- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
833-834

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spröjsverk - Spröt - Spuller, Eugène

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

333

Spröt-Spuiler

834

profil inskrifvas i två mot hvarandra ställda lika
stora och liksidiga trianglar eller i ivå på samma
sätt placerade kvadrater (se fig. 3). För ett större,
i 4, 6 eller flera fält deladt fönster sammansattes
masverksprofilerna vanligen så, att från dem kunde
afskiljas smärre sektioner, passande för de finare
spröjsar, som skulle bilda underafdelningar i
mas-.verket. För detta finare spröjsverk gällde som
Tegel, att dess profiler närmast glasytan skulle vara

som mera vittnade om stenhuggarvirtuosernas
originalitetsjäktande än om stilkänsla (se Flå
m-boyant). Dylikt fönstermasverk har i Frankrike
ej sällan fått benämningen broderie. Utom till
fönsterspröjsverk har masverket i gotiken haft en
mycket vidsträckt användning, dels för konstruktiva
element, tornhjälmar, bröstningar etc., dels ock i
rent dekorativt syfte. I båda fallen kan det vara
fristående eller "blindt", d. v. s. i senare

Fig. 1. Fönster i S. Paolo, Rom. - Fig. 2.
Fönster i S. Giovinale, Orvieto. - Fig. 3.
Masverksproöler. -Fig. 4=. Gröfre och finare
masverk. - Fig. 5. Fönsterbly. - Fig. 6.
Gotiskt fönstermasverk.

desamma som för de gröfre stafvarna; äfven här
måste sektionen vara ungefär dubbelt så djup
som bred (se fig. 4 och 6, a, b och c). Glaset
skars med glödande järn eller kolstänger (först
fr. o. m. 1500-talet med diamant) och inpassades
i blyrutverk (s. k. fönsterbly, af 3 dlr bly och
l d. tenn; se fig. 5) till lagom stora "fack" (på
V2 m- eller mera), som fästes i järnramar, hvilka
medelst dubbar och kitt insattes i masverket. Det
hela förstärktes genom en utvändig armering af järn.

Masverkets utveckling tillhör till stor del
öfver-gångsperioden emellan de romanska och gotiska
"byggnadsstilarna; fullt konsekvent genomfördt
förekommer det först i katedralen i Amiens 1235. Det
är där komponeradt i geometriska mönster, ett
sätt, som förträffligt harmonierade med gotikens
skaplynne och därför blef af jämförelsevis lång
varaktighet. Under gotikens senare skeden fingo
de geometriska formerna vika för mera godtyckliga
figurer, sammansatta af fiskblåseliknande konturer
o. d.,

Tryckt den 2% 17

fallet endast bilda ett reliefmönster i
murytan. Framstående exempel på såväl konstruktiv
som dekorativ förekomst af masverk kunna ses i
domen i Köln (se pl. I till art. Köln) och munstern
i Strassburg. Den senare har en oförlikneligt
rik västfasad, som nära nog kan sägas bestå
af två till tre fasader utanpå hvarandra (se
pl. till art. Strassburg). Jfr Bostad, pl. XII
och XIII till art. Byggnadskonsten, Flamboyant,
Fönster, Glasmålning och H j u l f ö n s t e r.
C. G-m.

Spröt (Känselspröt, Pannspröt), zool. Se Pannspröt.

Spuller [spylär], Eugene, fransk statsman, f. 8
dec. 1835 i Seurre (Göte d’0r), d. 23 juli 1896 i
Sombernon, var son af en till Frankrike inflyttad
tysk, blef efter juridiska studier i Dijon advokat
och tidningsman i Paris och hörde på 1860-talet
till den radikala krets, som samlades omkring
Gambetta. Tillsammans med denne flydde han i ballong
ur Paris (7 okt. 1870), då efter sla-

26 b. 27

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:09 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0457.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free