- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
1411-1412

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stjernsundet - Stjernsvärd - Stjernvall, Karl Johan - Stjernvall, Fredrik Gustaf - Stjernvall, Eva Charlotta Aurora - Stjernvall, Knut Adolf Ludvig - Stjernvall-Walleen, Karl Knut Emil - Stjernöen - Stjorn - Stjornarskrå - Stjäla - Stjälk - Stjälkknöl - Stjälkmögel - Stjälkstycke

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1411

Stjärnsundet-Stjälkstycke

1412

Stjernsundet, ett 26 km. långt, 2,6-5 km. bredt
sund (med stark ström) mellan den fjällrika, kala
Stjernöen (se d. o.) i n. och fastlandet i s.; från
Lopphafvet i v. n. v. leder det in i Altenfjord, som
söder ut intränger i Finnmarkens fjällplatå, Norge.
K. V. H.

Stjernsvärd. Se Stiernsvärd.

Stjernvall. 1. Karl J o h an S., finsk militär,
ämbetsman, f. 10 sept. 1764, d. 6 febr. 1815 i Viborg,
blef 1785 löjtnant vid Nylands dragonregemente, var
1787-89 i fransk krigstjänst, vid regementet Royal
suédois, och deltog som kapten i kriget i Finland
1789-90. Som öfverstelöjtnant vid Björneborgs
regemente (sedan 1807) blef han 24 febr. 1808
tillfångatagen i affären vid Kuusi-koski, hvarmed
hans krigarbana afbröts. Han fick 1809 afsked ur
svensk tjänst. Han utnämndes 1812 till landshöfding
i Viborgs län, som kort förut in-förlifvats med
storfurstendömet Finland. Det dryga arbetet med
länets reorganisation och omgestaltningen af dess
administration till likhet med det öfriga Finlands
hvilade i främsta rummet på S., som därvid ådagalade
betydande ämbetsmannaför-måga. Han var ordf. i
organisationskommittén (1812-13) för Viborgs län och
själen i de åtgärder, genom hvilka 1812 tre värfvade,
finska jägarregementen uppställdes för att, i händelse
af behof, användas i kriget mot Napoleon I. Om S:s
son Karl Knut Emil se Stjernvall-W al l e en.

2. Fredrik Gustaf S., den föregåendes
broder, militär, ämbetsman, f. 27 juni 1767, d. 30
jan. 1815 i Tavastehus, blef 1783 fänrik
vid arméns flottas finska eskader, idkade
1784-85 militära studier i Tyskland och Frankrike
och var 1786-88 underlöjtnant vid franska
regementet Royal suédois. (Karakteristiska drag ur
hans bref-växling med modern under vistelsen
i Frankrike äro meddelade i "Finsk tidskrift"
bd IX.) Han blef 1789 premiärlöjtnant vid Savolaks
fot-jägarkår och deltog som stabsadjutant hos
brigadchefen von Stedingk i finska kriget 1789-90.
Yid utbrottet af 1808 års krig befann han sig som
major i garnisonstjänst på Sveaborg, där hans
krigarbana afbröts genom fästningens kapitulation.
Han tog 1810 afsked ur svensk tjänst och blef
s. å. utnämnd till landshöfding i Nylands och
Tavastehus län. Den viktigaste uppgift, som
ålåg honom, var att återuppbygga det förstörda
Helsingfors och omskapa det till Finlands hufvudstad,
men hufvudled-ningen af denna angelägenhet tillföll
snart J. Alb. Ehrenström. Han deltog 1812 ifrigt i
planerna på att uppsätta en finsk nationell krigsmakt.

3. Eva Charlotta Aurora S., dotter till S. 1.
Se K ar am zi n 2.

4. Knut Adolf.Ludvig S., friherre, brorsons son till
S. l o. 2, järnvägsman, f. 8 sept. 1819 på Liadnäs
i Mäntsälä, d. 17 april 1899 i Helsingfors, blef
1839 fänrik vid väg- och vatten-kommunikationskåren
i Ryssland och 1856 öfverste och utnämndes s. å. till
chef för väg- och vatten-kommunikationerna i Finland.
S. inlade stor förtjänst om det finska järnvägsnätets
uppkomst och utveckling, ledde anläggningen af
landets första järnväg, Helsingfors-Tavastehus,
och utsågs 1868 till chef för banbyggnaden
Petersburg-Riihimäki. Därefter öfvergick han i
rysk tjänst, utnämndes

1870 till adjoint hos föreståndaren för
järnvägsdepartementet och 1871 till chef för ryska
järnvägsstyrelsen. S., som åtnjöt Alexander II:s och
Alexander IILs gunst, var slutligen generalinspektör
för samtliga krono- och enskilda järnvägar i
Ryssland, Han var närvarande vid Borkikatastrofen
29 okt. 1888, där den vagn i det kejserliga tåget,
i hvilken han befann sig, blef krossad och han själf
sårad. Därefter tog han 1889 afsked och återvände
till fäderneslandet. S. upphöjdes 1875 i finskt
fri-herrligt stånd och blef 1888 verkligt gehei-meråd.
1-2, 4. M. G. S.

Stjernvall-Walleen [-len], KarlKnutEmil, friherre,
finsk statsman, f. 16 nov. 1806 i Björneborg,
d. 14 okt. 1890 i Helsingfors, hette först endast
Stjernvall (se d. o. 1), men efter moderns inträde
i nytt gifte adopterades han af sin styffader
K. J. Walleen på dennes finska friherrliga ätt samt
erhöll namnet S.-W. S., som 1823 blef student i
Åbo, var 1825-36 i militärtjänst, deltog därunder i
turkiska fälttåget i Mindre Asien 1829 och utnämndes
1834 till underlöjtnant. 1837 anställdes han för
särskilda uppdrag hos dåv. ministerstatssekreteraren
för Finland, grefve R. H. Rehbinder, blef
kammarjunkare 1840 och fick 1841 anställning hos
storfursten-tronföljaren (sedermera Alexander II),
som då var universitetets i Helsingfors kansler, för
särskilda, universitetet rörando angelägenheter samt
blef 1844 t. f. kanslerssekreterare. Då Alexander
bestigit tronen, rycktes äfven S. närmare de
politiska händelsernas skådeplats och regentens
person, förflyttad som han strax blef till
statssekretariatet för Finland, där han 1857 blef
ministerstatssekreteraradjoint och 1876 Armfelts
efterträdare som ministerstatssekreterare. Kort efter
kejsar Alexanders död entledigades han på anhållan
(1881) icke blott från denna post, utan äfven från
det uppdrag han s. å. erhållit af kejsar Alexander
III, att under tronföljarens, universitetets i
Helsingfors kanslers, minderårighet handhafva
kanslersbefattningen. På utvecklingen af Finlands
vid början af 1860-talet återväckta konstitutionella
landtdagslif äfvensom på genomförandet af de många
viktiga ekonomiska reformer, af hvilka Finland under
Alexander II :s regering kom i åtnjutande, har S:s
verksamhet invid tronen haft ett icke oväsentligt
inflytande. A. G. F.

Stjernöen, en 231,3 kvkm. stor ö s. om S öro-sund
et (se d. o.), s. v. om Hammerfest, med vilda,
söndersplittrade fjällformationer och karg växtlighet,
220 inv. (1910). K. V. H.

Stjörn, "styrelse", en samling brottstycken af en
mellan omkr. 1225 och 1310 gjord öfversättning till
fornnorska af Gamla testamentet. Äldst och bäst är den
del af arbetet, som omfattar texten från 2 Mos. 19
t. o. m. slutet af Konungaböckerna. En god upplaga
utgafs af C. R. Unger (1853-62). Se F. Jönsson, "Den
oldnorske og oldislandske litteraturs historie", II.
K. V. H.

Stjörnarskrå, isl. Se Island, sp. 944.

Stjäla, jur. Se Stöld.

Stjäla, Stjälboö. SeSkälboö.

Stjälk, Caulis, löt., en örtartad, bladbärande stam
(se d. o.). O. T. S.*

Stjälkknöl, bot. Se Knölstam.

Stjälkmögel, bot. Se S c l e r o t i n i a.

Stjälkstycke, bot. Se I n t e r n o d i u m.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:09 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0750.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free