Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sparlösastenen - Sparman, A.N. - Sparmannia - Sparmärken - Sparr, Otto Christopher von - Sparre - Sparre - Sparre, Lars Siggesson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
569
Sparman-Sparre
570
land, hvarom äfven runornas längd påminner, som
uppgår ända till 60 cm. Under inskriften finnes,
en list af korsliknande figurer och därunder
ett människoansikte. I yngre tid har till höger
en ny runinskrift anbragts, nämligen: kisli:
karf)i: iftiR: kunar: bruj^r "Gisle gjorde
(inskriften) efter sin broder Gunnar". Se
Västergötlands fornrninnesför:s tidskr., bd 2,
sid. 3 ff., 104 ff., bd 3, sid. 42. B-e. Sparman,
A. N. Se Palmcron. Sparma’nnia, bot. Se
Sparrmania. Sparmärken. Se Postsparbank. Spärr,
Otto Christopher v o n% friherre, tysk krigare,
f. 1605 i Lichterfelde bei Ebers-walde i Mark,
d. 1668, stred under Trettioåriga kriget i de
kejserliges led, till sist som generalvaktmästare,
och mest i nordvästra Tyskland, utförde 1649 som
kurköl-nisk generalfältvaktmä-stare exekutionen mot
Liége och inträdde s. å. i tjänst hos kurfursten af
Branden-burg, blef 1651 gene-ralfälttygmästare och
vinnlade sig företrädesvis om artillerimaterielens
och befästningsväsendets utveckling. I slaget vid
Warschau 1656 utmärkte han sig särskildt tredje dagen,
då han utdref polackerna ur Pragaskogen. 1657, då
han blef generalfältmarskalk och öfverbefälhafvare
för bran-denburgska armén, kämpade han fortfarande
mot Polen, men 1658 mot svenskarna och eröfrade
Demmin 1659. S. deltog äfven i fälttåget mot
turkarna i Ungern 1663-64. Hans sista uppdrag var
underkufvandet af det motspänstiga Magde-burg 1666.
L- W:sonM.
Sparre. 1. Trav., fyrhugget virke om 3"-83/4"
fyrkantsida. De minsta spärrarna skeppas på Afrika
och kallas vanligen egyptiska spärrar. De skola
vara friska, fria från blånad, större sprickor
och kvistar. En mindre vankant är tillåten. De
vanligaste toppdimensionerna äro 3" x 3", 3» x 4",
4" x 4" och 4" x 5". Spärrarna tilltaga i groflek
mot roten efter trädens dimensioner. Äfven till
Danmark, Tyskland och England exporteras spärrar. De
vanligaste dimensionerna på danska spärrar äro 3"
x 4", 4"x4//, 4" x 5", 5" x 5", 5" x 6", 6" x 6", Q"
x l" och l" x l" och på engelska samma dimensioner,
dock ej gärna öfver 6". Numera sågas spärrar i rätt
afsevärd utsträckning. Fordringarna på de sågade
spärrarna äro ofta större än på de handskrädda. -
2. Her. Se S k ö l d, sp. 1362. 1. W. E-n. Sparre,
svensk, i många ätter förgrenad adlig släkt, som
tagit sig namnet efter vapenbilden (se fig.), en
sparre, ett vapen, som under medeltiden i Sverige
bars af flera släktgrupper utan känd släktskap med här
ifrågavarande ätt. Äldst af dessa större släktgrupper
är den s. k. Toftasläkten (med sätesgården Tofta på
Adelsön i Mälaren, Stockholms län). Dess förste genom
urkunder kände
medlem är drotsen Abjörn Sixtensson
(d. 1310). Möjligen var han sonson till en herr Nils,
som enligt krönikornas samstämmiga vittnesbörd var
gift med konung Erik Knutssons dotter Märta. Men
man har ej något skäl att antaga, att denne Nils
hetat Sixtensson och haft en broder med namnet
Knut. Toftasläkten var på 1300-talet Sveriges kanske
mest lysande ätt; i flera generationer beklädde dess
medlemmar rikets högsta ämbeten. Ätten utgick 1407 på
manssidan med Abjörn Sixtenssons sonson, riksmarsken
Karl Ulfsson (se denne). En annan sparre-släkt
(Ängsösläkten, med sätesgård på Ängsön i Mälaren,
Västmanlands län), som lefde in på 1500-talet,
härstammade från Ulf Bengtsson till Lagmansö, af
hvars söner Sigge Ulfsson var biskop i Strängnäs
och Fader Ulfsson riddare och riksråd vid midten
af 1400-talet. Bland män, som burit sparre-vapnet,
kunna vidare nämnas Arvid Gustafsson, lagman i
Södermanland (d. 1317), Nils Abjörnsson till Ängsö,
drots och riksråd (d. 1359) och Lars Karlsson (se
denne), riksråd. Den enda släktgrupp, som upptagit
namnet Sparre, är den s. k. Sundbysläkten, som
kan ledas tillbaka till väpnaren Sigge Larsson,
hvilken lefde i början af 1400-talet och hvars
sonsonsson var riksmarsken Lars Siggesson (se S. 1)
till Sundby. Flera af dennes söner skrefvo sig S. En
af dem, Görau Larsson S. (se under S. 1), 1530-90,
antog namnet S. till Rossvik (se d. o.; sätesgård
i Södermanland), under hvilket ätten introducerades
1625. Ätten kvarlefver som adlig, men från densamma
ha utgrenat sig: friherrliga ätten S.’till Kronoberg
(se d. o. 2), hvars stamfader, Per Eriksson S. (se
S. 6), blef friherre 1647, och friherrliga ätten
Franc-Sparre, som utslocknade 1837 med stiftaren,
Bengt Erland Franc-S, (se S. 22), friherre 1815,
grefve 1833, men i senare egenskap ej introducerad. -
Från friherrliga ätten S. till Kronoberg härstamma i
sin tur: grefliga ätten S. till Sundby (sätesgård i
Södermanland; se Stora Sundby), som blef greflig 1719
med Erik S. (se S. 23) och utgick 1772, grefliga
ätten S. till Söfdeborg (se d. o.; sätesgård i
Malmöhus län), stiftad 1719 af Klas S (se S. 25),
grefliga ätten S. n:r 74, utdöd 1728 med stiftaren,
Axel S. (se S. 33), hvilken grefve-värdigheten
tilldelades 1720, och grefliga ätten S. n:r 111,
som med Fredrik S. (se S. 34) upphöjdes i grefligt
stånd 1797 och utslocknade på svärdssidan 1812.
A. Adliga ätten S. till Rossvik:
1. Lars Siggesson, riksråd (födelseåret okändt),
d. 12 jan. 1554 i Örebro, framstod under större delen
af Gustaf I:s regering som en af hans verksammaste
och mest dugande medhjälpare bland den tidens
högadel. Jämte den då unge Gustaf Vasa var han en af
de sex svenske herrar, som af Sten Sture d. y. 1518
lämnades som gisslan åt Kristian II och af honom
mot tro och lofven fördes bort i fångenskap. Efter
sin återkomst till Sverige ställde han sig snart på
Gustaf Vasas sida i folkresningen mot Kristian och
stod jämte Berent v. Mehlen i spetsen för den liibska
undsättningsflottan 1522. Efter ett misslyc-kadt tåg
till Skåne för att indraga detta land i resningen
och lägga det under sven&ka kronan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
