Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stephan, Heinrich von - Stéphanie - Stephaniesjön - Stephanius, Stephen Hansen - Stephanotis - Stephanskörner - Stephanus - Stephanus Cassius - Stephanus Laurentii - Stephen, sir James Fitzjames
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1289
Stephanie-Stephen
1290
1885 i ärftligt adelsstånd och erhöll 1895
statsministers rang. 1872 inkallades han i
herre-huset. S. skref Geschichte der preussischen
post (1859) m. m. S. var en i Bismarcks skola
fostrad kraftnatur af första ordningen, en statsman
med enastående organisatorisk begåfning och en
läggning, som förenade djupgående fosterländska
intressen med rent universellt mänskliga. Den svenske
postreformatorn V. Eoos (se denne) hade i mångt och
mycket sin vän S:s verksamhet till förebild. Biogr,
af Krickeberg (1897). (R. L-n.)
Stephanie [-ni]. 1. Storhertiginna af Baden. Se
Beauharnais 3. - 2. Se Rudolf, kronprins af
Österrike-Ungern, och L ö n y a y 2.
Stephaniesjön (Basso-naebor, "Hvita sjön"),
af-loppslös sjö med bittert salt vatten inom
Abessiniens område, i den östafrikanska grafsänkan,
under 4-5° n. br. och 36° 30’ ö. lgd, hade, när
den 1888 upptäcktes af ungerske grefven Teleki och
L. von Höhnel, en höjd ö. h. af 538 m., en längd
af 120 km. och en största bredd af 24 m. och en
yta af omkr. 930 kvkm. Den har sedan besökts af
Donaldson Smith, V. Bottego, M. S. Welby, 0. Neumann
m. fl. J. J. Harrisen fann den 1899 alldeles torr,
och grefve Wickenburg fann 1901 vatten endast i
norra delen, där den upptar Dulei, som med sig
förenat Galana Sagan 1. Galana Amara, hvilken vid
högvatten upptar afloppet från en sjö i n. n. ö.,
Tschambo 1. Gojule (1,058 m. ö. h.). Denna är genom
en 2 km. bred slätt skild från en större nordligare
sjö, Abai (Abaye, Pagade 1. Regina Margherita),
1,280 m. ö. h., 73 km. lång, nära 30 km. bred, som
genom Walo sänder sitt vatten till Tschambo. Norr
om Abai ligga flera mindre sjöar utan samband med de
sydligare. Något v. om S. ligger Rudolfsjön (se B as
s o-n a rök). J. F. N.
Stephänius, Stephen Hansen, dansk historiker,
f. 1599, d. 1650, blef 1630 professor i Sorö och 1639
k. historiogrif. S. utgaf Svend Aagesens skrifter
på latin 1642 och "Saxo Gram-maticus" 1644 (med ett
bd anmärkningar 1645) samt fortsatte Niels Krags
Annales Christiani III (för åren 1550-59), hvilka
1737 utgåfvos af H. Gram och 1776-79 öfversattes
af Sandvig. Hans samling kopior af källskrifter
till Danmarks medeltidshistoria blef ett viktigt
förarbete till Langebeks edition af "Scriptores". S:s
boksamling såldes 1652 till M. G. De la Gardie och
är nu införlifvad med k. biblioteket i Stockholm.
E. Ebg.
Stephanötis Thou., bot., ett släkte af slingrande
buskar med 15 arter i Gamla världens tropiker,
hörande till fam. Asclepiadacece. Bladen äro
motsatta, läderartade, blommorna sitta i ställningar
i bladvecken. S. floribunda från Madagaskar med
präktiga, hvita, mycket välluktande blommor odlas ej
sällan i växthus och boningsrum. G- L-m.
Stephanskörner, ty. Se D e l p h i n i u m.
Ste’phanus, påfvar. Se Stefan.
Ste’phanus, franska boktryckare. Se Estienne.
Ste’phanus Ca’ssius, pseudonym. Se W i l d e, J.
Ste’phanus Laure’ntii, franciskanmunk, teologie
doktor, bördig från Finland, d. 1495 i danska
staden Viborg, utsågs 1478 i Lund till föreståndare
(minister provincialis) för franciskanordens kloster
i provinsen "Dacien", som omfattade Danmark, Norge,
Sverige och Finland. I styrelsen af sin orden tyckes
han ha utvecklat mycken kraft och duglighet. Han
hade redan 1493 lämnat ämbetet. Han är
begrafven i Kökars kloster på Åland.
A. G. F.
Stephen [sti’vn]. 1. Sir James Fitz j ames S.,
engelsk rättslärd, f. 3 mars 1829 i London, d. 11
mars 1894 i Ipswich, var först praktiserande advokat
och publicist och som medlem af indiska rådet 1869-72
ledare och reformator af Indiens rättsväsen. 1879-;91
var han domare vid High court of justice. Bland S:s
straffrättsliga arbeten och editioner, som räknas
till den engelska lagkunskapens klassiska verk,
märkas A general view of the criminal law of England
(1863; 2:a uppl. 1890) samt framför allt Digest of the
criminal law (1877, 6:e uppl. 1904), en grundläggande
framställning af Englands gällande straffrätt, och den
stort anlagda History of the criminal law of England
(3 bd, 1883), som trots vissa ojämnheter är att anse
som ett standardverk. Vidare utgaf han Digest of
the law oj criminal procedure (tills, med Herbert
S., s. å.), The indian evidence act och Digest
of the law of evidence (1876; 6:e uppl. utg. af
Herbert S. och H. Lushington S., 1904) I den på
sin tid uppseendeväckande och vidt spridda skriften
Liberty, equality, fraternity (1873; 2:a uppl. 1874)
polemiserade S. mot Stnart Mills nyutilita-rism. Se
L. Stephen, "Life of sir J. F. S." (1895).
2. Sir L e s l i e S., den föregåendes broder,
författare, f. 1832 i Kensington, d. 1904 i London,
studerade till präst i Cambridge, vardt prästvigd,
men egnade sig på grund af ändrad åskådning i stället
åt litteraturen och var en flitig bidragare till
tidningar och tidskrifter. Han fick 1902 adlig
värdighet. Hans fängslande skildring af Schweiz’
fjäll, Play-ground of Europé (1871; ny uppl. 1894),
utkom samtidigt med, att han vardt redaktör af
"Cornhill maga-zine", som han fortfor att leda
till hösten 1882, då han öfvertog utgifningen af
"Dictionary of national biography", som han af
hälsoskäl lämnade 1891. I besittning af djup och
mångsidig lärdom samt skarpt, kritiskt omdöme,
skref S. ett stort antal betydande verk i
litteratur, psykologi, filosofi och biografi,
hvarvid han framträdde som tänkare vid sidan
af Mill och Spencer. S. egnade sig särskildt åt
etiken och intager inom denna en evolutionistisk
och utilita-risk ståndpunkt. Den lycka och nytta,
som är våra handlingars mål, skola ytterst hänföras
hvarken till individerna eller till samhället som en
summa af sådana, utan till samhället som organism,
i hvars "sociala väfnader" enhvar har att intaga sin
bestämda plats. Skr.: Hours in a library (3 bd, 1874,
1876, 1879), Essays ön freethMing and plain speaking
(1873; ny uppl. 1879), History of english thought
in the eighteenth century (1876; ny uppl. 1881),
The science of ethics (1882; ny uppl. 1907), Life of
Fawcett (1885), An agnosHc’s avology (1893), Life of
sir J. F. Stephen (1895), Social rights and duties
(1896), Studies of a bio-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
