- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
1155-1156

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Steer, Philipp Wilson - Steevens, George Warrington - Stefan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1155

Steevens-Stefan

1156

lysningsstudium: ’"Jonquils’",
Spegeln, Den röda klänningen.
G-g N.

Steevens [sti’vns], George Warrington, engelsk
krigskorrespondent, f. 10 dec. 1869 i Sy-denham invid
London, d. 15 jan. 1900 i Lady-smith, blef 1893 fellow
vid Pembroke college i Oxford, egnade sig s. å. åt
tidningsmannabanaa och var från 1896 "flygande"
korrespondent åt den då nyuppsatta tidningen "Daily
Mail". S. samlade i bokform några af sina på grund
af hans åskådliga berättarkonst mycket uppmärksammade
korrespondensserier (With the conquering turk, 1898,
With Kitchener to Kliar tum, 1899, m. fl.). Han
sändes hösten 1899 till Syd-Afrika, följde Whites
armé som krigskorrespondent under boer-kriget,
inneslöts med denna i Ladysmith och föll under
belägringen offer för en farsot. Hans korrespondenser
från boerkriget föreligga i den postumt utgifna
samlingen From Capetown to Ladysmith (1900).
V.S-g.

Stefan (lat. Ste’phanus), namn på nio påfvar. -
1. S. I, biskop i Rom omkr. 254-257, försvarade
kättares dop emot Cyprianus m. fl. biskopar och
arbetade för att göra den romerska traditionen
bindande för hela kyrkan. Kanoniserad. - 2. S. II,
påfve 752-757, historiskt betydande genom sin
ställning till f ränkerna och Kyrkostatens
grundläggning 754 (se Kyrkostaten, sp. 516). -
3. S. III, 768-772, höll en synod i Lateranen 769
med beslut mot den grekiska bilddyrkan och med
nyordning af påfvevalen (ingen lekman, valen blott
genom den romerska klerus). - 4. S. IV, 816-817,
ställde sig under den frankiske konungen Ludvig den
frommes beskydd. - 5. S. V, 885-891, krönte hertig
Guido af Spoleto till kejsare. - 6. S. VI, 896-897,
lät uppgräfva en af sina företrädares, Formosus’,
lik och kasta det i Tiber, men blef därför under ett
uppror fängslad och strypt. - 7. S. VII, 929-931,
och 8. S. VIII, 939-942, voro båda h. o. h. beroende
af sina älskarinnor Teodora och Marozia. - 9. S. IX,
1057-58, broder till Gottfrid af Lothringen, ifrade
för celibatets genomförande och uppgjorde planer för
normandernas fördrifvande ur Italien; han lät ock
patarian (se P a t a r e n e r) resa sig i norra
Italien. Hans regering var en förpostfäktning
till påfvedömets kamp mot tyska kejsardömet.
(HJ. li-t.)

Stefan 1. Staffan (lat. Stephanus), Hälsinglands
apostel, hette enligt Adam af Bremen egentligen S
t e n f i eller Simon samt sändes af den bremiske
ärkebiskopen Adalbert (1043-72) som .raissionsbiskop
till Hälsingland, där han predikade med framgång. Så
långt Adam. Folktraditionen i Hälsingland vet att
berätta, att han, då han dristade att nedbryta af
gudatempel och bildstoder, måste fly för de uppretade
hedningarna. Dessa upphunno honom emellertid och
dödade honom på ödmorden, vid Tynnebro å. Martyrens
lik begrofs i Norrala, där ett litet kapell utmärker
platsen. En länge gängse och vidt utbredd teori,
som sätter S. i sammanhang med "staffansskedet" och
"staffansvisorna", har visat sig ohållbar. Se därom
Staffansvisor.

Stefan, den förste ärkebiskopen i Uppsala (födelseåret
okändt), d. 18 juli 1185. När den påfligo legaten
Nikolaus Breakspear 1152 besökte

Sverige, var det hans afsikt att medverka
vid upprättandet af ett själfständigt svenskt
ärkebiskops-döme, i likhet med hvad som nyss skett
i Norge. Den politiska situationen omöjliggjorde
emellertid planernas förverkligande. Konung Sverker
hade att kämpa mot en medtäflare om makten. Till
mötet i Linköping hade därför kyrkomän från de delar
af landet, som behärskades af upprorspartiet, hvilket
synes ha varit mindre gynnsamt stämdt mot kyrkliga
kraf, icke velat eller icke kunnat komma. Legaten
öfverlämnade det oanvända palliet

Ärkebiskop Stefans sigill (på det äldsta bevarade,
i Sverige skrifna pergamentbref).

till ärkebiskop Eskil af Lund, hvilket blef af
stor betydelse för framtiden. Ur striderna efter
Erik den heliges död framgick Karl, Sverkers son,
som Sveriges konung. Följande traditionen inom
sin släkt, understödde han den för gregorianska
ideal kämpande fraktionen inom kyrkan, i första
hand cisterciensorden. 1164 afsändes till påfven
Alexander III, som då uppehöll sig i Sens i Frankrike,
en beskickning, som skulle frambära suppli-ker om
upprättandet af ett svenskt ärkebiskopssäte. Medlem
af denna beskickning var S., en cister-ciensmunk
från Alvastra, då korad till biskop i Uppsala. Hans
nationalitet är okänd. Antagligen var han icke
svensk. (En senare tradition har gjort honom till
engelsman.) Situationen var gynnsam för beviljande
af svenskarnas begäran. Vid påfvevalet 1159 hade
de kejserligt sinnade uppsatt en motpåfve. Den
högkyrklige Alexander hade flytt till Frankrike, och
den katolska världen var delad i tvenne partier. Med
glädje måste Alexander se den svenska beskickningen,
ty den innebar Sveriges anslutning till honom. I Sens
befann sig för tillfället den ofvannämnde ärkebiskop
Eskil, landsflyktig på grund af sin anslutning till
Alexander. Honom gaf påfven uppdraget att inviga
S. till ärkebiskop af Uppsala, det svenska väldets
gamla politiska och religiösa centrum. Härigenom
upprätthölls allt fortfarande det danska primatet
öfver den svenska kyrkan. Invigningen egde rum en
söndag i augusti (möjligen 3 aug.) 1164. Ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:09 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0620.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free