- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
1171-1172

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stehle, Sophie - Stehle, Johann Gustav Edouard - Stehlin, Hans Georg - Stehr, Hermann - Steibelt, Daniel - Steier - Steiermark

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1171

Stehle-Steiermark

1172

Stehle, Sop h i e, tysk sångerska, f. 1838 i
prov. Hohenzollern, var anställd vid Münchens
hofopera från 1860 till sitt 1874 ingångna giftermål
med frih. W. Knigge samt gaf gästspel i flera stora
musikstäder. Hon utmärkte sig mycket i de stora
sopranpartierna, särskildt som Wagners Elisabet,
Elsa, Eva och Senta, hvarjämte hon var den första
framställarinnan af hans Brynhild i "Valkyrian".
E. ^"t.

Stehle, Johann Gustav Eduard, schweizisk musiker af
tysk börd, f. 1839 i Württemberg, d. 1915 i S:t
Gallen, var domkyrkokapellmästare där sedan 1874
och bildade en af samtidens lästa kyrkokörer. Han
komponerade i polyfon stil mässor (bl. a. den
prisbelönta Salve reyina, 24 uppl. 1868-1912),
kantater (Lumen de ccelo, Frithjofs heimkehr
m. fl.), körverk för mansröster a cap-pella,
motetter för hela kyrkoåret, orgelstycken, m. m.
E. F-t.

Stéhlin, Hans Georg, schweizisk zoolog, f. 13
jan. 1870 i Basel, blef 1892 filos, doktor och är
sedan 1898 föreståndare för osteologiska afdelningen
af naturhistoriska museet i Basel. Han har inlagt
stora förtjänster om uppfattningen af en del af
Europas tertiära däggdjursfauna genom många skrifter,
af hvilka flertalet har till uppgift att ådagalägga
de genetiska sambanden samt att påvisa det värde, som
en genealogiskt orienterad dägg-djurspaleontologi
eger för tertiärstratigrafien. Hans
största arbeten äro Vber die geschichte des
Suiden-gebisses (1899-1900) och Die säugetiere des
schweizerischen Eocaens (ej afslutadt; del I 1903).
L-e.

Stehr, Herm a n n, tysk författare, f. 1864 i
Habelschwerdt, skollärare, har i sin behandling af
patologiska företeelser påmint om Gerhart Haupt-mann
(Auf leben wd tod, 1898, 2:a uppl. 1900; Dos letzte
kind, 1903, 2:a uppl. 1914; Der begra-bene gott, 1905,
2:a uppl. 19rö; Drei nächte, 1909, 3:e uppl. 1911,
m. fl.); med visionär styrka, men utan större
konstnärlig skicklighet återger han tunga öden och
själsstrider.

Steibelt [sta’]-], Daniel, tysk pianist och
tonsättare, f. 1765 i Berlin, d 1823 i Petersburg,
elev af Kirnberser, företog från 1789 konsertresor
till London, Paris, Tyskland, Österrike o. s. v. samt
firades städse af publiken för sin glänsande, ehuru
ytliga virtuositet, liksom ock hans pianostycken
vid sidan af Pleyels blpfvo tidens mest omtyckta
modekompositioner. I Wien utmanade han 1800 Beethoven
till täflan, men led nederlag och rymde fältet. Genom
sitt odrägligt högfärdiga och taktlösa sätt jämte
svindel i ekonomiska ting gjorde S. sig flerstädes
illa sedd, tills han 1810’ fick efterträda Boieldieu
som kapellmästare vid franska operan i Petersburg,
där hans tillvaro sedan blef ganska lugn. Med rik
begåfning särskildt i melodiskt afseende åstadkom han
välklingande och behagliga verk, som dock af brist
på inre bärkraft råkat i förtjänt glömska. Hans
opera Romeo et Juliette vann framgång i Paris
(1793) och äfven i Stockholm ("Komeo och Juliette",
1815-35). Sedermera föl ide hans operor La princesse
de Babylone (1805), Cendrillon (1809) och Saraines
(1810). Tidens smak för programmusik tillgodosåg han i
tonmålande pianokonserter (L’orage, 1706 m. fl.) samt
fantasier och sonater och skref en stor

mängd andra pianostycken och mycken kammarmusik.
E- F-*.

Steier. Se Steyr.

Steiermark l. Steyermark, kronland och hertigdöme
i österrikisk-ungerska monarkien, tillhörande
dess cis-leithanska del, gränsar i n. till
ärkehertigdömet Österrike, i ö. till Ungern och
Kroatien-Slavonien, i s. till Krain samt i v. till
Kärnten och Salzburg. 22,425 kvkm. Landet, som delas
i öfre l. norra S. och nedre l. södra S., är till
nio tiondelar ett bergland, uppfylldt af Alperna,
och utmärkes genom ovanlig rikedom på natursköna
partier. Endast i floddalarna och i de östligaste
distrikten förekomma slättland. Längst i n. v. löpa
de Salzburgska kalkalperna, hvilkas högsta toppar äro
den kolossala Dachsteingruppen (2,996 m.), på gränsen
till Salzburg och Österrike, och Grimming (2,351 m.).
Östligare sluta sig till dem Ennstal-alperna (2,372
m.) och Hockschwab (2,278 m.). Söder om floden Enns,
från s. v. till n. ö., gå två grenar af Alpernas
centralkedja. Den norra (Niedere Tauern), som drager
genom landet mellan Enns och Mur, är en fortsättning
af Hohe Tauern och når sin höjdpunkt i Hochgolling
(2,863 m.). Den södra, som kallas Noriska alperna,
består af tre grupper: Gurktal-alperna (med Eisenhut,
2,441 m.), omkring öfre Gurkfloden, Lavantal-alperna
(med Zirbitz 2,395 m.) samt Bach- och Posruck-bergen,
hvarpå följa de Cetiska alperna. Den sydligaste
delen af landet fylles bl. a. af Karavankerna. De
viktigaste floderna äro Mur med Mürz, Drave och
Save med Sann, Enns med Salza samt Traun flyta på
kortare sträckor genom landets norra del. Flera för
naturskönhet berömda sjöar finnas. Af de omkr. 70
mineralkällorna äro de vid Rohitsch och Gleichenberg
mest kända. Klimatet är i n. tämligen kallt, men
i s. mildt. I Admont är medeltemperaturen 6° C.,
i Marburg 12° C. Oaktadt sin alpnatur är S. ett af
den österrikiska monarkiens bäst odlade länder. 20
proc. af arealen äro åker och trädgårdar, 11,9
proc. äng, 12,75 proc. betesmark och nära halfva
arealen (48 proc.) skog. Jordbruket omfattar i
synnerhet odling af flera sädesslag, potatis, hampa
och humle. Därjämte frambringas i S. förträffligt
vin och frukt. En medelgod skörd 1901–10 gaf 69,000
ton hvete, 73,600 t. råg, 17,000 t. korn, 84,260
t. hafre, 65,300 t. majs, 33,000 t. bokhvete, 205,000
t. potatis och 927,000 hl. vinmust. Boskapsskötseln
är genom de rika alpbetena af betydenhet. 1910
egde landet 62,400 hästar, 683,400 nötkreatur,
33,540 getter, 86,700 får, 836,500 svin och öfver
1,3 mill. fjäderfä. Skogsafverkning drifves i
ansenlig skala, men af största vikt är bergsbruket
med den därpå grundade industrien. 1910 brötos
bl. a. 1,7 mill. ton järnmalm, 435 ton zinkmalm,
11,000 ton grafit och 2,85 mill. ton brunkol samt
framställdes 541,700 ton tackjärn, 3,592 ton zink
och 24,800 ton salt. Tillverkningen af metallvaror,
järnvägsskenor, järntråd, stålarbeten af allehanda
slag m. m. har nått hög fullkomning. Öfriga
industrialster äro: glas, papper, linnevaror,
cigarrer, likörer m. m. Såväl export- som
transitohandeln är liflig. Samfärdseln befordras af
654 km. vattenvägar och 1,454 km. järnvägar, bl. a. af
den genom landet löpande Wien–Triestebanan. För
undervisningen är sörjdt genom 1 universitet och 1

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:04:47 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0628.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free