Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm / 935-936 (1917) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stafsjö järnväg - Stafs- och stolsbo - Stafspån - Stafsten - Stafsund - Stafsunda - Stafsäter - Stafvelse - Stafvelsealfabetet - Stafvelsegåta - Stafvelserim - Stafvelseräknande vers - Stafvelseskrift - Stafylokocker - Stafylom - Stafyloplastik - Stafylorafi - Stafylotom - Stag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

är Kolmården, och styrelsen
har sitt säte i Norrköping.
A. d’A.

Stafs- och stolsbo, i äldre tider benämning på
biskops boställe.

Stafspån. Se Spån.

Stafsten, ort strax v. om Trälleborg, där Karl
XII landsteg vid sin återkomst till Sverige 13
dec. 1715. Se Skåre 1.

Stafsund, gods i Ekerö socken, Stockholms län, på
södra stranden af Ekerön, vid det s. k. Norrsundet,
som skiljer Ekerön från Lillön l. Kaggeholmsön. 5 1/4
mtl säteri jämte 1 1/2 mtl Sanda och Trönninge samt
flera torp, tax. till 274,000 kr. (1916). Godset
bildades på 1670-talet af k. rådet Erik Lindschöld,
hvilken äfven lät uppföra den

Stafsunds manbyggnad.

ståtliga hufvudbyggnaden, sannolikt ett verk
af Nik. Tessin d. ä. I midtpartiet finnes en
urspr. dubbel trappa och i våningen en trappa
upp en ståtlig kungssal, som upptar hela den mot
ö. belägna delen af midtpartiet. Åt baksidan ligga
två flyglar, af hvilka den norra inrymmer det
stora Klinckowströmska biblioteket och arkivet
(omkr. 20,000 bd), hvartill grundstommen jämte
en mängd porträtt af frih. R. M. Klinckowström
förvärfvades från fersenska egendomen Ljung. – Genom
Lindschölds dotter kom S. till frih. Is. Funck och
sedan, likaledes genom gifte, till G. Boneausköld
och presidenten K. A. Rosenadler. 1817 köptes
det af grefve Matt. Rosenblad, som tillbragte
sina sista år där, 1849 af publicisten och
politikern S. G. Lallerstedt och 1865 af politikern
frih. R. M. Klinckowström, hvars son, skalden och
zoologen frih. Ax. Klinckowström, nu är egare af
S.
Wbg.

Stafsunda, Norra och Södra. Se Möja.

Stafsäter, säteri. Se Bjärka-Säby.

Stafvelse, språkv., används i två olika betydelser:
1) Tryckstafvelse, så stor ljudmassa, som frambringas
genom en enda utandningsstöt, d. v. s. som sträcker
sig från ett tryckminimum till det nästföljande. 2)
Ljudstafvelse, den ljudmassa, som är
belägen mellan två hörbarhetsminima. Tryckstafvelse
och ljudstafvelse sammanfalla långtifrån alltid. Så
t. ex. går gränsen mellan de båda ljudstafvelserna
i solår alltid i l, som är mindre hörbart än de
omgifvande vokalerna. Däremot är gränsen mellan ordets
båda tryckstafvelser rörlig, så att man kan säga vare
sig so-lår eller sol-år, allteftersom man låter ett
ökadt tryck taga sin början med l eller först med
å (hvilket åter beror på, om man vill framhäfva,
att det är fråga om ett lår eller ett år). Det ljud,
som uppbär en stafvelses hörbarhetsmaximum, kallas
dess sonant (själfljud), de öfriga konsonanter
(medljud). Hvarje stafvelse utgöres alltså af en
sonant ensam eller i förening med en eller flera
konsonanter. I svenskan kan en tryckstafvelse ha
före sonanten högst tre konsonanter, t. ex. strå,
efter däremot ända till 5 eller 6, t. ex. ett
skälmskt leende, ett ranfskt teaterstycke. Se
Noreen, "Vårt språk" I, 364 ff., och II, 52 ff.
Ad. N-n.

Stafvelsealfabet. Se Alfabet, sp. 553.

Stafvelsegåta. Se Charad.

Stafvelserim, en stundom nyttjad benämning på slutrim
(om detta se Rim).

Stafvelseräknande vers, metr., kallas ofta den vers,
där antalet stafvelser är konstant, medan däremot
antalet versfötter kan växla.

Stafvelseskrift. Se Skrift.

Stafylokocker (af grek. stafyle, vindrufva), ett
slags bakterier. Se Bakteriologi, sp. 708.

Stafylom [-åm] 1. Staphyloma (grek. stafyle,
drufva), oftalm. När vid en bristning af hornhinnan
iris tränges fram i såret och sålunda indras i
ärrbildningen, blir ärret ofta ej tillräckligt
motståndskraftigt för att kunna uppbära trycket af
ögats vätskor. Det uppstår då en utbuktning, som i
vissa fall, i synnerhet vid rikligt irispigment,
kan ha ett drufklasliknande utseende. Däraf
benämningen hornhinnestafylom för utbuktningar af
sådana hornhinneärr, uti hvilka iris är inläkt. I
öfverflyttad bemärkelse används benämningen stafylom
äfven om utbuktningar af senhinnan i dess främre
del, s. k. främre skleralstafylom. Med bakre
skleralstafylom förstås åter den utbuktning af
ögats samtliga hinnor, som i vissa fall af höggradig
närsynthet uppträder på yttre sidan om platsen för
synnervens inträde i ögongloben. Numera menar man
emellertid med bakre stafylom i allmänhet endast en
med ögonspegeln iakttagbar karakteristisk förändring
å detta ställe, äfven om denna ej är förbunden med
utbuktning. G-d.

Stafyloplastik, kir. Se Stafylorafi.

Stafylorafi (af grek. stafyle, tungspen, och rhafe,
söm) 1. Stafyloplastik, kir., benämnes den operation,
hvarigenom en medfödd eller förvärfvad klyfning
af gommen hopslutes. Operationen består däri, att
klyfningens kanter genom inskärning beröfvas sin
betäckning, hvarefter sår-ytorna medelst hopsyning
(hopfästning med s. k. suturer) tätt förenas med
hvarandra, på det att de må kunna sammanväxa
och klyfningen af gommen sålunda försvinna.
O. T. S.*

Stafylotom [-tåm; af grek. stafyle, tungspen,
och tome, snitt], kir., ett slags fordom använd
knif med kort klinga i spetsen af en längre icke
skärande del, med hvilken man kan rista i gomseglet
och i tungspenen, utan att löpa fara att därunder
såra tungan. O. T. s..*

Stag, sjöv., de tåg, som stötta master och stänger
för-ifrån (framifrån). Stagen benämnas efter de
master och stänger de tillhöra: fockstaget,
hvilket jämte sitt hjälpstag, fockeborgstaget,
stöttar fockmasten,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>