Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Steuchius, Mattias - Steuchius, Joannes - Steud. - Steudel, Ernst Gottlieb von - Stev - Stev. - Steward - Stewart - Stewart, Dugald - Stewart, Robert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1315
Steud.-Stewart
1310
Tyskland, Holland och England samt utnämndes 1671
till teol. lektor i Härnösand och prästvigdes
1672. 1676 flyttade han som professor i logik
och metafysik till Uppsala. Ifrig aristoteliker,
bekämpade han energiskt cartesianismen. Han var en
ganska betydande personlighet, men hans intressen
lågo åt det teologiska och kyrkliga hållet. Snart
nog öf-vergick han också till praktisk kyrklig
verksamhet. På sin faders begäran blef han 1682
förordnad att biträda denne och blef 1683 utnämnd
till hans efterträdare som superintendent i
Härnösand. Liksom denne verkade han nitiskt för
lapparnas omvändelse och undervisningsväsendets
utveckling. Han blef 1693 teol. doktor och 1694
teol. professor i Uppsala med förbindelse "att vara
ärkebiskopen behjälplig så inom som utom konsistorium"
men kom redan s. å. som biskop och prokansler till
Lund. Som biskop i Lund fullföljde han energiskt
Knut Hahns uniformitetssträfvanden. Mot pietismen
var han ogynnsamt stämd. Sin sista tid i Lund
vantrifdes han. Krig och pest gjorde förhållandena
mycket bekymmersamma. Då han 1714 efterträdde Spegel
som ärkebiskop i Uppsala, var hans bästa tid förbi,
och han kom ej att göra någon betydande insats. -
3. Joannes S. (S t e u c h), den föregåendes son,
ärkebiskop, f. 3 jan. 1676 i Härnösand, d. 21
juni 1742 i Uppsala, studerade 1690-98 i Uppsala
och Lund samt reste därefter utomlands. Under sin
bortovaro promoverad till filos, doktor 1700, blef
han 1701 docent i Uppsala, 1702 e. o. professor
och bibliotekarie i Lund och 1703 prse-positus vid
akademiska kommunitetet där. 1707 utnämndes han
till logices et metaphysices professor och 1710 till
moral, professor i Uppsala, en befattning, som han
omedelbart efter sin installation kom att utbyta
mot professuren i logik och metafysik. Han blef
1719 teol. doktor och kyrkoherde i Näs prebende,
1723 superintendent i Karlstad och 1730 biskop i
Linköping. Sistnämnda plats hann han dock ej intaga,
emedan han redan s. å. utnämndes till faderns
efterträdare som ärkebiskop och till prokansler
vid Uppsala universitet. S. var prästeståndets
talman 1731-38 och adlades 1719 med namnet Steuch.
1-3. (E. M. B.)
Steud., vid växtnamn förkortning för E.
G. von Steudel (se denne).
Steudel [stö;j-], Ernst Gottlieb von, tysk läkare
och botanist, f. 30 maj 1783 i Esslingen,
Wiirttembörg, d. där 12 maj 1856, blef med. doktor i
Tubingen 1805, lefde från 1806 som läkare i Esslingen
och blef öfverläkare 1828. Hans vetenskapliga arbete
egnades nästan uteslutande åt botaniken och ledde till
det omfattande namn- och synonym-lexikonet Nomenclator
botanicus (1821- 24; ny uppl. i 2 dlr 1840-41). Den
växtgeografiska och floristiska forskningen befrämjade
S. genom den reseförening, som han (gemensamt med
professor Ch. F. Hochstetter, präst i Esslingen)
stiftade 1825 och som till aflägsna länder utsände
ett stort antal framstående botaniska samlare.
c- Lmn.
Stev, no., norsk folklig dikt i en strof. Jfr Steffen,
K. L.
Stev., vid växtnamn förkortning för Chr. S t e-v e n
(se denne).
Steward [stjö’od], eng., proviantförvaltare,
hcf-mästare på ett fartyg (sv. uttal stuvert,
stjuvart); spor t v., den, som of vervakar ordningen
på en täflingsbana. Inom engelska Jockeyklubben
benämnas de högste funktionärerna, som utgöra
öfver-domstolen för alla kapplöpningsangelägenheter,
stewards. Se äfven Lord high steward och Lordsteward.
B- C-rn.
Stewart [stjö’ot], äldre form för namnet på skotska
släkten Stuart (se d. o.).
Stewart [stjö’ot], D u gal d, skotsk filosof, f. 22
nov. 1753 i Edinburgh, d. 11 juni 1828, utnämndes
redan 1775 till professor i matematik i Edinburgh
efter sin fader, den framstående matematikern M a
11-hew S. (1715-85). 1785 utbytte han dock denna
professur mot lärostolen i moralfilosofi, som han
innehade till 1810. då han drog sig tillbaka till
privatlifvet. S., som är påverkad af Reid, tillhör den
skotska skolan och är sålunda anhängare af läran om
de själf-klara sanningarna hos "common sense". Ehuru
själf hvarken djup eller originell som tänkare,
bidrog S. genom klarhet och stor vältalighet i hög
grad till spridningen af den af Reid grundlagda
skotska filosofien, den s. k. "sunda förnuftets
filosofi". Hans mycket besökta föreläsningar spelade
under ett fjärdedels årh. en ytterst viktig roll i
samtidens uppfostran. De förnämsta af hans skrifter
äro Elements of the philosophy of the human mind
(3 bd, 1792-1827), Outlines of moral philosophy
(1793; flera uppl.), Philosophical essays (1810),
Dissertation ön the progress of metaphysical and
ethical philosophy (1815-21) och Philosophy of the
active and moral powers (1828). Hans Collec-ted
works (11 bd, 1854-58) utgåfvos af sir W. Hamilton.
(S-e.)
Stewart [stjö^et], godsegarsläkt från Ulster med
skotska anor.
1. Robert S., 2:e markis af Londonderry, mest känd
under titeln viscount Gast-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
