hvilket en
stor del af staden är inbyggd. Där finnas lämningar
från stadens alla olika skeden, det romerska, det
bysantinska, kroatisk-ungerska och, talrikast, från
det venezianska. Ej blott på fasaden (d. v. s. åt
s.) äro hus inbyggda i palatset, utan ock i dess
inre. Staden har nämligen uppkommit därigenom, att
invånarna i det närbelägna Salonæ l. Salona
(se d. o.) för avarernas förskräckliga härjningar
639 (enligt andra 613) togo sin tillflykt till den
öfvergifna jättebyggnaden; ännu i dag bo i själfva
palatset omkr. 3,000 människor. – När Diocletianus
tröttnade på regeringen, bosatte han sig 305 jämte
sin maka och sin dotter i det praktfulla, väldiga
slott (215 m. i längd, 175 m. i bredd), som af en
grekisk arkitekt och grekiska arbetare uppförts vid
Salonæ och som fått formen af ett romerskt fältläger
(se bild till Castra). Dess fyra hufvudportar ha
namn af metaller; af dem är den norra, Guldporten
(porta aurea), väl bibehållen. Vidare ses 4 större
hörntorn och 12 mindre. På södra sidan funnos inga
torn, utan från hörn till hörn löpte en korridor,
med breda fönster åt s., en s. k. kryptoportikus. På
de tre andra sidorna voro i murarna utsparade
kamrar. Inkommen genom Guldporten, har man både till
höger och vänster två byggnadskomplexer, af hvilka
den ena måhända tjänat som bostad för lifvakten,
den andra som ekonomilokaler. Från en bred tvärgata
kan man åt s. se in på en öppen plats – långgatan
går ej ända fram till muren – med arkader och däröfver
arkivolter (se d. o.). Till vänster om denna plats
ligger kejsarens mausoleum, numera domkyrka, Den
heliga Dujmas (så kallad efter S:s

illustration placeholder
Plan af Diocletianuspalatset i Spalato, i dess nuv. skick med en mängd inbyggda hus. (Sjösidan öfverst på bilden. De ofvan jord synliga delarna af palatset äro tecknade med svart.) Efter Hébrard.


förste biskop). Bredvid den åttkantiga kyrkan
har uppförts en 1908 restaurerad kampanil. Rakt
framför gården åt s. synas lämningarna af det
egentliga kejsarpalatset, numera till oigenkännlighet
vanställdt genom tillbyggnader. En rund kupoltäckt
vestibul kan man återfinna, men den stora festsalen,
till hvilken en bred dörr ledde in från vestibulen,
är h. o. h. förstörd; ej heller äro de kejserliga
privatrummen igenkännliga. Efter år 480 hör man ej
vidare talas om palatset. Under de gotiska krigen
på 500-talet blef det sannolikt utplundradt och
förstördt. På senare tider ha utgräfningar företagits
både af österrikare, under ledning af arkitekten
Niemann, och fransmän, under arkitekten Hébrard;
båda ha därom utgett hvar sin stora volym. Dessutom
kan hänvisas till E. Hébrard, "Le palais de
Dioclétien à Spalato" (1911), och H. Gummerus i
"Ord och bild’" (h. 2 1915). Vid östra fronten af
palatset finnes ett museum, anlagdt af Fr. Bulič.

J. C.

Spalax, zool. Se Blindråtta.

Spaldencreutz [-kröjts], svensk adlig ätt, enligt
uppgift från Skottland, härstammade från Gustaf Spalding
(f. 1709, d. som titulär lagman 1778), hvilken 1756 adlades och
1773 introducerades med namnet S. Ätten utgick på manssidan 1848.

1. Johan Adolf S., son till ofvannämnde Gustaf S.,
ämbetsman, politiker, f. 17 juni 1747,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:56:39 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0262.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free