Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stora Tuna - Stora Umevattnet. Se Ume älf - Stora uppfostringskommittén. Se Uppfostringskommittéer - Stora Uppåkra - Storavan - Stora vattenormen, astron. Se Hydra 2 - Stora Viti. Se Fidji-öarna, sp. 163 - Stora västerländska schismen. Se Stora schismen - Storax, farm. Se Styrax - Stora Åby - Stora året. Se Platoniskt år - Storbacken. 1. By i Jokkmokks socken - Storbacken. 2. Revir i Luleå öfverjägmästardistrikt - Storbackor, fisk. Se Ref - Storberget. 1. Kronopark i Fredrika socken - Storberget. 2. Berg. Se Ödmorden - Stor blåklocka, bot., namn på Campanula persicifolia. Se Campanula - Storbofallet. Se Indalsälfven, sp. 467 - Storbovenbramsegel. Se Segel, sp. 1437 - Storbramsegel, Storbramstängstagsegel, Storöfverbramstängstagsegel. Se Bram, Ledsegel och Segel, sp. 1437 - Storbritannien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på en särskild stiftsstyrelse i S. – Jfr M. A.
Sahlstedt, ”Stora Tuna i Dahlom och Bergom
minnes-Döme” (stor fol.; 1743). – 2. Kontrakt
i Västerås stift, omfattar de fyra pastoraten Stora
Tuna med Amsbergs kapell, Silfberg, Säters stad
med landsförsamlingen, Gustaf. 100,527 har.
29,803 inv. (1916).
1. S. B.*
Stora Umevattnet. Se Ume älf.
Stora uppfostringskommittén. Se Uppfostringskommittéer.
Stora Uppåkra, socken i Malmöhus län, Bara
härad. 1,465 har. 1,004 inv. (1916). St. U.
bildar med Flackarp ett prebendepastorat till
Lunds universitet, Lunds stift, Bara kontrakt. St.
U. och Flackarp (se d. o., Suppl.) ha tidigare
ansetts utgöra en församling, men ha genom
domkapitlets utslag 1903 förklarats utgöra tvenne
församlingar.
Storavan, jämte de ofvanför liggande Hornavan
och Uddjaure Skellefte älfs stora samlingsbäcken
och liksom dessa beläget inom urbergets område,
Arjepluogs och Arvidsjaurs socknar, Norrbottens
län. Dess vattenyta, 201 (enl. Hydrografiska byrån
170) kvkm., ligger 418 m. ö. h. Sjön, som genom
Kaskerströmmen mottager vattnet från Uddjaure, är
liksom denna ganska rik på öar, bl. a. den
betydande Storön i nordvästra delen. I norra ändan
träffas 16–17 m. djup, mellan Kallön, Gullön
och Storön 8–11 m.; största djupet (21 m.) ligger
n. om Gullön. Den åt s. ö. gående smala och
nästan milslånga 13-15 m. djupa Avaviken torde
markera S:s ursprungliga aflopp till Byske älfs
vattenområde; den topografiska kartan visar t. o. m.
strax ö. om Avaviken vattendelning (bifurkation)
från en mindre tjärn, Skatejaure, åt ö. och v.,
alltså ingen utpräglad vattendelare. Den stora
sjökedjans nuv. utlopp Skellefte älf utgår från
västra sidan af S.
Wbg.
Stora vattenormen, astron. Se Hydra 2.
Stora Viti. Se Fidji-öarna, sp. 163.
Stora västerländska schismen. Se Stora schismen.
Storax, farm. Se Styrax.
Stora Åby, socken i Östergötlands län, Lysings
härad. 10,585 har. 1,866 inv. (1916). St. Å.
bildar med Ödeshög ett pastorat i Linköpings stift,
Lysings kontrakt.
Stora året. Se Platoniskt år.
Storbacken. 1. By i Jokkmokks socken, vid
Lule älf, omkr. 7 km. nedanför Stora och Lilla
Lule älfs förening. Se Lule älf, sp. 1351, med
fig. – 2. Revir i Luleå öfverjägmästardistrikt,
omfattar af Jokkmokks socken i Norrbottens län
dels ö. om Stora Lule älf det nedanför
kronoparken Ananasse belägna området, dels v. om
samma älf kronoparken Suoksåive samt inom och
nedom denna kronopark belägna kronoöfverloppsmarker,
allmänningar och enskildas skogar mellan
Stora och Lilla Lule älf var. Reviret, som är
indeladt i tre bevakningstrakter, omfattar 175,746
har (1915), hvaraf 53,525 har kronoparker.
2. S–r.
Storbackor, fisk. Se Kef.
Storberget. 1. Kronopark i Fredrika socken,
Västerbottens län, tillhör Fredrika revir af Umeå
öfverjägmästardistrikt och har enligt bestämmelserna
i K. M:ts befallningshafvandes afvittringsutslag
för Fredrika socken 15 dec. 1884 bildats
af kronoöfverloppsmark. Areal 19,494 har (1910).
– 2. Berg. Se Ödmorden.
1. S–r.
Stor blåklocka, bot., namn på Campanula
persicifolia. Se Campanula.
Storbofallet. Se Indalsälfven, sp. 467.
Storbovenbramsegel. Se Segel, sp. 1437.
Storbramsegel, Storbramstängstagsegel,
Storöfverbramstängstagsegel.
Se Bram, Ledsegel och Segel, sp. 1437.
Storbritannien (eng. Great Britain), ett namn,
som brukas i olika betydelser. 1. I geografisk
mening: a) (grek. Albion, se d. o., lat. Britannia,
se d. o.) den största af de vid Europas västkust
belägna Brittiska öarna (se d. o.), omfattande
England, Wales och Skottland; b) denna ö
jämte åtskilliga till Wales och England hörande
små kustöar (Anglesey, Wight, Scilly-öarna m. fl.)
och de till Skottland hörande ögrupperna Hebriderna,
Orkney- och Shetlandsöarna
samt de i statsrättsligt afseende från S. skilda
ön Man och Normandiska öarna. Se den
till art. hörande kartan. – 2. I politisk
bemärkelse: a) de 1603 i personal-, och 1707 i
realunion (United kingdom of Great Britain) förenade
konungarikena England (med Wales) och Skottland;
b) i dagligt tal den statsunion, som efter Irlands
förening med S. sedan 1 jan. 1801 officiellt heter
Förenade konungariket S. och
Irland (United kingdom of Great Britain and
Ireland), 121,633 engelska kv.-mil (315,030 kvkm.),
med 45,370,530 inv. (1911); utom i särskildt
angifna fall afser artikeln i det följande S. i denna
mening; c) detta rike och dess utländska besittningar
(se nedan, sp. 167), bildande ett världsvälde,
som upptar omkr. ¼ af jordens fastland och
öfver ¼ af hela människosläktet eller närmare
bestämdt 13,153,712 eng. kv.-mil (34,068 mill.
kvkm.) med 434 mill. inv. (1911), hvaraf endast
60 mill. tillhörde hvita rasen. Detta världsvälde
går äfven under namnen British empire
(”Brittiska riket”) och (f. g. 1868) Greater Britain (se
d. o.; ”Det större Britannien”). I st. f. S.
begagnas, i synnerhet utanför S., namnet
England, emedan detta land utgör kärnan i den
riksbildning, som af politiska skäl fått namnet S.
Invånarna i S. benämnas därför också utanför S.
vanligen engelsmän och adjektiven engelsk och
brittisk nyttjas där i enahanda betydelse.
Läge, storlek, gränser. S:s läge
förklarar delvis dess betydelse som handelsstat. Ön S.
ligger nämligen midt i det s. k. landhalfklotet
och har lätta förbindelser med hela västra Europa,
hvars flesta stora floder (Elbe, Rhen, Seine o. a.)
liksom visa hän mot S. Dess sydligaste udde
Lizard head (point) ligger under 49° 57′ 30″ n. br.,
den nordligaste (Dunnet head) under 58° 45,5′
n. br. Öns längd är från s. till n. 982 km.
(= Prag–Norrköping). Nordspetsen af Shetlandsöarna
når dock 60° 51,5′. Den östligaste udden är
Lowestoft ness 1° 46′ i Norfolk, den västligaste
Ardnamurchan point i västra Skottland 6° 14′
v. lgd; i England är den västligaste punkten Landsend,
5° 41′ 31″ v. lgd. Emellan Landsend och
udden North Foreland i Kent är afståndet 530 km.,
mellan Lowestoft ness och Wales’ västligaste udde,
S:t David’s head, omkr. 500 km. Dessa båda
siffror ange S:s största bredd. N. om Wales blir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
