Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
841
Spår
842
Spär. 1. Järnv. Se J är n v ä g, sp. 422-425,
Järnvägsspår och Spårvidd. - 2. Ridk. Se Rid b a n
a. - 3. Skpsb. Se Bogspröt och Mast.
Spär, jaktv. Där ett djur går fram å marken, lämnar
det vanligen mer eller mindre markerade spår efter
sig. Ehuru dessa spår stå tydligast i snö, är dock
möjligheten att spåra för jägaren ej inskränkt till
den årstid marken är snöbetäckt; vägar efter regn,
sandiga och leriga sjöstränder,
storlek samt dessa spårstämplars inbördes
ställning, den s. k. spårställningen. Spårstämpeln är
karakteristisk ej blott för olika villebrådsslag, utan
ofta äfven för individens ålder och kön. Spårstämpelns
utseende växlar äfven med tårnas "spretning"
(särställning), som ökas på mycket lös mark och då
djuret är trött eller såradt. Spårställningen är
beroende på den gångart djuret användt. Man kan hos
däggdjuren urskilja fyra olika gångarter: skriat,
traf, hopp och språng. (Se
©.–-& O-d
a–-f
a-i-r–-$ fi–-b-(f
D
F
Halfschematisk bild af spårställningen vid olika
gångarter hos fyrfota däggdjur: A vid skridt med
trögsteg; B vid skridt, då djuret täcker; C vid traf
med täckning; D vid traf, då djuret griper öfver;
E via hopp; F- H vid språng. (F utgör den enklaste
och ursprungligaste spårställningen vid språng och
är vanlig hos ekorre och vessla, G är typisk för
hardjuren, medan H är en vanlig spårform hos mera
proportionerligt byggda djur, såsom hjortdjur och
hunddjur.) a spår af vänster framfot, b höger framfot,
c vänster bakfot, d höger bakfot.
mossar och flygsandsfält lämna några exempel på j
lokaler, som äfven vid barmark upptaga
fullt j tydliga spår, åtminstone af större
villebråds- j arter. Största betydelsen har
spårandet, då det ! gäller däggdjursvillebråd
("hårvildt"), medan för | fåglar ("fjädervildt"),
som ju endast sällan till- j ryggalägga längre
sträckor löpande på marken, | spårandet spelar
en underordnad roll. För konstaterande af vissa
fåglars uppehållsplatser kan dock kännedomen om
fåglarnas spår ha betydelse. Följande framställning
afser emellertid endast däggdjurens spår.
Vid bedömande af ett spår har man att taga hänsyn
till själfva fotaftrycket, på jägar-språket benämnd
spårstämpel, dess form och
därom Gång 2, sp. 812). Skridt- och traf-spåren
äro hvarandra tämligen lika. Höger- och
vänsterfotstämplarna stå alternerande i tvenne
parallella serier, hvilkas af stånd inbördes
betingas af höger- och vänsterbenens särställning,
den s. k. skrefningen. Beträffande inbördes läget af
samma sidas fram- och bakfotsstämpel kan bakfoten
antingen nedsättas bakom ("trögsteg"), i (djuret
säges "täcka") eller fram-för (djuret "griper öfver")
framfotsstämpeln. Medan trögsteg eller täckning äro
regel vid skridt, plägar djuret vid traf täcka eller
gripa öfver. Medan relativt stor skrefning och liten
steglängd äro utmärkande för skridt, kännetecknas
traf spå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
