- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
9-10

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms blodbad - Stockholms borgarskola. Se Borgarskola - Stockholms borgerskaps militärkårer. Se Borgarbeväpning - Stockholms brofamn. Se Famn - Stockholms dagblad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nog. Huru många, som afrättades, känner man ej
med säkerhet. Olaus Magnus, som själf var åsyna
vittne, uppger för den första dagen 94, en annan
82. Blodbadet utsträcktes till Finland och fortsattes
under konungens nedresa till Danmark. Dagen efter
detsamma hade konungen i en proklamation åberopat
"kättardomen" och förklarat sig låtit det straff
följa, som "sankt Erik konungs lag" innehöll för
kättare eller "bannsmän", men Sveriges landslag
innehöll som bekant ingen bestämmelse därom.

Blodbadet fick ett efterspel. När det vardt fråga
om att få biskopsstolarna i Skara och Strängnäs åter
besatta, ville man i Rom naturligt nog få klarhet om,
huru det förhöll sig med ryktet, att konungen låtit
afrätta två biskopar. Han lät afge en förklaring, som
ingen trodde på, eller att upprorspartiet i Sverige
velat spränga honom i luften, att planen upptäckts,
att konungens folk störtat sig öfver de sammansvurne
och att de två biskoparna af misstag blifvit inryckta
i tumultet och dödade. Sten Stures förra ombud vid
påfvestolen, Johannes Magnus, hade därjämte skaffat
sig uppgifter från Sverige om verkliga förloppet
och dröjde ej att underrätta därom. Man beslöt
att afsända en legat till Danmark, och Kristian II
fann det nödvändigt att utse ett syndaoffer. Det
blef Didrik Slagheck, som i nov. 1521 installerats
som ärkebiskop i Lund och i jan. 1522 efter en kort
rättegång (dock äfven för andra försyndelser) dömdes
till döden och kastades på bålet.

Den hemska tilldragelsen i nov. 1520 blef naturligtvis
utnyttjad i de försvars- och anklagelseskrifter,
som efter Sveriges befrielse dess nya regering
utsände åt olika håll. Efter ett par år vände
sig Gustaf Vasa därjämte till några träsnidare
i Antwerpen för att i pränt få en skildring af
Kristian II:s tyranni. Arbetet utfördes också i ett
stort träsnitt, innehållande en serie bilder allt
ifrån Stockholms belägring och fram till dalkarlarnas
resning 1521. Originalet är förloradt, men en 1676 i
kopparstick utförd afbildning af Dion. Padt-Brugge är
bevarad och har mångfaldiga gånger reproducerats (se
t. ex. Samfundet Sankt Eriks årsbok, 1911). Redan
i anklagelseskrifterna framträder början till
traditioner eller berättelser om Kristians grymheter,
delvis missuppfattade, längre fram orimliga eller
omöjliga att bevisa. Den geografiske författaren
Jakob Ziegler kom sålunda i början af 1530-talet
i en liten skrift om Kristian II:s grymhet med nya
detaljer, och hos Messenius ("Scondia") finner man
sägenbildningen i full blomstring. Från honom har den
sedan öfvergått till nyare författare och ytterligare
utvecklats. Ehd.

Stockholms borgarskola, Se Borgarskola.

Stockholms borgerskaps militärkårer. Se Borgar
beväpning.


Stockholms brofamn. Se Famn.

Stockholms dagblad, Stockholms äldsta morgontidning,
började utges 2 jan. 1824 af notarien i poliskammaren
G. E. Lodin och boktryckaren E. A. Ortman, hos
hvilken den trycktes. Lodin egde två tredjedelar i
tidningen, och återstående tredjedelen däri tillhörde
Ortman. Denne var tillika ansvarig utgifvare från
början till 17 aug. 1826, men efterträddes då af
notarien i poliskammaren A. R. Wallden,
hvilken redan hösten 1824
öfvertagit Lodins två tredjedelar i tidningen och,
sedan han ingått bolag med sina bröder, grosshandlaren
Abr. Walldén och bokhållaren J. A. Walldén,
2 febr. 1826 inköpte Ortmans tredjedel och
i maj 1827 äfven dennes boktryckeri. Befattningen
som ansvarig utgifvare öfvortogs 21 mars 1828 af Abr. Walldén
och efter dennes 14 aug. 1831 timade död
ånyo af A. R. Walldén, som afled 2 jan. 1834. Den
tredje brodern, J. A. Walldén, öfvertog
sistnämnda dag som ansvarig utgifvare tidningens
ledning och fortfor därmed till 14 dec. 1869. då
han genom formlig köpeafhandling till sin son,
t. f. kanslisten i Civildepartementet Vilhelm Wa11dén,
öfverlät tidningen och tryckeriet. Denne
lät för tidningen uppföra en ändamålsenlig byggnad,
n:o 25 Lilla Vattugatan, dit dess redaktion och
tryckeri i slutet af 1877 flyttades från n:o
7 vid Västra Trädgårdsgatan, och bildade 1878
Stockholms dagblads aktiebolag, i hvilket han själf
innehade de allra flesta aktierna. Han fortfor
att i nära 15 år vara tidningens hufvudredaktör
och (med undantag för en 3 månaders utrikes resa
1882, då assessor E. F. Lönnrot, 28 mars-1 juli,
var ansvarig utgifvare) ansvarige utgifvare. När
Walldén våren 1884 af hälsoskäl nödgades draga
sig tillbaka från sin publicistiska verksamhet,
blef dåv. redaktionssekreteraren A. V. Jäderin 14
maj ansvarig utgifvare. Till ett under professor
E. V. Montans ledning bildadt konsortium sålde
Walldén s. å. ungefär 3/5 af aktierna i bolaget, 1
okt. s. å. blef Montan, som sedan 1878 varit delegare
och medarbetare i tidningen, dennas hufvudredaktör
och 29 nov. tillika dess ansvarige utgifvare, hvilka
befattningar han innehade till 30 juni 1895, då han
efterträddes af sin broder assessoren i Svea hofrätt
Karl Otto Montan, i samband med aktiemajoritetens
öfverflyttning till ett nytt konsortium. K. O. Montan
afgick 1 sept. 1901, och som t. f. hufvudredaktör och
ansvarig utgifvare fungerade redaktionssekreteraren
Johan Wirén till 16 okt. s. å., då Vilhelm Walldén
ånyo öfvertog hufvudredaktörsposten, som han denna
gång innehade till 31 okt. 1904. Hufvudredaktör
var 1 nov. 1904-1 nov. 1913 filos. doktor Karl
Hildebrand
och 1 nov. 1913-1 maj 1917 redaktör Gustaf
Gustafsson.
Från l maj 1917 är kapten Ivar Osterman
tidningens hufvudredaktör. Posten som ansvarig
utgifvare har innehafts af Wirén 1 sept. 1901-18
nov. 1907, därefter af biträdande redaktören Karl
Gustaf Tengwall till dennes död, 26 maj 1913, och
från 27 maj 1913 af redaktör N. S. Lundström. - Mars
1906 flyttade tidningen till en nyinköpt fastighet
vid Vasagatan n:o 9, där dess redaktion, kontor och
tryckeri nu äro inrymda.

Stockholms dagblad var ursprungligen endast en
för hufvudstadens behof afsedd annonstidning, i
hvilken mot betalning öfverståthållarämbetets och
poliskammarens kungörelser blefvo införda. Tidningen
ansågs därför i början vara ett slags halfofficiellt
organ för dessa myndigheter, en länge gängse
uppfattning, som redan tidigt torde ha inneburit
åtskillig öfverdrift och nu för länge sedan
upphört att ha något som helst stöd i verkliga
förhållanden. Vid sidan af sin ursprungliga egenskap


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:12 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free