- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
665-666

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Speranskij, Michail Michailovitj - Sperati, Paolo - Sperati, Octavia - Speratus, Paulus - Speraz, Beatrice - Spercheios - Sperenberg - Spergula

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

665

Sperati-Spergula

666

hvarför han vann den på denna tid likaledes
liberale Alexander I:s fulla förtroende. Under ett
antal år var han den inflytelserikaste mannen i
Ryssland. Han utarbetade en plan till omorganisation
af riksstyrelsen, hvilken i okt. 1809 förelades
kejsaren; denne kunde emellertid icke besluta sig för
att genomföra projektet i dess helhet, utan valde
delar därur, hvilka genom särskilda förordningar
bragtes till verkställighet. Riksrådet ombildades
till en allmän lagstiftande och kontrollerande
myndighet, hvars verksamhet som sådan af kejsaren
personligen öppnades l dec. 1810. Samtidigt
anförtroddes det viktiga statssekreterar-ämbetet åt
S. Ministerstyrelsen omorganiserades. Hofämbetsmännens
företrädesrättigheter afskaffa-des, och rangväsendets
betydelse modifierades. Äfven på Finlands öden vann
han inflytande efter dess förening med Ryssland. Han
utsågs i början af 1809 att inför kejsaren föredraga
Finlands angelägenheter, var sedermera kejsaren
följaktig till landtdagen i Borgå och kontrasignerade
som kejsarens sekreterare de akter, genom hvilka
Finlands nya statsskick grundlades. S. å. utnämndes
han till Åbo universitets kansler, i hvilken egenskap
han utverkade förhöjning af universitetets stat
samt upprättandet af nya lärostolar. Han föreslog,
att en kommitté af infödda finnar skulle ställas
som rådgifvande myndighet vid föredragandens
i Petersburg sida, men det blef G. M. Armfelt,
som på hösten 1811 efterträdde honom, förbehållet
att genomföra denna plan, likasom äfven att bringa
den af S. förberedda föreningen af Yiborgs guv. med
storfurstendömet till verkställighet. Vid denna tid
började S:s ställning bli vacklande. Den högre och
lägre hof adeln, gods-egarna och alla, som sågo
sina intressen hotade, arbetade emot honom. Hans
fiender, bland hvilka polisministern Balasjev var
den främste, men till hvilka äfven G. M. Armfelt,
Araktjejev m. fl. hörde, begagnade sig af den på denna
tid uppkomna kölden i förhållandet mellan Frankrike
och Ryssland, beskyllde honom, förutom för annat,
för hemlig förbindelse med Frankrike och anklagade
honom slutligen för förräderi. S. blef 17 mars
(g. st.) 1812 plötsligt sänd till Nizjnij-Novgorod
och därefter till Perm. 1814 fick han tillåtelse att
bosätta sig på ett litet landtgods i guv. Novgorod,
där han egnade sig åt att uppfostra en dotter, åt
landtbruk samt åt vetenskapliga sysselsättningar. Han
återkallades emellertid s. å. i statens tjänst,
utnämndes 1816 till civilguvernör i Pensa och
1819 till generalguvernör i Sibirien. I sistnämnda
land genomförde han genomgripande förändringar i
förvaltningen. I mars 1821 fick han tillåtelse att
återvända till hofvet, där han mottogs med mycken
utmärkelse af kejsaren, som kallade honom till
medlem af riksrådet. Dock återvann han icke sitt
förra inflytande. Kejsar Nikolaus uppdrog åt

honom att göra en sammanfattning af ryska rikets
lagar, hvilket arbete han af slutade 1833. Han
var några år tronföljarens lärare och upphöjdes i
grefligt stånd kort före sin död. - Om S:s dotter
Jelisaveta (Elisabet) se Bagrejev-S p e r a n s k i j.
M. G. S.

Speräti, P a o l o, italiensk musiker, f. 1821 i
Turin, d. 1884 i Kristiania, var 1848-49 dirigent
för ett italienskt operasällskap i Stockholm,
anförde samma trupp i Köpenhamn 1849-50, blef 1850
kapellmästare vid Kristiania teater och sedermera
vid småteatrarna där, var ock organist vid katolska
kyrkan samt från 1854 förtjänstfull instruktör vid den
norska militärmusiken. Han komponerade scenisk musik
(bl. a. till Ibsens "Gildet paa Solhoug"), marscher
och danser m. m. A. L.*

Speräti, O c t a v i a, norsk skådespelerska,
född Svendsen, f. 19 febr. 1847 i Kristiansand,
debuterade 1865 på Kristiania Folketeater och
anställdes 1876 vid Bergens Norske teater, hvarifrån
hon öfvergick till den nationella scenen i samma
stad. Hon har bl. a. utmärkt sig i flera Holbergs-
och Ibsensroller samt författat Theater-erindringer
(1911). K. V. H.

Sperätus (eg. S p r e t), P a u l u s, en af Luthers
medarbetare i reformationsverket, psalmdiktare,
f. 1484 i Rötlen vid Ellwangen, d. 1551 i
Marien-werder, blef 1520 dompredikant i Wiirzburg,
slöt sig där till den evangeliska åskådningen, gifte
sig och måste därför 1521 hemligt lämna staden. Han
verkade som flykting i Salzburg och Wien och fann
anställning som stadspastor i Iglau i Mähren. Han
fängslades på anstiftan af en biskop och dömdes
till döden, men lösköptes af inflytelserika gynnare
och kom till Wittenberg, där han med några bidrag
hjälpte Luther vid utgifningen af 1524 års sångbok;
bland dessa var Es ist das heil uns kommen her
(öfv. som n:r 144 i svenska psalmboken: "Gud har
af sin barmhärtighet" etc.). S. å. kallades han af
hertig Albrekt af Preussen till slottspredikant
och blef 1530 biskop af Pomesanien (södra
delen af hertigdömet). Han hade bestämmande
inflytande redan vid de båda första preussiska
kyrkovisitationerna 1526 och 1528 liksom vid den nya
lärans införande. Hans teol. skrifter riktade sig mest
mot spiritualisterna, t. ex. Schwenckfeld. Måhända
medverkade han ock vid Königsbergssångboken
1527. Se P. Tschackert, "P. S." (1891),
och J. Zeller, "Nachlese zu P. S." (1909).
Hj.H-t.

Speraz [speräts], Beatrice, italiensk
romanförfattarinna under namnet Bruno Sperani, f. 1840
i Trieste, har författat ett stort antal romaner och
berättelser (Di casa in casa, Emma Walder, Le vinte,
NelVingranaggio, Tre donne m. fl.), hufvudsakligen
skildrande italienska kvinnoöden.

SperchéTos, flod. Se H e 11 a d a.

Sperenberg, en i preussiska reg.-omr. Potsdam belägen
by, hvarest finnas betydande gipsbrott och ett 1867
upptäckt stensaltlager, som borrats till ett djup
af 1,460 m., utan att man nått dess nedre slut. Jfr
Permiska systemet, sp. 506. J.F.M.

Spe’rgula L., Spärgel, bot.,
växtsläkte inom fam. Caryophyllacece,
underfam. Alsinoideos. Dithörande 3 arter
äro spensliga, lågväxta örter, med trådsmala,
stipelförsedda blad, som egentligen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:09 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0369.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free