Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stora Kopparbergs bergslag - Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag - Stora Kopparbergs församling - Stora Kopparbergs grufva - Stora kravellen - Stora kroppspulsådern - Stora krusbärsstekeln - Stora Kumanien - Stora kungsfisken - Stora Kålltorp - Stora Köpinge - Stora Le - Stora lejonet - Stora Lerbergsgrufvan - Stora Liukiu - Storallmoseutdelare - Stora Lule4 träsk - Stora Lundby - Stora Malm - Stora Markie - Stora Mellby - Stora Mellösa - Stora mesan - Storamiral - Storamiralen prins Karls kyrka - Storamiralens regemente - Storamiralsämbete - Stora Mogul - Stora myrsloken - Stora Möja - Stora Namaqua - Stora Naryn - Stora Natoena - Stora Nefud - Stora nordiska kriget - Stora Norrström - Stora Obi - Stora oceanen - Stora ofreden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nettoförsäljningsvärdet af bolagets under 1916
afyttrade produkter utgjorde 66,1 mill. kr., hvilken
summa till allra största delen betecknar hos bolaget
själf utfördt industriellt förädlingsarbete, emedan
bolaget vid sin tillverkning i allmänhet utgår från
rena råvaror, därvid hämtande malm, trä och kraft
från egna naturtillgångar. Bolagets tillgångar 31
dec. 1916 voro 88,127,534 kr., hvaraf bl. a. jord-
och skogsegendomar 8,331,327 kr., grufvor 911,570 kr.,
vattenfall och strandrätter 570,351 kr., arrenderade
skogar 126,860 kr., utstämplingar 179,873 kr.,
fabriks- och vattenkrafts-byggnader 19,576,267
kr., maskiner och inventarier 7,533,186 kr.,
förlag för skogsbruket 2,084,196, icke fullbordade
nyanläggningar 2,505,719 kr., varulager 15,565,076
kr., aktier 12,204,869 kr. (däraf i Söderfors bruks
a.-b. 9,850,000) och fordringar 18,501,761 kr. De
disponibla vinstmedlen utgjorde s. d. 12,663,772 kr.
Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag, sedan 1888
namn på det då till aktiebolag ombildade Stora
Kopparbergs bergslag (se d. o.).
Stora Kopparbergs församling. Se Kopparberg.
Stora Kopparbergs grufva. Se Falu grufva.
Stora kravellen (Stora krafveln), skpsb. Se Kravell.
Stora kroppspulsådern, anat. Se Aorta och Människan, pl. I.
Stora krusbärsstekeln, zool. Se Krusbärsstekeln.
Stora Kumanien, landområde. Se Kumanien.
Stora kungsfisken, zool. Se Kungsfisk-släktet.
Stora Kålltorp, gods i Västra Gerums socken,
Skaraborgs län, vid Flian, omfattar med underlydande
4 1/4 mtl, tax. till 175,000 kr., samt annan
fastighet (kvarn och såg m. m.), tax. till 17,000
kr. (1916). S. egdes 1570 af ståthållaren Arvid
Göransson Svan, kom genom gifte på 1600-talet till
häradshöfdingen Åke Hansson Soop och på 1700-talet
genom hans sonsons dotters gifte med öfversten,
frih. H. J. Rehbinder, till denne, hvars ättlingar
hade det i flera generationer. På 1800-talet egdes
det af bl. a. vice presidenten A. J. v. Köhler och
grefve A. Hamilton samt släkten Kuylenstierna; det
eges nu af N. Kuylenstierna.
Stora Köpinge, socken i Malmöhus län, Herrestads
härad. 3,033 har. 2,007 inv. (1916). St. K. utgör ett
pastorat i Lunds stift, Ingelstads kontrakt. I kyrkan
finnas kalkmålningar från 1300-talet, tillhörande
den s. k. Snårestadsgruppen (se d. o.).
Stora Le. Se Le.
Stora lejonet, astron. Se Lejonet.
Stora Lerbergsgrufvan. Se Lerbergs gruffält.
Stora Liukiu. Se Formosa.
Storallmoseutdelare. Se Allmoseutdelare.
Stora Lule träsk, Stora Lulevattnen, Stora Lule
älf. Se Lule älf.
Stora Lundby, socken i Älfsborgs län, Vättle
härad. 10,841 har. 1,646 inv. (1916). St. L. bildar
med Skallsjö och Lerum ett pastorat i Göteborgs stift,
Domprosteriets norra kontrakt.
Stora Lungen, sjö. Se Lungen.
Stora Malm, socken i Södermanlands län, Oppunda
härad. 20,367 har. 3,187 inv. (1 jan. 1917). St. M:s
församling, som äfven innefattar Katrineholms stad,
omfattar 20,440 har med 9,802 inv. och utgör ett till
egaren af Eriksbergs säteri patronellt pastorat i
Strängnäs stift, Oppunda västra kontrakt.
Stora Markie. Se Markie.
Stora Mellby, socken i Älfsborgs län, Bjärke
härad. 8,219 har. 2,017 inv. (1916). St. M. bildar
med Magra, Erska och Lagmansered ett pastorat i Skara
stift, Väne kontrakt.
Stora Mellösa, socken i Örebro län, Askers
härad. 10,540 har. 3,459 inv. (1916). St. M. bildar
med Norrbyås ett pastorat i Strängnäs stift, Askers
kontrakt.
Stora mesan, sjöv. Se Mesan.
Storamiral, titel på flottans högste styresman
näst konungen, i Sverige buren af endast två
personer: hertig Karl (sedermera Karl XIII)
och kronprins Oskar (sedermera Oskar I). 1794
inrättades två storamiralsämbeten, ett för
örlogsflottan i Karlskrona och ett för
arméns flotta i Stockholm. Hvarje ämbete delades
i 4 departement: militär-, sjömilis-, varfs-
och artilleri- samt kameraldepartementen. Denna
styrelseform upphörde 1797, men 1827 inrättades
åter ett storamiralsämbete, som indelades i 3
afdelningar, näml. 1:o hvad som angick personalen,
2:o hvad som angick administrationen och 3:o hvad
som angick sjökommunikationer, vattenbyggnader,
sjömätningar och vetenskapliga inrättningar, förslags
uppgörande m. m. Detta ämbete upphörde 1840.
L. H.*
Storamiralen prins Karls kyrka 1. Prins Karls
kyrka. Se Loftahammar.
Storamiralens regemente. Se Marinregementet.
Storamiralsämbete. Se Storamiral.
Stora Mogul (af pers. moghol, mongol), benämning på
härskarna af den dynasti, som 1526 grundlades i Indien
af den mongoliske eröfraren Bábar (se denne)
och som residerade i Delhi; äfven benämning på det
af dynastien behärskade riket. Furstarna förlorade
faktiskt sin makt till maratterna på 1700-talet och
sedan till engelsmannen i början af 1800-talet. Till
namnet regerade de ännu till 1857, då engelsmännen
formligen afsatte och förvisade den då "regerande"
Stora Mogul, Muhammed Bahádur Schah. Se Indien.
Stora myrsloken, zool. Se Myrslokarna.
Stora Möja. Se Möja.
Stora Namaqua. Se Namalandet.
Stora Naryn, flod. Se Sir-Darja.
Stora Natoena, ö. Se Natoenaöarna.
Stora Nefud, öken. Se Dehna.
Stora nordiska kriget. Se Nordiska kriget.
Stora Norrström. Se Norrström.
Stora Obi, ö. Se Obi.
Stora oceanen. Se Stilla hafvet.
Stora ofreden benämnes i Finlands historia, med
anledning af de olyckor, som öfvergingo landet, tiden
från Nordiska krigets utbrott 1700 till freden i
Nystad 1721. I trängre bemärkelse begagnas uttrycket
om tiden efter den ryska invasionen 1713, då den
gamla förvaltningen bortsopades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
