- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
883-884

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Staden (Staden inom broarna)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

befolkning (med Brännkyrka och Bromma
borträknade). 1650, det första år, från hvilket
man har något så när säkra folkmängdsuppgifter,
var motsvarande siffra ungefär 20 proc., 1750
12 proc., 1875 8,8 proc. och 1900 4 proc. I
affärshänseende utgör Stadsholmen icke längre någon
"city", hvilken numera är lokaliserad till nedersta
Norrmalm. Skeppsbron torde dock fortfarande kunna
betraktas som ett centrum för rederinäringen, och
Västerlånggatan har ännu betydelse som affärsgata,
särskildt för detaljhandeln i manufaktur. Äfven
de administrativa organen ha sedan länge stått i
utflyttning från holmen. Af de byggnader, som ännu
tjäna offentliga ändamål, märkes främst kungliga
slottet (se Stockholms slott) i stadens nordöstra
hörn. Vid Mynttorget ligger Kanslihuset, ombyggdt
1790, som inrymmer statsdepartementen med undantag af
Utrikesdepartementet samt Sjöförsvarsdepartementet,
hvilka äro förlagda till f. d. Arffurstens palats
(se d. o.), och Finansdepartementet, hvars bostad
är Axel Oxenstiernas af Tessin d. ä. uppförda forna
palats vid Storkyrkobrinken (se fig. i art.
Mezzanin). Telegrafverket disponerar dels
öfver Slottsbacken 8, det vackra forna Flemingska
palatset, och det bredvidliggande Skeppsbron
2, dels öfver gamla riksbanken vid Järntorget
(se fig. 1 i art. Riksbanken), uppförd till
sin öfre del af Tessin d. ä. och färdig 1680,
tillbyggd åt skeppsbrosidan af Hårleman 1738. I
Skeppsbron 2 hade Vitt. hist. o. ant. akad. sina
samlingar inrymda 1846–63 före Nationalmuseets
tillkomst. Medicinalstyrelsen (förut
Sundhetskollegium) bebor sedan 1847 Nummerlotteriets
hus, Svartmangatan 9. Posthuset, Lilla Nygatan
6, uppfördt 1820–26 af Fr. Blom, var fordom
postverkets hufvudlokal och rymmer numera äfven ett
postmuseum. Tullpackhuset, Skeppsbron 38, uppfördes
1788 efter Palmstedts ritningar. Stadsstyrelsen
har däremot tills vidare fortfarande sina förnämsta
förvaltningsbyggnader kvar i Staden. I det nyligen
ombyggda Slottsbacken 6, f. d. Skomakarkällaren, är
lokal för Öfverståthållarämbetet och byggnadsnämnden,
under det att öfverståthållaren själf sedan 1774
residerar i Tessin d. y:s palats, Slottsbacken
4, en af dennes mest förfinadt arkitektoniska
skapelser. I Börshuset vid Stortorget (se fig. å
pl. XXIII till art. Byggnadskonsten), färdigt 1776
efter Cronstedts och Palmstedts ritningar, numera
Svenska akademiens bostad, ha äfven stadsfullmäktige
och deras beredningsutskott sina lokaler liksom
handels- och sjöfartsnämnden, under hvars förvaltning
fondbörsen är förlagd. Det s. k. Bergstrahlska
huset vid Riddarhustorget, Stora Nygatan 2, som
ännu har kvar ett flertal portaler från sin äldste
byggherres, amiralen Erik Rynings, tid, innehafves af
drätselnämnden och dess underlydande kontor. Midt emot
öfver torget ligger Riddarhuset (se d. o.) och i bredd
med detta på andra sidan den smala Riddarhusgränden
det gamla, 1915 af rådhusrätten öfvergifna rådhuset
(se därom Stockholms rådhus), f. d. Bondeska palatset,
som nu inrymmer ett flertal kommunala kommittéer
och ämbetsverk liksom de bredvidliggande husen vid
Myntgatan. Utflyttningen från Stadsholmen har närmast
sin grund i, att denna ännu i det stora hela bevarar
sin medeltida stadsplan, som är af
utomordentligt historiskt intresse, i hvilken hela dess
äldre utveckling kan afläsas och som med sina smala
brinkar och gränder och kompakta husmassor skänker åt
denna stadsdel en säregen stämningskaraktär. Däremot
äro husen betydligt yngre, och med undantag af
Storkyrkan kvarstår ingen medeltidsbyggnad. Medeltida
murpartier kunna dock mångenstädes spåras,
t. ex. under det forna Gyllenhielmska huset i
kv. Venus, där Svartbrödraklostret varit beläget, och
i trakten af de gamla stadsmurarna. Äldst är området
mellan Präst- och Baggensgatorna, utanför hvilka
gator de äldsta kända murarna gingo, omslutande
en typisk stadsplan af 1200-talets köpstadstyp,
något större än den s. k. bystan på Björkön. I
s. slutade murarna i ett starkt porttorn n. om
Järntorget, hvarifrån bron till Södermalm utgick,
i n. i Norreport i närheten af Helvetesgränden,
hvarifrån bro ledde öfver Norrström. Redan före
1400 hade detta stadsområde blifvit för trångt,
och en ny stadsmur byggdes ungefär i Väster- och
Österlånggatornas yttersidor. Äfven mot slottet, som
under medeltiden icke räknades till den egentliga
staden, var denna befäst. En klosterannal från 1317
omtalar äfven försvarsverk af trä, och i 1600-talets
fastighetshandlingar nämnes ofta s. k. kivenäbb
(se d. o.), särskildt i trakten af Köpmantorget och
Gråmunkegränden. Från Österlånggatan leder ett stort
antal gränder, omslutande smala kvarter, ner till
Skeppsbron, forna vägar till vattnet, och motsvarande
vattugränder finner man äfven mellan Västerlånggatan
och Stora Nygatan. Området v. om sistnämnda gata med
sina regelbundna kvarter är ett resultat af den stora
stadsplanereglering, som omkr. 1640 påbörjades af
Klas Fleming och hade sin yttersta orsak i den brand,
som 1625 öfvergick detta stadsparti.

Områdets mindre rentabilitet, dess brist på luft
och ljus, det ringa antalet bostadslägenheter
(1910 endast 3 proc. af hela Stockholms) och dessas
omoderna beskaffenhet ha medfört, att stadsplanens
omreglering sedan öfver hundra år stått på
dagordningen. 1800-talets stora vandaliseringsprojekt,
som rutade upp Stadsholmen i kvadratiska kvarter
mellan breda gator, ha lyckligtvis strandat på
grund af de stora kostnaderna. Senast 1916 har
ett nytt förslag till omreglering med bibehållande
af vissa historiskt märkvärdiga platser framförts
inom stadsfullmäktige. Frågan torde vara ytterst
svårlöst, och något ur alla synpunkter tillnärmelsevis
antagligt förslag har ännu icke framkommit. Det kan
icke nog ofta betonas, att Stadsholmens stadsplan är
Stockholms yppersta historiska minne. Genom gynnsamma
vattenaflopp, omsorgsfull renhållning och det friska
läget mellan öppna vatten äro farhågorna för bristande
hygien till största delen borteliminerade.

Af de många på 1600-talet byggda borgar- och
patricierhus, som då gåfvo staden ett helt
nytt utseende, återstå nu mestadels endast
spillror. Staden är emellertid ännu rik på framstående
stenhuggeriarbeten från denna period, särskildt
portaler och minnestaflor. Bland hus med i det stora
hela ännu bevarade 1600-talsfasader märkas, utom
förut nämnda, af Petersenska huset (uppfördt 1645–47
af underståthållaren R. Leuhusen), som har en ståtlig
trappgafvel och en rikt skulpterad dubbelportal åt
Munkbron, Ribbingska huset vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:09 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0482.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free