- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
773-774

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spokane - Spole - Spole, Anders - Spoleto - Spolformig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvilka, monterade för elektrisk drift, lämna drifkraft
för den elektriska belysningen, spårvägarna och
industrien, och ej långt utanför staden andra fall,
som ock kommit industrien till godo. Denna hade
1899 ett tillverkningsvärde af 3,75 mill. doll.,
men 1909 nära 19 mill. doll., företrädesvis
sågverk, snickerifabriker, kvarnar samt maskin-
och mek. verkstäder. S., som ligger i ett rikt
hvetedistrikt, är stapelplats för bergverksområdena
i östra Washington och norra Idaho. – Första nybygget
på platsen anlades 1874, samhället hette Spokane
falls till 1890 efter en indianstam af selishgruppen
och blef stad 1881. Den hade 36,848 inv. 1900.

Wbg.

Spole (ty. spule, eng. cop,
fr. cannette), text. 1. En
antingen direkt vid spinningen eller sedermera med
särskilda maskiner eller redskap bildad garnkropp af
cylindrokonisk form. Spolar kunna antingen lindas
direkt kring spinn- eller spolmaskinens spindlar
och sedermera afdragas från dessa eller ock lindas
kring spolpipor, rör af trä, bleckplåt eller papper,
hvilka sträcka sig genom hela eller en del af spolens
längd och medfölja spolarna vid aftagningen från
spindlarna. Större spolar af nu nämnda beskaffenhet
kallas ofta näsk och användas till varpgarn. Garn,
som skall användas till inslag, spinnes eller spolas
till mindre spolar för att kunna rymmas i väfstolens
skyttel. Nu nämnda spolar bildas därigenom, att garnet
lindas i många koniska lager ofvanpå hvarandra, det
följande lagret alltid något högre upp eller längre ut
på spindeln än det föregående. De aflindas vanligen
från spetsen; endast s. k. slang- l. rörspolar
(ty. schlauchspulen, i Sverige oegentligt ofta kallade
copspolar) aflindas från bottnen eller begynnelseändan
och bruka därför icke vid användningen vara uppträdda
på någon spolspindel, utan fasthållas från yttersidan
genom att hårdt inklämmas i skytteln. Slangspolarna
äro särdeles lämpliga för i synnerhet gröfre
inslagsgarn, emedan de kunna göras större och rymma
mycket mera garn än sådana, som skola anbringas
på en spolspindel med eller utan spolpipa och som
behöfva rymlig plats i skytteln för att tillåta
garnets obehindrade aflindning. En slangspole
kan sålunda innehålla lika mycket garn som tre,
fyra eller flera vanliga spolar, utan att kräfva
större skyttel, hvarför väfstolen ej så ofta behöfver
stannas för insättning af nya spolar. – 2. Garnkropp
af cylindrisk och stympad konform, hvilken icke
bildas genom att tråden lindas i koniska lager, utan
så, att tråden hastigt föres fram och åter i den
roterande spindel- eller röraxelns längdriktning,
hvarvid de särskilda trådlagren komma att skarpt
korsa hvarandra. Dylika kallas därför korsspolar
(ty. kreuzspulen, eng. cheeses, till följd af den
ostliknande form de kunna erhålla). Korsspolar äro
synnerligen praktiska, emedan de kunna göras mycket
stora, utan att bli ömtåliga, och emedan man kan
varpa direkt ifrån dem utan omspolning. För garn,
som är afsedt till försäljning, är denna form mycket
bättre än de ömtåliga näsken och i ännu högre grad
förmånligare än härfvor, som kräfva mycket arbete
för omspolning och ofta genom ovarsam behandling bli
tilltrasslade. Kostnaden för korsspolningen är ej
större än för hasplingen till

härfvor. – 3. Oegentlig benämning på väfstolsskytteln.

1–3. G. A. W.

Spole. 1. Bot. Se Kärndelning.
– 2. Zool. Se Fjäder, sp. 484.

Spole, Anders, matematiker och astronom, f. 13 juni
1630 i Barnarp i Småland, d. 1 aug. 1699 i Uppsala,
studerade 1652–63 i Greifswald och Uppsala samt
företog 1664–67 vidsträckta utländska resor. 1667
illustration placeholder

utnämnd till professor i matematik i Lund, innehade
han denna befattning till 1676, då akademien genom
kriget upplöstes. Under detta krig deltog han flera
gånger i fosterlandets försvar, bl. a. förstärkte han
befästningarna kring Jönköpings slott, gaf ritning
till en skans på småländska gränsen och deltog
personligen i vid Landskrona (1677). Han erhöll 1679
astronomiska professuren i Uppsala. S. egnade sig
äfven åt astronomiska iakttagelser och var en af sin
tids mest framstående universitetslärare. Hans söner
adlades 1715 med namnet Rosenborg (se d. o.).

Spoleto [spåletå], kretsstad i italienska
prov. Perugia (Umbrien), på en höjd vid Topino, biflod
till Tiber och nära Rom–Faligno–Ancona-banan. 25,996
inv. (1911 i hela kommunen). Ärkebiskopssäte,
lyceum, gymnasium, seminarium, tekniskt institut,
bibliotek, stadsmuseum och vet. akademi. Staden har
många ansenliga palats (bl. a. kommunalpalatset
med målningar af Spagna), mer än tjugu kyrkor
(bl. a. katedralen med fresker af Filippo Lippi)
samt åtskilliga byggnadsminnen från antiken (ruiner
efter några tempel, en akvedukt, en romersk teater
m. m.). Ståtlig är den 206 m. långa och 81 m. höga
viadukt (tillika vattenledning), som leder öfver
en djup klyfta och som i sin nuv. gestalt byggdes
1355. Det gamla kastellet, La Rocca, som numera
begagnas till straffängelse, uppfördes 1364 samt
eröfrades 1831 af insurgenterna under Sercognani
och 1860 af piemontesarna. Staden var i forntiden,
då den hette Spolet(i)um, en af de mest betydande i
Umbrien, blef 241 f. Kr. romersk koloni och försvarade
sig 217 f. Kr. tappert mot Hannibal. Af goterna
förstörd, återuppbyggdes staden af Narses. Under
det langobardiska herraväldet i Italien blef den
574 hufvudstad i hertigdömet S., som egde bestånd
äfven under frankernas herravälde och omfattade
större delen af östra mellersta Italien. Guido II,
sedan 882 hertig af S. (se Guido, sp. 551–552),
blef 891 romersk kejsare, och hans son Lambert (se
d. o., sp. 944), medkejsare 892, blef ensam kejsare
894. På 1000-talet var det en kort tid förenadt
med Tuscien, men blef 1030 åter själfständigt. Det
införlifvades 1220 med Kyrkostaten, och 1860
ingick dess område i konungariket Italien.

(J. F. N.)

Spolformig, Fusiform (af lat. fusus, spole,
och forma, form), används ofta om anatomiska eller
histologiska bildningar, hvilka äro bukigt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0427.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free