- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
1339-1340

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stier, Ewald Rudolf - Stiernberg, Nils - Stiernblad, Jules Edvard - Stierncrona, Gabriel - Stierneld - Stierneld, Lars

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Christliche gedichte (1825) och Christliche und biblische
gedichte
(1845). Sin förnämsta betydelse har
dock S. genom sitt banbrytande hymnologiska inlägg
Die gesangbuchsnot (1835), som gaf uppslaget till
en förnyelse af den tyska kyrkosången efter dess
neologiska förflackning. Han inlade ock stor förtjänst
om den religiösa folkbildningen genom en mängd
populära bibelexegetiska verk.

E. N. S–g.

Stiernberg, Nils,
universitetslärare, f. 12 okt. 1641 i Sala,
d. 6 nov. 1694 i Uppsala, hette eg. Wolf. Han
blef filos. magister i Uppsala samt deltog 1666 som
legationssekreterare i Sten Bielkes beskickning till
illustration placeholder

danska och kursachsiska hofven. 1668 förordnades han
till e. o. historiarum et eloquentiæ professor
vid det nya universitetet i Lund och var 1670–72
professor i logik och metafysik där. Han utnämndes
till professor i moralfilosofi i Uppsala 1679 och till
akademiebibliotekarie 1689 samt adlades sistnämnda
år med namnet S. Under skånska kriget 1676–79 och
efter dess slut användes han i flera kommissioner
samt gjorde sig särskildt bemärkt genom sitt arbete
för införandet af den svenska lagen och ordnandet af
rättegångsväsendet i de nyvunna landskapen.

Stiernblad, Jules Edvard, romersk riksfriherre,
landthushållare, finansman, politiker, f. 4 dec. 1813
på Hildesborg, Malmöhus län, d. 14 juni 1886
på Marsvinsholm, tillhörde en släkt
illustration placeholder

Tholijn, som 1734 adlats och adopterats på en
1698 adlad, men 1718 utgången adlig ätt S:s
namn och nummer och 1768 fått tysk friherrlig
värdighet. Han undervisades först vid den berömda
uppfostringsanstalten Christiansfeld i Schleswig
och blef 1832 kornett vid Skånska husarregementet,
där han 1841 befordrades till löjtnant, men lämnade
1849 krigstjänsten med ryttmästares n. h. o. v. för
att egna sig åt skötseln af egendomen Marsvinsholm,
som han från 1848 arrenderade och 1855 inköpte. Hans
praktiska kunskaper och stora duglighet föranledde,
att han i vidsträckt mån togs i anspråk för offentliga
uppdrag. Så var han under en lång följd af år ordf. i
Skånes enskilda banks styrelse och en af stiftarna
af Skandinaviska kreditaktiebolaget. Af Malmöhus
läns landsting var han led. från institutionens
begynnelse till sin död och dess vice ordf. 1868 samt
ordf. 1869 och 1872–74. Sin politiska bana började
han vid 1850–51 års riksdag och stödde med sin röst
1865 års representationsreform. 1867–77

var han led. af Första kammaren för Malmöhus län och
blef "genom sin oberoende ställning, sin sakkunskap,
sina från alla politiska biafsikter fria syften,
utan att på något sätt framhålla sig själf, en
af kammarens främsta män" (P. von Möller). Han
erhöll ock 1867 uppdraget att föra ordet vid den
fraktions sammanträde, som särskildt önskade stödja
De Geerska ministären, och att jämte kommitterade
uppgöra listor för utskottsvalen. Då S., som
varit led. af försvarsutskotten vid 1867, 1869 och
1871 års riksdagar, började misströsta om att föra
försvarsfrågan framåt utan samband med grundskatternas
afskrifning, började han i statsutskottet, där
han hade plats 1872–75 (sistnämnda år som vice
ordf.), verka i sådan riktning och kan räknas
som en af upphofsmännen till 1873 års kompromiss
(se Kompromissen). Under de följande åren var han
ock en af ledarna för den s. k. skånska fraktionen
af Första kammaren, som arbetade i samförstånd med
Andra kammarens landtmannaparti och stod på krigsfot
med den Adlercreutz-Bergströmska ministären. Mer än
en gång var ock S:s inträde i ministären allvarligt
ifrågasatt. Efter att ytterligare ha tillhört 1875
och 1877 års riksdagars försvarsutskott drog sig
S. tillbaka till det enskilda lifvet, men mottog
uppdrag som led. af 1881–83 års bankkommitté. Från
1861 var han led. af Landtbruksakad.

V. M.

Stierncrona, Gabriel, friherre, ämbetsman, f. 28
sept. 1669 i Uppsala, d. 8 sept. 1723 i Stockholm,
hette urspr. Velt (en från Tyskland under Sigismunds
regering inflyttad släkt), ingick i Svea hofrätt
1691 och förordnades till häradshöfding i Tjusts
härad 1694, förflyttad till Sotholms m. fl. härads
domsaga i Södertörn 1696 och adlades 1699 med namnet
S. Han utnämndes till assessor i Svea hofrätt 1701,
lagman i Närke 1712 och förste ombudsman 1714. Efter
regementsförändringen 1719 blef S. justitiekansler
och s. å. friherre samt utnämndes 1723 kort före
sin död till president i Svea hofrätt. S. deltog
i utarbetandet af 1719 års regeringsform och var
medlem af kommissionen öfver Goertz. – Om hans dotter
Elisabet se Gyllenborg 5.

Stierneld (Stjerneld), svensk adlig ätt,
som härstammade från Lars Eldh (d. 1660), enl. en
obestyrkt tradition f. 1586 i Troppau och son till
prins Gustaf, Erik XIV:s son. Hans yngre son Samuel
Larsson Eldh
(f. 1637, d. som titulärt kammarråd
1716) adlades som kamrerare i Kammarkollegium 1694
med namnet S. En gren af ätten blef 1751 med en
hans sonson Samuel Gustaf (se S. 2) friherrlig. Den
adliga grenen utslocknade på svärdssidan 1857,
den friherrliga på manssidan 1868 (med S. 4) och på
kvinnolinjen 1916 (med S. 4:s dotter änkefriherrinnan
E. von Platen). – Lars Eldhs äldre son, Lars (f. 1626,
d. 1701 som landshöfding i Östergötland), blef 1662
adlad och 1691 friherre med namnet Eldstierna. En
son till honom var fortifikationsofficeren
J. Eldstierna (se denne).

1. Lars S., son till den ofvannämnde Samuel S.,
ämbetsman, f. 12 dec. 1669 i Stockholm, d. 6 maj 1721
på Fogdön i Södermanland, blef landssekreterare på
Ösel 1689 och öfverexekutionskommissarie vid svenska
armén i Estland 1700. Major och kommendant på Dagö,
måste han 1710 efter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:37:22 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0714.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free