Print (PDF) - On this page / på denna sida - Stora Tuna - Stora Umevattnet. Se Ume älf - Stora uppfostringskommittén. Se Uppfostringskommittéer - Stora Uppåkra - Storavan - Stora vattenormen, astron. Se Hydra 2 - Stora Viti. Se Fidji-öarna, sp. 163 - Stora västerländska schismen. Se Stora schismen - Storax, farm. Se Styrax - Stora Åby - Stora året. Se Platoniskt år - Storbacken. 1. By i Jokkmokks socken - Storbacken. 2. Revir i Luleå öfverjägmästardistrikt - Storbackor, fisk. Se Ref - Storberget. 1. Kronopark i Fredrika socken - Storberget. 2. Berg. Se Ödmorden - Stor blåklocka, bot., namn på Campanula persicifolia. Se Campanula - Storbofallet. Se Indalsälfven, sp. 467 - Storbovenbramsegel. Se Segel, sp. 1437 - Storbramsegel, Storbramstängstagsegel, Storöfverbramstängstagsegel. Se Bram, Ledsegel och Segel, sp. 1437 - Storbritannien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stora Umevattnet-Storbritannien (Läge. Storlek.
Gränser.
136
på en särskild stiftsstyrelse i S. - Jfr
M. A. Sahlstedt, "Stora Tuna i Dahlom och Bergom
minnes-Döme" (stor föl.; 1743). - 2. Kontrakt i
Västerås stift, omfattar de fyra pastoraten Stora
Tuna med Amsbergs kapell, Silfberg, Säters stad
med landsförsamlingen, Gustaf. 100,527 har. 29,803
inv. (1916). 1. S. B.»
Stora Umevattnet. Se U m e älf.
Stora uppfostringskommittén. Se Upp f
ost-ringskommittéer.
Stora Uppåkra, socken i Malmöhus län, Bara
härad. 1,465 har. 1,004 inv. (1916). St. U. bildar med
Flackarp ett prebendepastorat till Lunds universitet,
Lunds stift, Bara kontrakt. St. U. och Flackarp
(se d. o., Suppl.) ha tidigare ansetts utgöra en
församling, men ha genom domkapitlets utslag 1903
förklarats utgöra tvenne församlingar.
Storavan, jämte de ofvanför liggande Hornavan och
Uddjaure Skellefte älf s stora samlingsbäcken och
liksom dessa beläget inom urbergets område, Arjepluogs
och Arvidsjaurs socknar, Norrbottens län. Dess
vattenyta, 201 (enl. Hydrografiska byrån 170) kvkm.,
ligger 418 m. ö. h. Sjön, som genom Kaskerströmmen
mottager vattnet från Uddjaure, är liksom denna ganska
rik på bar, bl. a. den betydande Storön i nordvästra
delen. I norra ändan träffas 16-17 m. djup, mellan
Kallön, Gullön och Storön 8-11 m.; största djupet (21
m.) ligger n. om Gullön. Den åt s. ö. gående smala och
nästan milslånga 13-15 m. djupa Avaviken torde markera
S:s ursprungliga aflopp till Byske älf s vattenområde;
den topografiska kartan visar t. o. m. strax
ö. om Avaviken vattendelning (bifurkation) från
en mindre tjärn, Skatejaure, åt ö. och v., alltså
ingen utpräglad vattendelare. Den stora sjökedjans
nuv. utlopp Skellefte älf utgår från västra sidan
af S. Wbg-
Stora vattenormen, astron. Se Hy dr a 2.
Stora Viti. Se F i d j i - ö a r n a, sp. 163.
Stora västerländska schismen. Se Stora schism en.
Störax, farm. Se S t y r a x.
Stora Åby, socken i Östergötlands län, Lysings
härad. 10,585 har. 1,866 inv. (1916). St. Å. bildar
med ödeshög ett pastorat i Linköpings stift, Lysings
kontrakt.
Stora året. Se Platoniskt år.
Storbacken. 1. By i Jokkmokks socken, vid Lule älf,
omkr. 7 km. nedanför Stora och Lilla Lule älfs
förening. Se L u l e ä l f, sp. 1351, med fig. -
2. Kevir i Luleå öfverjägmästardistrikt, omfattar
af Jokkmokks socken i Norrbottens län dels ö. om
Stora Lule älf det nedanför kronoparken Ananasse
belägna området, dels v. om samma älf kronoparken
Suoksåive samt inom och nedom denna kronopark
belägna kronoöfverlopps-marker, allmänningar och
enskildas skogar mellan Stora och Lilla Lule älf
var. Keviret, som är indeladt i tre bevakningstrakter,
omfattar 175,746 har (1915), hvaraf 53,525 har
kronoparker. 2. S-r.
Storbackor, fisk. Se K e f.
Storberget. 1. Kronopark i Fredrika socken,
Västerbottens län, tillhör Fredrika revir af Umeå
öfverjägmästardistrikt och har enligt bestämmelserna
i K. M:ts befallningshafvandes afvittrings-utslag
för Fredrika socken 15 dec. 1884 bildats
af kronoöfverloppsmark. Areal 19,494 har (1910). -
2. Berg. Se ö d m o r d e n. 1. S-r.
Stor blåklocka, bot., namn på Campanula
per-sicifolia. Se Campanula.
Storbofallet. Se Indalsälfven, sp. 467.
Storbovenbramsegel. Se Segel, sp. 1437.
Storbramsegel, Storbramstängstagse-gel,
Storöfverbramstängstagsegel. Se Bräm, Ledsegel och
Segel, sp. 1437.
Storbritannien (eng. Great Britain), ett namn, som
brukas i olika betydelser. 1. I geografisk mening: a)
(grek. Albion, se d. o., lat. Britannia, se d. o.) den
största af de vid Europas västkust belägna Brittiska
öarna (se d. o.), omfattande England, Wales och
Skottland; b) denna ö jämte åtskilliga till Wales
och England hörande små kustöar (Anglesey, Wight,
Scilly-öarna m. fl.) och de till Skottland hörande
ögrupperna H e b r i-derna, Orkney- och Shetlandsöarna
samt de i statsrättsligt afseende från S. skilda ön M
a n och Normandiska öarna. Se den till art. hörande
kartan. - 2. I politisk bemärkelse: a) de 1603 i
personal, och 1707 i real-union (United kingdom
of Great Britain) förenade konungarikena England
(med Wales) och Skottland; b) i dagligt tal den
statsunion, som efter Irlands förening med S. sedan
l jan. 1801 officiellt heter Förenade konungariket
S. och Irland (United kingdom of Great Britain and
Ire-land), 121,633 engelska kv.-mil (315,030 kvkm.),
med 45,370,530 inv. (1911); utom i särskildt an-gifna
fall afser artikeln i det följande S. i denna mening;
c) detta rike och dess utländska besittningar
(se nedan, sp. 167), bildande ett världsvälde,
som upptar omkr. 1/4 af jordens fastland och öfver
1/4 af hela människosläktet eller närmare bestämdt
13,153,712 eng. kv.-mil (34,068 mill. kvkm.) med 434
mill. inv. (1911), hvaraf endast 60 mill. tillhörde
hvita rasen. Detta världsvälde går äfven under namnen
British empire ("Brittiska riket") och (f. g. 1868)
Greater Britain (se d. o.; "Det större Britannien"). I
st. f. S. begagnas, i synnerhet utanför S., namnet
England, emedan detta land utgör kärnan i den
riksbildning, som af politiska skäl fått namnet
S. Invånarna i S. benämnas därför också utanför
S. vanligen engelsmän och adjektiven engelsk och
brittisk nyttjas där i enahanda betydelse.
Läge, storlek, gränser. S:s läge förklarar delvis dess
betydelse som handelsstat, ön S. ligger nämligen midt
i det s. k. landhalfklotet och har lätta förbindelser
med hela västra Europa, hvars flesta stora floder
(Elbe, Khen, Seine o. a.) liksom visa hän mot S. Dess
sydligaste udde Li-zard head (point) ligger under
49° 57’ 30" n. br., den nordligaste (Dunnet head)
under 58° 45,5’ n. br. öns längd är från s. till
n. 982 km. ( = Prag-Norrköping). Nordspetsen af
Shetlandsöarna når dock 60° 51,5’. Den östligaste
udden är Lowestoft ness 1° 46’ i Norfolk, den
västligaste Ardnamurchan point i västra Skottland 6°
14’ v. lgd; i England är den västligaste punkten
Lands-end, 5° 41’ 31" v. lgd. Emellan Landsend och
udden North Foreland i Kent är afståndet 530 km.,
mellan Lowestoft ness och Wales’ västligaste udde,
S:t David’s head, omkr. 500 km. Dessa båda siffror
ange S:s största bredd. N. om Wales blir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
