- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
803-804

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spridningsanordning - Spridningsenhet - Spridningsförmåga - Spridningskoefficient - Spridningskon - Spridningslins - Spridt läge - Sprigg, sir John Gordon - Sprinchorn, Karl Knut Sigfrid - Spring - Spring, Anton Friedrich - Spring, Walther Victor - Springa - Springar - Springare - Springaren - Springbocken - springbokfontein - Springbrunn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

803

Spridningsenhet-Springbrunn

804

tid kunna bli sittande och på detta sätt föras stora
sträckor (t. ex. tirodium, se d. o., med fig.,
Harpagophytum, se Pedaliacese, Torilis, fig. 8,
Bidens, fig. 9, Linncea, fig. 10, Tribulus, fig. 11,
Xanthhim, fig. 12). Den viktigaste frö-spridaren är
numera, när det gäller större af-stånd, människan
(jfr Antropokorer), och äfven vid den genom
henne försiggående spridningen spelar frukternas
och frönas beskaffenhet en mycket st.or roll.
G. L-m.

Spridningsenhet, bot., hvarje från en växt af-skildt
organ, frö, frukt, spor, skott, bulbill o. s. v., som
tjänar till artens spridning. G. L-m.

Spridningsförmåga, "l. Fys. Se Disper-s i o n. -
2. Skogsv. Se Skiktförmåga.

SpridningskoeT?icie’nt, ]ys. Se Luftelektricitet,
sp. 1294.

Spridningskon, krigsv., den böjda kon, som kulkärfven
vid afskjutning af flera skott ur ett eldvapen
bildar på grund af spridningen. Jfr Sprid-n i n g 2.
" G. af \Vclt.

Spridningslins, fys. Se Lins, sp. 720.

Spridt läge, mus. Se Läge 1.

Sprigg, sir John G o r d o n, sydafrikansk politiker,
f. 1830 i Ipswich, d. 4 febr. 1913 i Kapstaden,
emigrerade 1858 af hälsoskäl till Syd-Afrika,
där han köpte sig en farm i distriktet East London
(Kapkolonien) och 1869 valdes till led. af Kapkolonien
lagstiftande församling. S. var 1878-81 koloniens
premiär- och inrikesminister, 1884-86 finansminister
i ministären Uping-ton samt 1886-90 premiär- och
finansminister. Han erhöll 1888 kni^ht värdighet. I
Gecil Rhodes’ ministär var S. 1890-95 finansminister,
efterträdde jan. 1896 Rhodes som premiärminister, då
denne måste afgå till följd af Jameson’s raid (se J a
m e s o n) och led 1898 nederlag först i parlamentet
och efter dess upplösning i valstriden till följd af
missnöje med regeringsförslaget om valkretsarnas
omreglering. 1900-04 var S. ånyo premiär- och
finansminister, sedan boerkrigets utbrott vållat
ministären Schreiners fall. Han åtnjöt i hög grad
särskildt det engelska folkelementets förtroende
utom Kapkolonien och var som politiker en redbar
medelmåtta, ytterst försiktig och strängt arbetsam.
V. S-g.

Sprinchorn, Karl Knut Sigfrid, skolman, historiker,
f. 13 maj 1851 i Lund, student där 1871 samt filos,
doktor 1879 och docent i svensk historia s. å.,
blef 1881 lektor i historia och modersmålet vid
Växjö högre allm. läroverk, förordnades, med
bibehållande af nämnda lektorat, till rektor 1884
vid Visby, 1886 vid Lunds och 19°6 vid Malmö högre
allm. läroverk samt tog afsked 1917. För forskningar
besökte S. 1880 och 1881 arkiv i Holland, Belgien
och Frankrike samt för pedagogiska studier Tyskland
(1887 och 1897) och Österrike (1887). Han var led. af
1890-91 års kommitté för utarbetande af förslag
till ändringar i läroverksstadgan. S. var led. af
Lunds stadsfullmäktige 1889-19C6 och af Malmöhus läns
landsting 1897-1905. S. har författat bl. a. Kolonien
Nya Sveriges historia (i "Hist. bibi.", V, 1878;
öfv. till eng.), Om Sveriges politiska förbindelser
med Frankrike före Gustaf II Adolfs tid (därst.; VII,
1880), Om Sveriges förbindelser med Nederländerna från
äldsta lider till år 16U (i "Hist. tidskr.", V, 1885),

Hvilken är den enklaste, nyttigaste och tacksammaste
läroverksreformen (i "Ny sv. tidskr.", 1886), Bidrag
till Lunds allm. läroverks historia efter Skånes
förening med Sverige (1896) och Också ett förslag
till universitetsreform (i "Statsvet. tidskr.",
1904). Han har för skolbruk utgett handbok i dansk och
norsk vitterhet (1887) och i svensk vitterhet (2 bd,
1889-90). S. är led. af Nord. old-skriftselskabet
(1892).

Spring, sjöv., tvärförtöjning i allmänhet. F ö r-s
p r i n g e t visar vanligtvis något akter-öfver
och akter-springet något för-öfver, stundom i
kryss. Utföres ett varp tvärs ut från fartyget -
vare sig ett ankare med vidfäst tåg eller endast ett
tåg, som göres fast i land eller till en boj i afsikt
att hindra fartyget slå ner med aktern eller för att
underlätta ett tillsegelsgående - kallas äfven det
ett spring. Då spring för sistnämnda ändamål används,
säges fartyget "gå till segels för spring". Jfr Ankra.
E. N.*

Spring. 1. Anton Friedrich S., tyskfödd läkare och
botanist, f. 8 april 1814 i Gerolds-bach, Bajern,
d. 17 jan. 1872 i Liége, blef filos, doktor i Munchen
1835, konservator vid därvarande botaniska trädgård
och museum, studerade medicin och botanik i Paris och
blef 1839 professor först i fysiologi och anatomi,
sedan i patologi i Liége. Bland hans arbeten märkas
främst Vber die natur-historischen begriffe von
gattung, art und abart (1838, prisbelönad skrift) och
Monographie de la jamille des Lycopodiacées (1842-50).

2. W a 11 h e r Victor S., den föregåendes son,
belgisk kemist, f. 1848 i Liége, d. där 1911,
sedan 1876 professor i kemi vid universitetet där,
är mest känd för sina lyckade försök att genom
stark pressning af metallpulver förvandla dem till
kompakt metall. Han framställde också på detta sätt
legeringar (första afh. 1878). På samma sätt pressade
han ihop arsenik eller svafvel med metaller till
föreningar (1883) och fuktade mineralpulver till sten
(1888). S. utförde också försök om kalk-spats och
zinks lösningshastighet i syror (1887), om kolloidala
lösningar (af svafvelkoppar 1887) och dennas
fällning (1900) m. fl. andra fysikalisk-keiniska
frågor samt om himlens blåa färg (1902). S:s
afhandlingar äro till största delen tryckta i
Bruxelles-akademiens bulletin, i "Zeitschrift fiir
phys. chemie" och "Zeitschr. fur anorga-nische
chemie" samt i Société chimiques i Paris bulletin.
1. C. Lmn. 2. S. A-s.

Springa (eng. to spring], sjöv., gå sönder; ordet
används såväl om tågvirke och kätting som om rundhult,
maskindelar m. m. - Springa läck säges om ett fartyg,
som hastigt får en läcka. - Springa rå. Se R å, sjöv.
R-N.*

Springar, norsk folkdans. Se S l a a t.

Springare, spelt. Se Schack.

Springaren, Delphinus delphis, zool. Se
Del-finsläktet, sp. 93.

Springbocken, zool. Se A n t i l o p e r, sp. 1146.

Springbokfontein. Se Namalandet.

Springbrunn, Vattenkonst, en i fria naturen gjord
anläggning, i sin enklaste form bestående af en flat,
på marken hvilande rund skål, från hvars midt en
lodrät vattenstråle mer eller mindre högt uppspringer,
men som i mera monumental form utgöres af i brons
eller annat material konstnärligt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:30:15 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0442.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free