- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
805-806

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Springbrunn - Springdans - Springer, Kristofer - Springer, Anton Heinrich - Springeskatt - Springfield

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

805

Springdans-Springfield

806

utförda människo- eller djurgestalter, från hvilka
eller kring hvilka vatten på ett eller annat sätt
utströmmar. Af sistnämnda slag är t. ex. Molins fontän
i Stockholm. Till en springbrunn föres vattnet medelst
rörledning antingen från någon vid högre nivå belägen
vattensamling (damm e. d.) eller från en för ändamålet
särskildt anlagd vattenreservoar, hvilken medelst
pumpning eller på annat sätt förses med vatten,
eller också sättes den i förbindelse med en allmän
vattenledning. Jfr Herons källa och Springkälla. E. E.

Springdans. Se Dans, sp. 1316.

Springer, Kristofer, politisk partigängare,
f. 1704, d. efter 21 april 1778 (under hvilket
datum han ännu omnämnes såsom lefvande i en
svensk ministerdepesch från London), var köpman i
Stockholm, då han under riksdagen 1742-43, ehuru
icke riksdagsman, med häftighet kastade sig in i
det politiska lifvet på mössornas sida. Med ifver
omfattande den s. k. principalatsfrågan, förmådde
han i juni 1743 borgerskapet i Stockholm affordra
den bekante hattchefen i borgarståndet T. Plomgren
redovisning för hans uppträdande vid riksdagen
och, då Plomgren vägrade efterkomma denna anmodan,
förklara honom afsatt från riksdagsmannaskapet. Äfven
efter riksdagens slut uppträdde S. mot Plomgren och
begärde hos öfver-ståthållarämbetet, att han skulle
anklagas för sitt uppförande under riksdagen. Till
och under riksdagen 1746-47 tjänstgjorde S. därjämte
som en af mössornas ifrigaste röstvärfvare och stod
i hemlig, nära förbindelse med ryske ministern
v. Korff. Sedan hattpartiet vid årsskiftet fått
öfvervikt vid riksdagen, vågade sekreta utskottet på
eget bevåg häkt" S. och ställa honom till rätta inför
en ständernas kommission. S. dömdes i nov. 1747 till
lifstids fängelse. Han hade kort före domen lyckats
fly till engelske ministern, men denne tvangs att
utlämna honom, hvarefter S. inspärrades på Marstrands
fästning. Härifrån flydde han 1752 och undkom till
Ryssland, där han under namnet S p er a t en tid
vistades i Archangel som led. af kommerskontoret där,
ehuru ryska regeringen officiellt vägrade erkänna
någon vetskap om hans vistelseort. 1754 synes han
åter ha gett sig på flykten och efter flera irrfärder
hamnat i London. Där förvärfvade han efter hand ett
visst anseende, särskildt som en af den därvarande
svenska församlingens stödje-pelare. Ännu på
1760-talet förmedlade han också förbindelserna
mellan mösspartiet och engelska kabinettet.
L. S.

Springer. 1. Anton Heinrich S., tysk historiker
och konsthistoriker, f. 1825 i Prag, d. 1891 i
Leipzig, var lärare vid akademierna i Prag, Bonn
och Strassburg och sedan 1873 professor i Leipzig
och vann ett berömdt namn företrädesvis genom sina
konsthistoriska arbeten, i hvilka han fritt tillämpat
He-gels estetiska system: Kunsthistorische briefe

(1852-57), Die baukunst des christlichen mittel-alters
(1854), Handbuch der kunstgeschichte (1855),
Geschichte der bildenden kiinste im 19:ten
jahrhun-dert (1858), Bilder aus der neueren
kunstgeschichte (1867), Rafael und Michel Angelo
(s. å.), Diirer (utkom efter förf:s död 1891)
och åtskilliga smärre skrifter. Bland hans
rent historiska arbeten märkas Geschichte des
revolutions-zeitalters (1849), Oester-reich und
Preussen in Deutschland (1851) och Geschichte
Oesierreichs seit dem wiener frieden (1863 -65). S:s
lefnadsminnen (Aus meinem leben) ut-kommo 1891. -
2. J a r o S., den föregåendes son, konstforskare,
f. 1856 i Prag, stupade i aug. 1915 i striderna vid
Novogeorgievsk, studerade i Leipzig och Strassburg,
blef filos, doktor och professor, 1885 assistent och
1909 "kustos" vid kopparstickssamlingen i Berlin,
skref i sin ungdom temperamentsfulla uppsatser om
M. Klinger, M. Liebermann m. fl. samtida konstnärer
och utgaf sedan betydande arbeten om äldre gravörer,
bl. a. om van Ostades raderade verk (1898), Holbeins
totentanz (1907), Sebastian Brants bild-nisse
(s. å.), Die radierungen des Hercules Seghers (3
dlr, 1910-12, register 1913), S:s största verk.
1-2. G-g N.

Springeskatt, kam., var redan på 1500-talet namnet
på en jordeboksränta i Småland och på Öland. Namnet
var föranledt af den dåv. egenskapen hos skatten att
årligen flytta från en till annan skattskyldig för
att efter ett antal år återkomma. Sedermera upphörde
detta förhållande, och skatten inräknades i räntan.
Kbg.

Springfield [spri^fild], flera städer i Nord-Amerikas
förenta stater. 1. Stad i Massachusetts, på östra
sidan af floden Connecticut. 88,926 inv. (1910),
hvaraf i utlandet födda hvita 22,999 (i Sverige
1,076). Staden anlades 1636 af nybyggare från
Roxbury, men var en obetydlig handelsplats ända
till järnvägens mellan Boston och Albany tillkomst
1839 och blef ej stad förrän 1852. Den har ett
förträffligt skolsystem, som jämte de vanliga
skoltyperna har en teknisk skola, ett högre och ett
lägre seminarium samt ett internationellt college,
hvilket, anlagdt 1885 för inflyttade franska
kanadier, nu arbetar bland immigranter af andra
nationer, bibliotek (omkr. 180,000 bd), konstmuseum
i en vacker renässansbyggnad samt naturhistoriskt
museum. Stadens industri är både stor och mångsidig
(tillverkningsvärde 1909: nära 39 mill. doll.) och
omfattar utom unionens gevärsfabrik (jämte tyghus)
en privat revolverfabrik, slakterier, gjuterier och
maskinfabriker, pappersbruk, autonio-bilfabrik m. m. -
2. Stad i Ohio, vid föreningen af Ohios biflod Mad
river med Lagonda creek, hvilken lämnar drifkraft
till stadens industri, tillverkning af turbiner och
landtbruksmaskiner. 46,921 inv. (1910). Staden ligger
i medelpunkten af statens bördigaste trakt och har
stor omsättning af landtmanna produkter. Säte för
det lutherska Wittenberg college. - 3. Hufvudstad i
staten Illinois. 51,678 inv. (1910), af hvilka 6,900
i utlandet födda hvita (116 i Sverige). Staden,
som är belägen på en vacker präri, har åtskilliga
vackra offentliga byggnader: kapitolium, tullhuset,
domstolsbyggnaden, arsenalen, naturhistoriskt museum
samt flera colleges. Liflig handel och industri
(tillverkningsvärde 1909: 8,5 mill. doll.), bl. a. en
stor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:09 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0443.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free