- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
1149-1150

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Steen, Johannes Vilhelm Christian - Steen, Aksel Severin - Steenberg, Julius August - Steenbergen - Steenbock - Steengrachtgalleriet - Steenhoff, Nikolaus Johan - Steenhoff, Helga Frideborg Maria (Frida)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1859 deltog han i stiftandet af det nya, radikala
partiets första parlamentariska organisation, Reformforeningen,
hvars vice ordf. han blef. Efter hand fick
han alla förtroendeuppdrag, som stortinget kunde ge:
han var president i odelstinget 1871-81, senare alltid
stortingets president, dessutom ordf. i eller led. af
de viktigaste kommittéer, k. eller parlamentariska
kommissioner samt deputationer (såsom den till
tusenårsfesten för Norges rikes förening i Haugesund
1872, till kröningen i Stockholm 1873 m. fl.). Hans
principfasthet, moraliska pondus, grundliga
insikter, klokhet och försiktighet gåfvo partiet
under hans ledning en fond af "bred trygghet". Då
Joh. Sverdrup 1884 hade blifvit statsminister, var
S. själfskrifven som vänsterns ledare. 1887 fick
han som sådan en förtroendeadress, undertecknad af
den då samlade vänsterns 82 stortingsmän, och sedan
1891 var han ordf. i Norges venstreforening. Vid
ministären Stangs afgång 23 febr. 1891 kallades
S. att bilda en ny, parlamentarisk vänsterregering,
och med honom som statsminister och chef för finans-
og tolddepartementet utnämndes denna 6 mars s. å. Den
gamla striden med Sverige oin konsulatfrågan hade
till följd, att ministären S. demissionerade redan
2 maj 1893. För andra gången var S. regeringschef
från 17 febr. 1898 till 21 april 1902, då han
aflöstes af O. A. Blehr och drog sig tillbaka
från det offentliga lifvet. Genom enstämmigt
stortingsbeslut 1907 uppställdes en bronsbyst af
S. i stortingets församlingssal. Jämte det arbete
för många och stora demokratiska, inre reformer, som
S. under stortingstiden var med om att förbereda och
genomföra, egnades 50 år af hans lif åt sträfvandena
att ordna förhållandet till Sverige sålunda,
att Norges fulla oafhängighet och själfständighet
inom unionens ram kunde tryggas. Denna riktning i
S:s politik fick sin invigning under hans ifriga
deltagande i arbetet på riksståthållarskapets
upphäfvande på 1850- och 1860-talen och bar frukt
i den af hans regering 15 dec. 1898 promulgerade
(osanktionerade) lagen om norska flaggans befrielse
från det 20 juni 1844 införda unionsmärket.
K. V. H.

Steen [sten], Aksel Severin, norsk meteorolog,
f. 26 juni 1849 i Kristiania, d. där 11 maj
1915, realkandidat 1873, var sedan 1874 till
sin död fast anställd vid norska meteorologiska
institutet i Kristiania, där han 1900 blef
souschef och 1913 H. Mohns efterträdare som
direktör. S. var mer än någon den praktiska
meteorologiens organisatör i Norge. Efter att ha
utbildat sig till magnetiker förestod han 1882-83
den som led i de internationella undersökningarna
upprättade norska meteorologiska polarstationen,
hvars vetenskapliga stoff han använde i det af
norska staten utgifna verket Beobachtungsergebnisse
der norwegischen polarstation Bossekop in Alten

(2 bd, 1887-88), hans hufvudarbete. S. var senare
de norska polarexpeditionernas vetenskaplige
konsulent i meteorologiska och magnetiska frågor
och bearbetade det af dem samlade materialet i
de stora reseberättelserna "The norwegian North
polar expedition 1893-96, II, n:o VII: Terrestrial
magnetism" (1901) och i "Report of the second
norwegian arctic expedition in the ’Fram’ 1898-1902,
II, n:o VI: Terrestrial magnetism" (1907), hvarjämte
han förberedde till utgifning resultaten
af de jordmagnetiska undersökningarna under
R. Amundsens nordvästpassage med "Gjöa" 1903-06
och sydpolsexpedition 1910-12. Betydelsefulla
resultat af S:s forskningar äro dessutom nedlagda i
bl. a. The diurnal variation of terrestrial magnetism
(1904), Havoverflatens temperatur ved Norges kyst
(i "Archiv for mat. og naturv.", 1908) och Einige
studien über die bewölkung
("Meteor. zeitschr.",
1909). S. var 1888-97 ledare ("inspektör") för
Kristiania arbetarinstitut ("arbeiderakademi") och
1910-15 ordf. i Det norske geografiske selskap.
- Se J. F. Schroeter i jubileumsskriften
"Meteorologien i Norge i 50 aar" (1917).
K V. H.

Steenberg [sten-], Julius August, dansk sångare
(tenor), f. 1830 nära Aarhus, d. 1911 i Köpenhamn,
var 1856-88 anställd vid k. teatern där och
uppbar förtjänstfullt sådana roller som Josef i
Egypten Max
i "Friskytten". George Brown i "Hvita
frun" Sverkel i "Liden Kirsten", hvarjämte han
som romanssångare förträffligt tolkade Schubert,
Schumann och Rob. Franz. Han var 1887-94 inspektör
öfver k. teaterns elevskola. S. komponerade intagande
romanser och utvecklade i några småskrifter sin
musikaliska åskådning

Steenbergen [stenberchen], stod (del af
kommunen S.-en-Kruisland) i nederländska
prov. Nord-Brabant. 8,487 inv. (1909) i hela kommunen
J F.- N.

Steenbock [sten-]. Se Stenbock

Steengrachtgalleriet [sten-], ryktbar, förr i
Haag befintlig, men 1913 i Paris afyttrad privat
konstsamling, som grundlades på 1700-talet af Johan
Gualtherus van der Poort i Middelburg. Sedan
1823 var galleriet, som då egdes af direktören
för Mauritshuismuseet, baron Johan Steengracht,
och inrymdes i hans bostad, tillgängligt för
allmänheten. Denne framstående konstälskare riktade
galleriet med en mängd gamla verk af betydande
värde, och efterträdaren ökade det med åtskilliga
mera diskutabla, modernare arbeten. Hela den vackra,
rikhaltiga samlingen, som var det sista af de forna
holländska amatörkabinetten, måste emellertid efter
jonkheer H. Steengrachts död säljas på offentlig
auktion. Bäst och fylligast representerade voro flera
af de holländske och flamske mästarna, såsom Rembrandt
(hans Batseba, ett litet motstycke till samma tafla
i Louvre, såldes för l mill. frcs till England),
Adr. Brouwer (den ypperliga Rökstugan betingade ett
pris af 426,000 frcs), G. Metsu, Ter Borch, P. de
Hooch, Hobbema, J. v. Ruysdael, Cuijp, Rubens, van
Dyck m. fl.

Stéenhoff [sten-]. 1. Nikolaus Johan S., präst,
öfversättare. Se Cervin-Stéenhoff.
- 2. Helga Frideborg Maria (Frida) S., den
föregåendes sonhustru, författarinna, f. 11 dec.
1865 i Stockholm, dotter till komminister K.
B. F. Wadström (se denne), gift 1887 med
provinsialläkaren G. J. V. Stéenhoff, son till N.
J. Cervin-Stéenhoff (se denne), genomgick
flickskola och teknisk skola i Stockholm samt läroverk
i Neuchâtel och studerade målning inom- och
utomlands. Fru S. har författat flera skådespel af
i allmänhet utprägladt tendentiös hållning (Lejonets
unge
1896, 3:e uppl. 1906. det ojämförligt
bästa, sceniskt verksamt; Sin nästas hustru, 1898;
Ärkefienden, 1900, mot katolska kyrkan;
Stridbar ungdom, 1907; Den vita duvans samfund,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:02:34 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcf/0617.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free