Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stavenhagen, Bernhard - Stavenow, Ludvig Vilhelm Albert - Staveren - Staveren, Johannes Adrianus - Stavfjorden - Stavnsbaandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1131
Stavenow-Stavnsbaandet
1132
Liszt, 2 pianokonserter, smärre
pianostycken, körverk och solosånger.
A. L.* Sta’venow, Ludvig Vilhelm Albert,
universitetslärare, historiker, f. 12 okt.
1864 i Stockholm, blef 1882 student i Uppsala,
1890 filos, licentiat, försvarade s. å. afh.
Om riksrådsvalen under frihetstiden. Bidrag
till svenska riksrådets historia (belönt ined
Geijerska priset), kallades s. å. till docent
i historia och promoverades 1891 till
filos, doktor. Efter att tidtals ha förestått
e. o. professuren i historia i Uppsala kallades
han 1894 att förestå professuren i historia och
statskunskap vid Göteborgs högskola och
blef professor i samma ämnen där 1895. Rektor
för högskolan var han 1909-14 och kallades
sistnämnda år till professor i historia
vid Uppsala universitet. S. är led. af
Vet. o. vitt. samh. i Göteborg (1896), Vitt. hist.
o. ant. akad. (1902), Hum. vet. samf.
i Uppsala (1914) och Vet soc. i Uppsala (1916).
S. har som historiker utvecklat framstående
författarverksamhet, särskildt med afseende på
frihetstiden, af hvilken han är en grundlig kännare.
Hans arbeten utmärkas ej endast för lärdom, utan äfven
genom inträngande uppfattning af ämnet och
idérik framställning Nyssnämnda period behandlas,
utom i hans gradualafh.. i Ett förslag från
frihetstiden om inrättande af en särskild
högsta domstol (i "Hist. tidskr.", X, 1890),
Om formerna för utskottsval under frihetstiden
(s. å Till belysning af partistriden vid riksdagen
-47 (s. å.), Några ord om frihetstidens allmänna
betydelse och plats i det svenska folkets historia
(i Göteb. högskolas festskrift till konung Oskar II
1897), De politiska doktrinernas uppkomst
och första utveckling under Frihetstiden (i "Hist
studier. Festskrift tillegnad C. G.
Malmström", s. å.), Om konungens provisoriska
lagstiftningsmakt under frihetstiden (Göteb.
högskrs årsskr.. 1913) samt den på populära
föreläsningar grundade intressanta öfversikten
Frihetstiden, dess epoker och kulturlif (1898, 2:a
uppl 1907). I "Sveriges historia intill
tjugonde seklet" har S. i 2 bd skildrat
Frihetstiden (1903) och Den Gustavianska
tiden (1905). Den förra afd. utgaf s
1908 i bearbetadt skick i Heeren-Ukerts samling
under titeln Geschichte Schwedens 17i8-72.
Gustavianska tiden gäller dessutom den på
populära föreläsningar grundade öfversikten Konung
Gustaf III (1901. 2:a uppl. 1910) Jacob
v Enge-ströms förslag till regeringsform
och kungamör-darnes författningsprogram ("Hist.
studier till-agn H Hjärne", 19°8), Tvenne
utkast till oppositionsprogram från slutet af Gustaf
IIl:s regering (i "Hist tidskr". 1908).
Ur kanslirådet Jacob v. Engeströms papper
(Göteb. högsk:s årsskr., 1911), Anckarströms
Gottlandsresa och däraf fölmnde hög-målsprocess
(i "Studier tillägnade K Warburg", 1912).
Utom uppsatser i Nordisk familjebok, tal
och recensioner har S. vidare offentliggjort den
tankerika minnesskriften Gustaf II Adolf, hans
personlighet och hans betydelse (i Föreningen Heimdals
folkskrifter, 1894), Studier i ståndsriksdagens senare
historia. Prästeståndets sammansättning och formerna
för dess riksdagsmannaval (i Göteb. högsk:s årsskr.,
1895), Sveriges politik vid tiden för Altonakongressen
1686-89 (i "Hist. tidskr.", XV, 1895), Den stora
engelska revolutionen i det sjuttonde århundradets
midt (s. å.), Den moderna vetenskapens genombrott i
svensk historieskrifning (Göteb. högsk:s årsskr.,
1913), Gustaf Adolfsproblemet och den svenska
historieforskningen (i "Nord. tidskr.", 1914).
Ehd.
Sta’veren [-fer-], stad. Se S t a v o r e n.
Sta’veren [-fer-], Johannes Adriaensz van,
holländsk genremålare, f. före 1625 i Leiden,
d. 1668, tillhörde Leiden-skolan och var elev af
Gerard Dou. Han var led. af konstnärsgillet i Leiden
1645-68 samt icke endast artist, utan äfven militär
och, 1659-68, borgmästare. Hans arbeten, som förråda,
att han var en af Gerard Dous klenare imitatörer,
äro sällsynta. Förmodligen var han eg. endast
dilettant. En vacker tafla, ett litet porträtt
i helfigur af en ung officer, dat. 1644, finnes
hos grefve Hamilton på Hedensberg och en köksscen
(från 1651?) i Stockholms Nationalmuseum. Andra af
hans fåtaliga verk träffas i Amsterdam, Glasgow och
Petersburg. O. G-g.
Stavfjorden, N. Bergenhus amt Norge, skär från
hafvet in mellan Staveneslandet, Sönd-mör, i s. och
Svanöen i n. och bildar det yttre, 150-165 famnar
djupa inloppet till Förde-fjorden, hvilken som en arm
tränger omkr. 36 km. in i landet. Brist på skärgård
utanför S. gör ofta mynningen svår att passera.
K- V. H.
Stavnsbaandet [-bannet], da., "bundenhet vid torfvan"
kallas det ofrihetstillstånd, i hvilket det danska
bondeståndet hölls 1733-99. Det aflöste "vornedskabet"
{beroendeförhållandet mellan arrendatorn och
jordegaren), som 1702 upphäfdes för de bönder,
hvilka voro eller blefvo födda efter konung Fredrik
IV :s tronbestigning 1699: men det utsträcktes också
till Fyn och Nörrejyl-land hvarest vornedskabet icke
fanns. Förr har man satt dess införande till 1701,
då landtmilisen upprättades, och nog fingo bönderna
i värnpliktsåldern lida flera inskränkningar i sin
flyttningsfrihet (de skulle ha pass och skriftligt
vitsord efter laglig uppsägning), men endast för
att man skulle försäkra sig om deras närvaro vid
utskrifningen. Dessa inskränkningar skärptes 1724. och
vägen banades därmed för Stavnsbaandet. Men detta, som
1731 infördes oberoende af landtmilisen, blef först
riktigt genomfördt genom förordningen af 4 febr,
1733, då det uppdrogs åt godsegarna att upprätta
listor öfver ’alla bönder mellan 14 och 36 år med
rätt att utskrif va hvilka de ville, och då bönderna
samtidigt ålades att stanna på det gods, där de voro
födda, tills de hade gjort krigstjänst eller fyllt
36 år. Senare blef stavnsbaan-det ändå strängare,
emedan förpliktelsen att stanna vid "födestavnen"
(däraf namnet) skulle börja med 9:e året (1764
slutligen 4:e) och det 1746 ålades de soldater, som
gjort krigstjänst, att återvända till det gods. de
tillhörde, och mottaga städjehemman, likväl under
förbehåll att ånyo kunna ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
