- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
857-858

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spöstraff - sq. - S.q. - ssq. - Squamata - Squamipennes - Squarcione, Franesco - Square - Square mile - Squatina - Squatters - Squatter sovereignty - Squaw - Squeezer - Squilla - Squillace - Squire - Squire, William Barclay

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

straffades med spö och kvinnor med ris. Maximum
var 40 par spö och 30 par ris. Jfr Kroppsstraff.
N. S–g.

sq., förk. för lat. sequens, följande. Jfr sequ.

S. q., på recept, förk. för lat. sufficiens quantitas,
tillräcklig mängd.

sqq., förk. för lat. sequentes, följande.

Squamāta, zool. Se Fjällreptilier och
Myrkottsläktet.

Squamipennes, Fjällfeniga fiskar, zool.,
en till ordn. Acanthopterygii (taggfeningar)
hörande familj bland fiskarna, utmärkt genom den
sammantryckta kroppens mycket höga och korta form
och det finfjälliga öfverdraget på större delen
af fenorna. Fiskarnas storlek är icke betydlig,
men färgprakten dess större. Eödt, blått och gult
växla hos dem än med sammetssvart, än med brunt, som
fördeladt i band och strimmor framhåller de ljusare
färgerna; många arter ha mörka ringar och ring-formiga
fläckar på guld- eller silfverglänsande botten. Dessa
fiskar tillhöra endast de varmare hafven, där de
nära kusterna lefva uteslutande af små hafs-djur
och allmänt fångas för sitt välsmakande kött. Dit
höra bl. a. piskfisken och Chcetodon (se dessa ord).
(L-e.)

Squarcione [skvartjåne], Francesco, italiensk målare,
grundläggaren af skolan i Padua, f. där 1394,
d. 1474, var urspr, skräddare och konst-stickare,
öfvergick efter en resa till Grekland, under
hvilken han samlat konstverk, till måleriet och
öppnade en mycket besökt läroanstalt, där eleverna
hufvudsakligen sysselsattes med teckning och målning
efter skulpturer, d. v. s. ej direkt efter naturen,
hvilket för lång tid gaf den paduanska målarkonsten
en viss stel och plastisk, på formen mer än på färgen
riktad karaktär. S. var hufvudsakligen teoretiker och,
så vidt man vet, ingen öfverlägsen konstnär, men blef
som lärare för den store Mantegna af betydelse för
konsthistorien. Hans arbeten ha till största delen
gått förlorade, men i Padua bevaras ännu två målningar
från hans verkstad, den ena t. o. m. signerad.
O. G-g.

Square [skoäo], eng., fyrkant, kvadrat; en af hus
på alla sidor omgifven, med planteringar försedd
och vanligen med järngaller inhägnad öppen plats i
engelska städer. Jfr London, sp. 1049.

Square mile [skwuV måYl], eng., kvadratmil (se Mil).

Squätina, zool. SeÄngelhajsläktet.

Squatters [skwå^es], eng. (af to squat, eg. huka sig
ned, slå sig ned), i Nord-Amerikas förenta stater
benämning på sådana personer, hvilka utan rättslig
grund slå sig ned på ett stycke obebyggd jord,
särskildt på staten tillhörig obebyggd mark. Genom
squatters ha stora delar företrädesvis af de västra
staterna blifvit koloniserade och uppodlade. Med
tanke på detta goda resultat har man genom vissa
lagar sökt skydda dessa merendels fattiga invandrare
i besittningen af deras urspr, egenmäktigt ockuperade
jordar. En sådan lag är den 1862 utfärdade "homestead
bill" (jfr Homestead och N ord-Amerikas förenta
stater, sp. 1190). I Australien är squatters benämning
på personer, som för fårafvelns skull mot låg afgift
arrendera obebyggda statsjordar. Äfven där ha

squatters, bland hvilka urspr, frigifna deporterade
utgjorde ett betydligt antal, inlagt stora förtjänster
om odlingens utbredning.

Squatter sovereignty [skwå;te så;vr8nti], eng.,
detsamma som populär sovereignty, en i Nord-Amerikas
förenta stater af St. A. Douglas framställd teori
om rätt för territoriernas inbyggare att själfva
reglera frågan om negerslafveriets tillåtlighet inom
territoriet. Jfr Douglas, sp. 787, och Nord-Amerikas
förenta stater, sp. 1226.

Squaw [skwå7], plur. squaics, benämning på gift kvinna
bland indianerna.

Squeezer [skönja], eng. Se Puddelpro-c essen.

Squilla, zool., ett gruppen Thoracostraca tillhörande
kräftdjurssläkte, som utmärkes genom en ^ från alla
sina släktingar mycket afvikande byggnad. Kroppen,
som uppnår en betydande längd (18 cm.), är långsträckt
med mycket kraftig abdo-men, men svag cepha-lothorax,
som ej räcker till att öfverlagra de tre bakre
bröstsegmenten. Hufvudets främsta parti med ögon och
antenner förblir rörligt. Förutom de två käk-paren
finnas fem mun-fötter, af hvilka det andra paret
är utbil-dadt till starka roffötter med kraftigt
griporgan. Abdominalfötterna äro stora simredskap
med gälar. Alla arter tillhöra de varmare hafven,
simma utmärkt och lif-nära sig af andra hafsdjur,
företrädesvis af kräftdjur och bottenfiskar.
L-c.

Squillace [skvillätje], romarnas Scyläcium,
stad i italienska prov. Catanzaro (Kalabrien),
nära en vik af Joniska hafvet (Golfo di
S.). 3,261 inv. (1911). Biskopssäte. Cassiodorus’
födelseort. 982 blef kejsar Otto II där i grund
slagen af sarasenerna. Scyläcium var urspr,
en grekisk stad, omnämnd första gången 415
f. Kr. Den blef romersk koloni 122 f. Kr.
(J. F. N.)

Squire [sköJåYe], eng., förk. af esquire (se d. o.),
godsegare, landtjunkare, "patron".

Squire [skwåYe], William Barclay, engelsk
musikforskare, f. 1855 i London, uppfostrad i
Frankfurt a. M., studerade juridik i Cambridge och
var en tid advokat, tills han 1885 anställdes som
bibliotekarie i British museums afd. för tryckta
musikalier. S. har verkat som musikrecensent,
skrifvit gedigna uppsatser i Groves musiklexikon, i
"Encyclopsedia britannica", "Dictionary of national
biography" m. m , katalogiserat bl. a. British
museums musiktryck (värdefullt arbete i 2 bd, 1912)
samt utgett tonverk af Purcell, Bird. Palestrina och
1500-1600-talens madrigalkompo-sitörer.

Squilla Desmarestii.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:59 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0469.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free