- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
667-668

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spergula - Spergularia - Sperillen - Sperling - Sperling, Kasper Otto - Sperling, Göran - Sperling, Otto

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

667

Spergularia-Sperling

668

äro 2 motsatta, men tills, med de tätbladiga
smågrenarna i bladvecken bilda falska kransar kring
stjälken. Blommorna äro små, hvita, med slutligen
nedböjda skaft, och sitta i kvastliknande knippen i
toppen af stjälken. Stiften äro 5. På odlade

Spergula arvensis (åkerspärgel). l växten med flera
grenar af skurna, 2 blomma, 3 fröhus, 4 frö.

ställen växer åkerspärgeln, S. arvensis L., allmänt,
och å berghällar träffas vårspär-ge l n, S. vernalis
Willd., här och där. Den förra har stjälken sparsamt
glandelhårig och fröna tjocka med smal och slät
vingkant; dess ståndare äro 10. Den senare har
glatt stjälk, bladkransarna samlade på stjälkens
nedre del och blott 5 ståndare. Åkerspärgeln
odlas ofta på sandig jord som foderväxt.
O. T. S. (G. L-m.)

Spergularia Pers. (Lepigonum Fr.), bot., ett
till fam. Caryophyllacece, underfam. Alsinoidece
hörande släkte af små örter med motsatta, trådlika,
stipelförsedda blad och klaselika knippen af blekt
violettröda blommor, bildade af 5 foder- och kronblad;
stiften äro tre och frukten en äggformig kapsel med
många frön. Dessa växter förekomma dels å torra
ställen, såsom S. rubra, r ö d n a r v, dels och
i synnerhet på hafsstränder. Jfr K l e i-stogami.
O. T. S. (G. L-m.)

Sperillen (S p i r i 11 e n), en 25,i kvkm. stor,
24 km. lång (i n.-s.), 108 m. djup insjö, 150
m. ö. h., tillhörig Valdresvasdraget, Buskerud
amt, Norge, upptar Drammensälfvens största biflod
Begna. Kegelbunden ångbåtstrafik. Mellan S:s sydända
och stationen Hen på Kandsfjordsbanan är järnväg
under anläggning. K. V. H.

Sperling, svensk adlig ätt från Mecklenburg, blef med
K a sp er Otto S. (se S. 1) naturalise-rad 1632 och
friherrlig 1653 och med dennes son Göran (se S. 2)
greflig 1687. Den utslocknade på svärdssidan 1769.

1. Kasper Otto S., friherre, krigare, f. 1596 i
Mecklenburg, d. 6 okt. 1655, kom 1612

till Sverige, där han 1623 blef kapten och
1630 öfverste för Södermanlands regemente, och
natura-liserades som svensk adelsman 1632. Han
utnämndes till generalmajor 1644 och till guvernör
öfver Halland 1646 samt upphöjdes 1653 till
friherre. S. var en framstående krigare, men blef
genom utpressningar som tjänsteman och enskild person
illa beryktad.

2. Göran S., grefve, den föregåendes son, krigare,
statsman, f. 6 dec. 1630 på Rådmansö, d. 22 sept. 1691
i Narva, blef 1664 öfverste för ett dragonregemente
samt 1676 generalmajor af infanteriet och landshöfding
i Halland. För sitt kraftiga ingripande i slaget
vid Landskrona utnämndes han till generallöjtnant
och guvernör öfver Skåne, Halland och Blekinge 1677,
deltog i svenskdanska fredsunderhandlingarna 1678,
förordnades till guvernör i Norrland 1679 samt
afgick 1680 till Pommern och Bremen med uppdrag att
jämte Klas Rålamb och Henrik Falkenberg undersöka
dessa provinsers tillstånd efter kriget. 1683 blef
S. general, 1687 generalguvernör i In germanland,
Karelen och Kex-holm, kungl. råd och grefve samt
1690 fältmarskalk.

Sperling. 1. Otto S., dansk läkare, f. 28 dec. 1602
i Hamburg, d. 25 dec. 1681, kom 1622 till Danmark,
studerade 1624-27 medicin i Padua och tog därunder
doktorsgraden. 1628 bosatte han sig som läkare
i Bergen, men flyttade 1631 till Kristiania och
1634 till Själland. I Kristiania hade han kommit i
förbindelse med rikshofmästa-ren Korfitz Ulfeld och
kallades tack vare hans inflytande till Köpenhamn som
läkare vid barnhuset samt var 1637-44 föreståndare för
k. trädgården. Han blef äfven stadsläkare i Köpenhamn
och hade stor praktik; han var Kristian IV:s läkare
under konungens sista sjukdom (1648). Han medföljde
Ulfeld 1646-47 och ånyo 1649 på hans beskickningar
till Nederländerna och invecklades 1651 i Dina
Winhovers process. Hon riktade nämligen den falska
beskyllningen mot S. att ha åt Ulf eld tillagat
det gift, hvarmed denne påstods ha velat mörda
konungen. Då Ulf eld sedan lämnade Danmark, drog
äfven S. bort, först till Amsterdam och 1654 till sin
födelsestad. Han följde 1657 Ulf eld och svenska hären
på deras tåg till Frederiksodde, hvilket medförde, att
han 1658 tillfångatogs af danska myndigheterna och en
längre tid hölls inspärrad i Gliickstadt. Han fri-gafs
mot löfte att ej stå i förbindelse med konungens
fiender; men som hans vänskapliga förhållande till Ulf
eld och dennes släkt fortfor, lockades S. 1664 från
Hamburg till Altona, fängslades där på dansk mark,
fördes till Köpenhamn och dömdes för högförräderi
förlustig lif, ära och gods. Man hade säkerligen
väntat att få bekännelser af honom om Ulf elds planer,
men däri blef man besviken. S. hade dock haft en del
af hans hemliga bref-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:09 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0370.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free