Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Steer, Philipp Wilson - Steevens, George Warrington - Stefan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lysningsstudium: "Jonquils",
Spegeln, Den röda klänningen.
G-g N.
Steevens [sti’vns], George Warrington, engelsk
krigskorrespondent, f. 10 dec. 1869 i Sydenham invid
London, d. 15 jan. 1900 i Ladysmith, blef 1893 fellow
vid Pembroke college i Oxford, egnade sig s. å. åt
tidningsmannabanan och var från 1896 "flygande"
korrespondent åt den då nyuppsatta tidningen "Daily
Mail". S. samlade i bokform några af sina på grund
af hans åskådliga berättarkonst mycket uppmärksammade
korrespondensserier (With the conquering turk, 1898,
With Kitchener to Khartum, 1899, m. fl.). Han
sändes hösten 1899 till Syd-Afrika, följde Whites
armé som krigskorrespondent under boerkriget,
inneslöts med denna i Ladysmith och föll under
belägringen offer för en farsot. Hans korrespondenser
från boerkriget föreligga i den postumt utgifna
samlingen From Capetown to Ladysmith (1900).
V.S-g.
Stefan (lat. Stephanus), namn på nio påfvar. -
1. S. I, biskop i Rom omkr. 254-257, försvarade
kättares dop emot Cyprianus m. fl. biskopar och
arbetade för att göra den romerska traditionen
bindande för hela kyrkan. Kanoniserad. - 2. S. II,
påfve 752-757, historiskt betydande genom sin
ställning till frankerna och Kyrkostatens
grundläggning 754 (se Kyrkostaten, sp. 516). -
3. S. III, 768-772, höll en synod i Lateranen 769
med beslut mot den grekiska bilddyrkan och med
nyordning af påfvevalen (ingen lekman, valen blott
genom den romerska klerus). - 4. S. IV, 816-817,
ställde sig under den frankiske konungen Ludvig den
frommes beskydd. - 5. S. V, 885-891, krönte hertig
Guido af Spoleto till kejsare. - 6. S. VI, 896-897,
lät uppgräfva en af sina företrädares, Formosus’,
lik och kasta det i Tiber, men blef därför under ett
uppror fängslad och strypt. - 7. S. VII, 929-931,
och 8. S. VIII, 939-942, voro båda h. o. h. beroende
af sina älskarinnor Teodora och Marozia. - 9. S. IX,
1057-58, broder till Gottfrid af Lothringen, ifrade
för celibatets genomförande och uppgjorde planer för
normandernas fördrifvande ur Italien; han lät ock
patarian (se Patarener) resa sig i norra
Italien. Hans regering var en förpostfäktning
till påfvedömets kamp mot tyska kejsardömet.
(Hj. H-t.)
Stefan 1. Staffan (lat. Stephanus), Hälsinglands
apostel, hette enligt Adam af Bremen egentligen
Stenfi eller Simon samt sändes af den bremiske
ärkebiskopen Adalbert (1043-72) som missionsbiskop
till Hälsingland, där han predikade med framgång. Så
långt Adam. Folktraditionen i Hälsingland vet att
berätta, att han, då han dristade att nedbryta
afgudatempel och bildstoder, måste fly för de uppretade
hedningarna. Dessa upphunno honom emellertid och
dödade honom på Ödmorden, vid Tynnebro å. Martyrens
lik begrofs i Norrala, där ett litet kapell utmärker
platsen. En länge gängse och vidt utbredd teori,
som sätter S. i sammanhang med "staffansskedet" och
"staffansvisorna", har visat sig ohållbar. Se därom
Staffansvisor.
Stefan, den förste ärkebiskopen i Uppsala (födelseåret
okändt), d. 18 juli 1185. När den påfligo legaten
Nikolaus Breakspear 1152 besökte
Sverige, var det hans afsikt att medverka
vid upprättandet af ett själfständigt svenskt
ärkebiskopsdöme, i likhet med hvad som nyss skett
i Norge. Den politiska situationen omöjliggjorde
emellertid planernas förverkligande. Konung Sverker
hade att kämpa mot en medtäflare om makten. Till
mötet i Linköping hade därför kyrkomän från de delar
af landet, som behärskades af upprorspartiet, hvilket
synes ha varit mindre gynnsamt stämdt mot kyrkliga
kraf, icke velat eller icke kunnat komma. Legaten
öfverlämnade det oanvända palliet
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
