- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
269-270

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Straits settlements - Strakonice - Strakosch, Moritz (Maurice) - Stralau - Stralenberg, Filip Johan - Stralenheim, Henning von

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tjugutal öar af obetydlig storlek i omedelbar
närhet, ön Penang, provinsen Wellesley och området
Dindings på halfön Malakka, det öfriga brittiska
området på denna half ö samt Keelingöarna, Julön och
Labuan. Hela arealen är omkr. 4,300 kvkm. Infödingarna
i de egentliga S. äro malajer, men de uppblandas
alltmer med kineser, som i stor mängd invandra och
numera utgöra majoritet. 1915 funnos 258,791 malajer,
404,181 kineser, 89,084 indier samt 8,149 européer
och amerikaner. För 1916 beräknades folkmängden
till 778,160, hvaraf endast 525 kvinnor mot 1,000
män. Denna starka invandring företrädesvis af
manspersoner beror på de rika inkomstkällor, som
särskildt handeln bereder befolkningen. I S:s hamnar
betalas inga tullar, och handeln, hvars centrum är
Singapore, är mest transitohandel.
Försäljningsafgifter erläggas för viner, petroleum och tobak. De
viktigaste exportartiklarna äro tenn, peppar, muskot
och muskotblomma, sågo, tapioka, hudar, rotting,
kautschuk och kopra. 1911-15 steg importen årligen
i medeltal till 50,2 mill. pd och exporten till 43
mill. pd. Antalet utländska fartyg, som 1915 inlöpte i
koloniens hamnar, var 9,410 om 10,45 mill. ton. Inom
de egentliga S. finnas en järnväg från Singapore
till Johorsundet och en från Malakka till Tampin,
hvarjämte Malajiska skyddsstaternas järnväg sänder
en linje in i prov. Wellesley (inalles 65 km.) samt
på Labuan 15 km. Det viktigaste myntet är dollarn = 2
shilling 4 pence. Det engelska mått- och viktsystemet
används. - Kolonien förvaltas af en guvernör med säte
i Singapore, hvilken samtidigt är high commissioner
för Malajiska skyddsstaterna (se d. o.) och Brunei
samt brittisk agent för Brittiska Nord-Borneo och
Saravak. Han biträdes af ett verkställande råd af
officiella medlemmar och ett lagstiftande råd af
10 officiella och 8 af kronan utnämnda medlemmar. -
Urspr. hörde hela området under Indien, men ställdes
1867 som själfständig koloni direkt under engelska
regeringen (statssekreteraren för kolonierna).
J. F. N.

Strakonice [-ni’tse; ty. Strakonitz], stad
i västra Böhmen, vid floden Watawa. 5,499
inv. (1900). Tillverkning af stickade
yllevaror. Fackskola i denna industri. S. var under
en lång tid, till 1694, säte för johannitordens
storprior.

Strakosch, Moritz (Maurice), österrikisk musiker och
impresario, f. omkr. 1825 i Lemberg, d. 1887 i Paris,
var pianist, tonsättare och sånglärare samt impresario
för sin svägerska Adelina Patti (se d. o. 2) och
för Kristina Nilsson (se denna), äfven vid hennes
besök i Sverige. S. komponerade pianostycken och
några operor. - Hans brorsdotter Febea S. (f. i
Stockholm, medan fadern, Ferdinand S., vistades
där som impresario för en italiensk operatrupp),
uppträdde här i gästroller på K. operan 1896.

Stralau (Stralow) l. Berlin-S., by i
preussiska reg.-omr. Potsdam, vid Spree och
Berlins ringbana. 4,127 inv. (1910). Stor
juteindustri, mattfabrik, glasbruk o. a. industri.
J. F. N.

Stralenberg, Filip Johan, krigare, geografisk
författare och kartograf, f. 1676 i Stralsund,
d. 1747 på Fröllinge gård, Halland, tillhörde en tysk
släkt Tabbert. Namnet S. fick han, då han jämte sina
bröder 1707 adlades. Han ingick 1694 i krigstjänst,
biel 1701
regamentskvartermästare och 1703 kapten vid Södermanlands
regemente. Han deltog i striderna vid belägringen af
Thorn (1703) och i slagen vid Fraustadt (1706),
Holowczyn (1708) och Poltava (1709). Efter
sistnämnda drabbning blef han, under försök att
finna och rädda sin broder, tillfångatagen och
kom som fånge till Sibirien, hvarest han vistades
under flera år. Under denna tid företog han flera
resor i landet och utarbetade öfver detsamma en
karta, som kom i tsar Peters händer och väckte hans
synnerliga beundran. Ehuru af tsaren själf erbjuden
att i rysk tjänst få öfvertaga ledningen af ett
landtmäterikontor, återvände S. efter fredsslutet
(1721) utarmad och sjuklig till Sverige, där
han erhöll öfverstelöjtnants titel, men med sin
gamla kaptensindelning. 1740 förordnades han till
kommendant på Karlshamns kastell och 1746 till major
vid Södermanlands regemente. S. skref Vorbericht
eines werkes von der grossen Tartarey und Sibirien
mit anhang von Gross-Russland
(1726) samt utgaf 1730
ofvannämnda karta jämte Historisch-geographische
beschreibung von nord- und ostlichen theil von
Europa und Asia
, under lång tid en hufvudkälla
för senare geografer. Jfr A. Strindberg, "Philipp
Johan von Stralenberg och hans karta öfver Asien"
(i "Antropolog.-geogr. sällsk:s tidskrift", 1879).
A. S.

illustration placeholder

Stralenheim, Henning von, svensk friherre, tysk
riksgrefve af Forbach, diplomat, f. 1663, d. 15
sept. 1731 i Forbach (Lothringen), var son till
assessorn i Wismarska tribunalet Michael Veith
(d. 1703), som 1685 adlades med namnet von S. H. von
S. var först i kurpfalzisk tjänst, men blef 1699
svensk envoyé i Wien och friherre. Kejsaren förlänade
honom 1706 riksgreflig värdighet, hvilken Karl
XII vägrade honom mottaga. Hans ställning i Wien
blef mycket svår på grund af de konflikter, som
1707 utbröto mellan Karl XII och kejsaren. I en af
dem var han personligen invecklad: den på sin tid
uppseendeväckande affären Zobor. Då vid en festmåltid
i mars 1707 den hetlefrade grefve Max Adam Zobor,
persona grata hos kejsaren, på ett smädligt sätt
yttrade sig om Karl XII, besvarade S. detta med ett
par örfilar. Konungen, som då befann sig i Sachsen,
befallde S. lämna Wien och fordrade, att Zobor skulle
dömas till döden eller utlämnas till honom. Kejsaren
nödgades i juli förödmjuka sig till det senare
steget, och Zobor hölls till början af sept. 1707
fången i Stettin, då han frigafs, under uttryckligt
tillkännagifvande, att han af nåd förskonats från
dödsstraff, som han förtjänt. Väl fri, gaf han sitt
hat till S. luft i hotelser om hämnd. S. verkade
sedan 1707 i Breslau med uppdrag bl. a. att ordna de
kyrkliga förhållandena i Schlesien på grund af den
svensk-österrikiska traktaten 1707. När detta värf
1710 var slutfördt, hemställde han om befrielse från
att återvända till Wien, bl a för att undvika


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:12 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free