Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Staupfossen - Staupitz, Johann von - Staupitzbad - Stauri, Rasmus Eriksen - Staurolit - Stauropus - Stauros - Stauroskop - Stavanger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1123
Staupfossen-Stavanger
1124
Staupfossen (S ta u Mossen). 1. Ett omkr. 100
m. högt vattenfall i den från fjällsjön Maar-vatn
(1,109 m. ö. h., 20,2 kvkm.) flytande Maarelv,
5 km. från dennas utlopp i Tinnsjöen (Telemarken),
Bratsberg amt, Norge. - 2. Ett 6 m. högt vattenfall
i älfven Råna (se d. o.), Nordlands amt, Norge.
K. V. H.
Stau’pitz, Johann von, Luthers vän och gynnare
(födelseort och födelseår okända), d. 1524,
härstammade från en adlig släkt i kursachsiska
kretsen. Han tillhörde augustin-eremiternas orden och
kallades 1503 till det nyupprättade universitetet i
Wittenberg som professor i bibelkunskap och förste
dekan för teol. fakulteten. Mesta betydelsen fick
han som generalvikarie för den reformerade delen af
sin orden efter Proles. 1504 sammanfattade han och
tryckte ordens-konstitutionerna och arbetade vidare
på ordens reform. Ett försök att lägga äfven de icke
reformerade tyska klostren till den reformerade
grenen misslyckades efter fleråriga förhandlingar
till följd af Erfurts och 6 andra konvents motstånd,
trots att ordensgeneralen Egidio Canisio och påfven
själf stödde S. Det var denna strid, som förde Luther
till Rom. S:s världshistoriska betydelse ligger i
den hjälp, som han under en visitation i Erfurts
kloster gaf den om sin själs frälsning förtviflade
munken Luther. Huru långt han hjälpte Luther på väg
mot den evangeliska insikten om syndaförlåtelsens
nåd genom tro utan gärningar, därom kunna meningarna
vara delade; Luther själf intygar, att S. var den,
som räddade honom och som gjort honom större tjänst
än någon annan människa. Det var ock S., som öppnade
Luther vägen till en större framtid genom att försätta
honom som professor till Wittenberg, 1508 i filosofi
och 1512 i bibelkunskap i st. f. S. själf, som då
drog sig tillbaka från universitetet och flyttade
till Syd-Tyskland. Äfven på Hans Denk inverkade
S. med sin innerliga humanistisk-bernhardinskt
färgade mystik. När kampen mot Luther började,
beskyddade S. sin munk i Heidelberg och Augsburg,
men fick själf sin ställning så rubbad, att han 1520
nedlade sitt ämbete som general vikarie. Han kände,
att Luther hade rätt, och uppträdde ej mot honom,
men han ville ej heller följa honom i brytningen
med Rom, både af bristande mod och af kärlek till
sin kyrka. Som hofpredikant hos kardinalärkebiskopen
Matteus Lang i Salzburg pressades han allt hårdare
af romerska misstankar, till dess han med påfligt
medgifvande utträdde ur sin orden och blef abbot i
benediktinklostret S:t Peter i Salzburg samt afgaf
ett betänkande 1523 mot Agri-cola, hvari han kräfde
inkvisition och bestraffning af lutheranerna. Dock
bevarade han alla Luthers skrifter och förblef väl
i hemlighet dennes anhängare till sin död. Några
skrifter finnas bevarade af honom lutg. af J. Knaake
1867), burna af me-
deltida mystik och augustinsk fromhet. Se
Th. Kolde, "Die deutsche augustinerkongregation und
J. S." (1879), och L. Keller, "Die reformation und die
älteren reformparteien" (1885) och den i art. Luther
anförda litt. Hj. H-t.
Stäii’pitzbad, badort. Se Döbeln.
Stauri, Rasmus Eriksen, norsk skolman, författare,
f. 3 mars 1867 i Stryn, upprättade 1902 på Vik
(Gudbrandsdalen) egen folkhögskola, som han 1915
flyttade till sin historiskt bekanta egendom Hundorp
i S. Frön. S., som är en förgångsman på sitt område,
har sedan 1908 hållit kurser äfven för äldre lärare
med ända till 700 deltagare, hvaraf många från
Sverige och Danmark. Han har dessutom ofta uppträdt
som föreläsare äfven i Sverige och Danmark. Genom
sina böcker, hvaribland Folkehögskulen i Danmark,
Norge, Sverige og Finland (1910), Fraa sjcelelivet
(1911), Gudbrandsdalens jolkehögskule 1902-12 (1912)
och berättelsen Nyaarshelg (1914; 2:a uppl. 1915),
har han medverkat till landsmåls-rörelsen i
Östlandet (den s. k. "östlandske maal-reisning").
K. V. H.
Stauroilt Karsten (af grek. stauro’8,
kors, och li’thos, sten), miner., ett
lerjords-järnoxidulsilikat, som kristalliserar
rombiskt i korta prismatiska eller tjockt
tafvelformiga kristaller. Hårdhet = 7-7.5,
eg. v. = 3,3-3,8. Stauroliten är rödbrun till
svartbrun, glasglänsande och genomskinlig till
genomlysande. För blåsrör är den osmältbar och
angripes ej af syror. I form af väl utbildade
kristaller förekommer den i hvit glimmerskiffer vid
Faido i kant. Ticino, Airolo å S:t Gotthard samt
dessutom äfven i Steiermark, Ural och Nord-Amerika.
Ant. Sj.*
Stail’ropus, zool. Se Ekorrspinnare.
Staii’ros, ort. Se S i f n o s.
Stauroskop [-skåp; af grek. stäurors,
kors, och &kopéifn, se], fys. och miner.,
ett polarisationsinstrument, hvarmed man
kan bestämma läget af principalsektionen
hos en dubbelbrytande kristall-skifva.
B. B.*
Stavanger (fno. Stafangr, af stafr, staf, och
angr, fjord), Norges till storleken fjärde stad,
i Stavanger amt, Kristiansands stift, ligger på 58°
58’ n. br. i moränlåglandet Jæderens nordöstra hörn
vid Boknfjordens arm Stavanger- l. Byfjorden, som
från stadens hamn ("vaag") skjuter ned i sydlig
riktning under namn af Gandefjorden. Staden
ligger liksom Bergen kring en hafsbukt ("vaag"),
men utan höga fjäll i närheten; klimatet är mindre
regnigt än Bergens. 44,093 inv. (1917; 37,261 år
1910; omkr. 31,000 år 1900). De äldre stadsdelarna
bestå af gammaldags, tätt intill hvarandra stående,
oregelbundna trähus jämte ofta trånga, backiga gator,
hvarigenom en tidsenlig reglering stöter på många
svårigheter. Efter en eldsvåda 13 mars 1860, som lade
204 hus i aska, finnas blott några få framstående
byggnader kvar från äldre tid. Viktigast af dessa,
utom domkyrkan, är det gamla biskopsresidenset,
"Kongsgaarden" (nu skola), med det i nyare
tid restaurerade biskopliga privatkapellet
"Munkekirken". Staden har 3 moderna kyrkor:
S:t Petri, Johannes och Frue (l. Hetlands) kirke,
2 kyrkogårdar och 3 torg (jämförelsevis små). Utom
den lilla parken vid domkyrkan finnas större parker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
