Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stern, Julius - Stern, Adolf - Stern, Alfred - Stern, Maurice Reinhold von - Stern, L. William - Sterna - Sternberg - Sternberg, Kaspar Maria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1305
Stern-Sternberg
1306
och som blef en af de bäst ansedda i Tyskland
(den upplöstes 1912). 1850 öppnade han i
Berlin tills, med Th. Kullak och A. B. Marx
ett mu-sikkonservatorium (sedermera kalladt
Sternska konservatoriet). Sedan Kullak och Marx
(se dessa) af gått, ledde S. ensam från 1856
konservatoriet, som med utmärkta lärarkrafter
nådde stor blomstring. Han dirigerade tidtals äfven
symfonikonserter och fick 1860 professors titel.
E- F-t.
Stern, Adolf, eg. Adolf Ernst, tysk
litteraturhistoriker och författare, f. 14 juni
1835 i Leipzig, d. 15 april 1907 i Dresden, vardt
1868 professor i litteratur- och kulturhistoria vid
polyteknikum i Dresden. S. började 1853 med epigonepik
och gjorde tidigt insatser äfven på prosaberättelsens
och lyrikens område, men åstadkom först senare, med
Historische novellen (1866), Die letzten humanisten
(1880; 3:e uppl. 1907, "De sista humanisterna’’",
1890), Camoens (1887), historiska skildringar med lätt
lyrisk ton, en mera betydande vitter alstring. Äfven
hans senare lyrik (i 4:e uppl. af Gedichte, 1900)
har högre rang. Af S:s litteraturhistoriska verk
kunna nämnas Geschichte der neueien literatur
(7 bd, 1882-85), en fortsättning af Yilmars tyska
litteraturhistoria, från Goethes död (1886; 5:e
uppl. 1905), en god monografi öfver Otto Ludwig
(1890; 2:a uppl. 1906) och Studien zur literatur
der ge-genwart (I 1895, 3:e uppl. 1905; II 1904),
kännetecknade af smak, omdöme och tilltalande
framställning. Under Snoilskys Dresdenvistelse
var S. dennes nära vän och utgaf 1892 en samling
af hans dikter i tysk öfv. S:s Ausgewählte werke
utkommo 1906-08 i 8 bd, hans teaterkritiker 1909. Se
lef-nadsteckningar öfver S. af A. Bartels (1905) och
H. Spiero i "Deutsche geister" (1910). - Hans hustru
(sedan 1881) Margarethe S., född Herr, pianist,
f. 1857 i Dresden, d. där 1899, var elev af Liszt
och Klara Schumann, uppträdde från 1875 på konserter
och vann bifall för sitt fina och redbara spel. I
Stockholm konserterade hon 1885, 1891 och 1894. Se
hennes makes bok "M. S., ein kiinstlerinnenleben"
(1901). R-n B.
Stern, Alfred, tysk historiker, f. 1846 i Göttingen,
tjänstgjorde en tid som amanuens i generallandsarkivet
i Karlsruhe, blef docent i Göttingen 1872 samt
professor i allmän historia 1873 i Bern och 1887 vid
polyteknikum i Zürich. Bland hans skrifter må nämnas
John Milton und seine zeit (1877-79), Geschichte
der revolution in England (1881; 2:a uppl. 1898),
Das leben Mira-beaus (1889) och det mycket betydande
verket Geschichte Europas seit den verträgen von 1815
T)is zum Frankfurterfrieden von 1871 (hittills 7 bd,
1894-1916, omfattande tiden t. o. m. 1853; bd l och
2 i 2:a uppl. 1913), hans hufvudarbete, af kritiken
hälsadt som "det grundligaste och mest opartiska verk,
som skrifvits om den samlade politiska utvecklingen
i Europa" under ofvannämnda tid; särskildt prisas
skildringen af revolutionsåret 1848 som öfverlägsen
alla andra, hvilka hittills framträdt. 1914 utkom
ett band Reden} vorträgc lind abhandlungen.
Stern, Maurice Eeinhold von, tysk författare, f. 3
april 1860 i Reval, deltog 1878 -79 i kriget som
frivillig i den ryska hären,
utvandrade 1880 till Förenta staterna, där han
under några år lefde proletärlif som grufarbetare,
bainnarbetare m. m. 1885 återvände han till
Europa, studerade filosofi i Zürich och Bern samt
egnade sig åt författarskap. Han är bosatt i öfre
Österrike. - S. började sin bana med diktsamlingarna
Proletarierlieder (1885; 2:a uppl. 1888), Excelsior
(1889), Höhenrauch (1890) och Sonnen-staub
(s. å.) samt berättelserna Von jenseits des
meeres (s. å.), i hvilka man finner nakna sociala
tidsskildringar, en tolstojansk anakoretåskådning
och mycken agitation bl. a. för helnykterheten i
ofta mindre poetisk form. Den episka dikten Insel
Ahasvers (1893) visar strid mellan socialistiska
och individualistiska åsikter, och i senare verk
har S. liksom Henckell lämnat det agitatoriska och
socialreformatoriska å sido för att ge färgmät-tade
naturbilder och en utprägladt tysknationell stämning
(diktsamlingarna Walter Wendricks neue Heder,
1897, Abendlicht, 1901, Blumen und blitze, 1902,
Sonnenwolken, 1903, m. fi.; berättelserna Walter
Wendrich, 1895, Waldskizzen aus Ober-österreich,
1901, Der seiltänzer, 1905, m. fi.). Gesammelte
gedichte och Gesammelte erzählungen utkommo 1906.
’ R-n B.
Stern, L. William, tysk filosof och psykolog, f. 1871
i Berlin, professor i Breslau 1907, ledare efter
Meumann af den psykologiska institutionen i Hamburg
1916, är en af de främste målsmännen för individual-
eller differentialpsykologien och har äfven
särskildt egnat sig åt den s. k. utsagopsykologien
(se d. o.). Tills, med sin hustru, C l ära
S., har han utgett värdefulla barnpsykologiska
arbeten. Sina allmänna filosofiska åsikter har han
framställt i Person und sache, I (1906). Hans öfriga
hufvudarbeten äro Ideen zu einer psycho-logie der
individuellen differenzen (1900) och Zur psychologie
der aussage (1902). Han utgaf 1903- 06 "Beiträge
zur psychologie der aussage" och utger sedan 1907
tills, med 0. Lipmann "Zeit-schrift fur angewandte
psychologie und psycho-logische sammelforschung".
S-e.
Sterna, zool. Se Tärnsläktet.
Sternberg. 1. Stad i Mähren, vid
Olmiitz-S.-banan. 15,220 inv. (1900), nästan
uteslutande tyskar. Väfskola. S. är hufvudorten för
Mährens bomullsindustri, hvarjämte där tillverkas
linne- och siden varor, likörer, tobaksvaror,
maskiner m. m. Frukt, särskildt körsbär, odlas i
nejden. Högre realskola. 1241 anföll Jaroslav af
S. en anryc-kande mongolhär vid S. och dref den på
flykten. Till belöning erhöll han af konung Wenzel af
Böhmen en betydande landsträcka, hvarefter han 1246
anlade fästet S., kring hvilket staden sedermera
uppväxte. S. eröfrades 29 maj 1642 af svenskarna
under Helm. Wrangel. Sedan slutet af 1600-talet
bildar S. en furst Liechtensteins domän. - 2. Stad
i storhertigdömet Mecklenburg-Schwe-rin. 2,896
inv. (1910). S. är omväxlande med Malchin de
mecklenburgska, ständernas samlingsplats och var
under medeltiden furstligt residens. Jfr Sternberger
kuchen. l-2. (J. F. N.)
Sternberg, K a spar Maria, grefve von. österrikisk
naturforskare, f. 6 jan. 1761 i Prag, d. 10 dec. 1838
på sitt slott Brezina, var som barn bestämd för det
andliga ståndet, utbildades därtill i Rom, blef 1782
kanonikus i Regensburg, 1785
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
