Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spenser, Edmund - Spenserstansen - Spenshult - Spent - Spenörten - Sperani, Bruno - Speranskij, Michail Michailovitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
663
Spenserstansen-Speranskij
664
den gaf godt tillfälle till allegorier, dels emedan
den möjliggjorde behandlingen af de mest olikartade
ämnen. S. hade noga studerat sina förebilder,
bland hvilka märkas Marot, Sannazaro och de antike
skalderna. Strax efter utgifvandet af detta arbete
anställdes skalden såsom sekreterare hos lord Grey
of Wilton, som kort förut utnämnts till lord deputy
of Ireland (motsvarande vice-kon-ung). I detta
land stannade S. med af brott af ett par uppehåll
i England under större delen af sin återstående
lifstid och erhöll efter några år af regeringen
det betydande godset Kilcolman, kort förut indraget
från den upproriska irländska familjen Desmond. 1598
utnämndes han till sheriff i Cork, men vid ett nytt
irländskt uppror s. å. nedbrändes Kilcolmans slott,
och S. kunde med nätt nöd rädda lifvet. Bruten
till både kropp och själ, anlände han till London,
där han i stort armod ändade sitt lif. Han begrofs
i Westminster abbey. Kedan före sin afresa till
Irland synes han ha påbörjat sin förnämsta dikt,
The Faerie Queene. Under de politiskt och religiöst
stormiga år, hvilka föregingo och efterföljde den
s. k. stora armadans angrepp på England, fulländade
S. de tre första böckerna af denna protestantismens
stora hjältedikt. De medfördes 1589 af S. till
England och utkommo i London i början af följande
år; de till-egnades drottningen. Hvarje bok indelas
i tolf "cantos" 1. sånger. 1596 trycktes de tre
följande böckerna, och tio år efter S:s död utkommo
ytterligare några cantos. Arbetet, som ursprungligen
varit anlagdt på tolf eller rättare tjugufyra böcker,
blef således endast ett fragment. "The Faerie Queene"
är en romantisk-allegorisk hjältedikt, som åsyftar
ett förhärligande af England, drottning Elisabet
och den protestantiska religionen. Den saknar en
klart framträdande enhet och behandlar de mest
olikartade motiv; skalden rör sig ej med personer,
utan med typer, och de dunkla hänsyftningar, i
hvilkas lösning samtiden fann så stort behag, kunna
numera näppeligen uppfattas. Starkt framträdande är
skaldens dyrkan af konung Arthur, hvilken f ramställes
som typen för en fullkomlig riddare. Orsaken till
diktens popularitet var säkerligen, att samtiden i
den såg sina mest ideella sträfvanden framställda,
och denna idealitet visade sig äfven i det glänsande,
delvis ålderdomliga språket och den vackra versformen,
den s. k. spenserian stanza (se Spenserstansen). Den
allegoriska formen var ock i enlighet med tidens
skönhetslära, ty äfven Homeros och Vergilius ansågos
ha begagnat hjältediktens form blott för att meddela
moraliska och politiska lärdomar. S. var Englands
störste allegoriske skald och som sådan en nydanare,
som stod jämförelsevis oberoende af tidens poetiska
moderiktningar. Bland S:s öfriga skrifter märkas dels
Amoretti, en samling sonetter, som af den engelska
kritiken - på svaga grunder - anses riktade till
den kvinna, som sedermera (1594) blef skaldens maka,
dels "Colin Cloufs come home again", en allegorisk
herdedikt med anspelningar bl. a. på dåtidens
seder och poesi, dedicerad till sir Walter Raleigh;
särskildt glänsande är den poetiska stilen i hans
bröllopskväde (Epithalamion). Ehuru skrifna förut,
utgåfvos dessa dikter först 1595. S:s verk utgåfvos
bl. a. af Grosart 1882-84 (10 bd). Se arbeten om
S. af Craik (1871), Church (1888), Morley (1892)
och Sawtelle (1896). H. S. (E. B-n.)
Spenserstansen (eng. spenserian stanza), metr., en
af engelske skalden E. Spenser (se denne) uppfunnen,
nioradig strof med rimflätningen ababbcbcc. Denna
strofform, hvars åtta första rader äro fem-fota
jamber och hvars sista rad är en alexandrin, utgör
en individuell förändring af ottava rima, hvilken
blifvit rätt allmän i England (Thomson, Buras,
Byron m. fl.). I Sverige har den föga brukats; som
prof kan anföras Atterboms "Vid magi-sterpromotionen
1839". - En i afseende på rimflätningen förenklad
form (ababcdccd) af spen-serstansen nyttjade Tegnér
i "Vid Svenska akademiens femtiåra minneshögtid".
R-n B.
Spenshult. 1. Kronopark i Slättåkra socken, Halmstads
härad, Hallands län, tillhör Hallands revir af Södra
öfverjägmästardistriktet. Den har bildats af indragna
militiebostället Spenneshult n:r l, hvilket genom
k. br. 21 sept. 1888 förklarades för kronopark. Areal
247 har (1910). - 2. Ett af staten bekostadt, men
med konung Oskar II:s jubileumsfond införlifvadt
och 18 april 1913 öppnadt tuberkulossanatorium,
beläget å of van-nämnda kronopark, 23 km. n. ö. om
Halmstad, på högra sidan af Nissan, har tillkommit
för att bereda tillfälle för vissa statstjänare
och militärer att kunna mottagas å jubileumsfondens
sanatorier. Byggnaderna ligga omkr. 150 m. ö. h. på
sydsluttningen mot Nissan, omgifna af högväxta
bokar. Utom den af tegel uppförda hufvudbyggnaden
i tre våningar (samlingssal, kök, matsalar, badrum
m. m. på nedre bottnen, de hufvudsakliga sjukrummen
i de två öfre våningarna) består anläggningen af
särskilda ekonomihus, bostadshus för öfverläkaren
och för sysslomannen, hus för betjäning m. m. Vid
sanatoriet mottogos först endast patienter af
mankön. Afgifterna för sjukvården äro kr. 3 i
halfenskildt rum och kr. 1:50 i allmän sal (för
mindre bemedlade 60 öre i dag-afgift). Sanatoriet
rymmer f. n. 110 sjukplatser. Byggnadskostnaden
var omkr. 650,000 kr. Då öfverläkarbefattningen i
maj 1916 blifvit vakant och, emedan patienternas
uppträdande varit en källa till obehag för
läkaren, ej kunde återbesättas, stängdes S. l
sept. 1916. Sedan hufvudbyggnaden uppdelats i en
afd. för män och en för kvinnor samt det bestämts,
att statstjänarna skulle lika fördelas på fondens
4 sanatorier, öppnades S. ånyo l febr. 1917.
1. S-r. 2. B. W.
Spent, eng. Se S i 11 s a 11 n i n g, sp. 535.
Spenörten, Laserpitium latifolium, bot. Se L a-s e
r p i t i u m.
Speräni, Bruno, pseudonym. Se S p e r a z, B.
Speranskij, Michail Michailovitj, grefve, rysk
statsman, f. l jan. (g. st.) 1772 i Tjerkutino i
guv. Vladimir, där fadern var rysk präst, d. 11
febr. (g. st.) 1839, studerade vid Nevski-klostrets
seminarium i Petersburg och var 1792-97 anställd
som lärare och prefekt vid denna anstalt. Han of
ver gick dock snart till den administrativa banan,
blef privatsekreterare hos furst Aleksej Kurakin,
inträdde sedermera i statens tjänst och utnämndes
1801 till statssekreterare. 1809 fick han titel af
verkligt geheimeråd. S. var genomträngd af frisinnade
grundsatser i franska revolutionens anda,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
