- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
427-428

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strömberg, Hans Jakob - Strömberg, Helmer - Strömberg, Emil Karl - Strömberg, Johan Fredrik Hiernnymus - Strömberg, Georg - Strömbestick - -429 Strömborg, Johan Elias

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

S. blef snart därefter stadsarkitekt
i Göteborg samtt verkade där under ett par
årtionden hufvudsakligen i samma riktning, som hans
förstlingsverk angett. Hans förnämsta arbete där
blef nya läroverkshuset; därjämte planlade han nya
kyrkogården
med dess byggnader samt utförde mindre
restaureringar å Gustavi domkyrka och rådhuset. - Hans
dotter Julia S., f. 1851, är landskapsmålarinna. -rn.*

Strömberg, Helmer, operasångare, f. 29 nov.
1848 i Linköping, d. 6 mars 1910 i Stockholm,
studerade pianospel, sedermera sång för F. Arlberg
och debuterade 1871 på k. Stora teatern som Sarastro
i "Trollflöjten" och Guvernören i "Don Juan"
samt fick engagemang där. Efter studier
i Tyskland 1872-75 var han anställd vid nämnda
operascen 1875-95. S. egde en fyllig basröst och
mäktig gestalt. Han utförde tillfredsställande
en stor mängd roller inom facket, bl. a.
Marcel i "Hugenotterna", priorn Balthasar i
"Leonora", kardinal Brogni i "Judinnan", Rocco i
"Fidelio", Kasper i "Friskytten", Pietro i "Den
stumma", Vlad i "Neaga", Konungen i "Aida" och i
"Lohengrin", Landtgrefven i "Tannhäuser", Pogner i
"Mästersångarna" samt äfven komiska som Bartholo i
"Figaros bröllop" och "Barberaren i Sevilla",
Cornelius i "Nürnbergerdockan" och Joussaume
i "Advokaten Pathelin". - Hans son Fritiof S.,
operasångare (baryton), f. 25 aug. 1878 i Stockholm,
d. där 6 juni 1911, debuterade 1902 på K. teatern
som Valentin i "Faust" och Alfonso i "Leonora" samt
tillhörde denna scen 1903-11, utom åren 1906-08, då
han var fäst vid Oscarsteatern. Bland hans roller
märkes Arnljot, som han med framgång kreerade.
E. F-t.

Strömberg, Emil Karl, operettskådespelare, f. 31
dec. 1853 i Stockholm, d. där 7 febr. 1910, var från
1873 fäst vid olika landsortssällskap, 1881-84 vid
Mindre och 1885-89 vid Södra teatern i Stockholm,
direktör (jämte A. Warberg) för Vasateatern 1889-93,
anställd vid A. Ranfts teatrar 1896-1902 och från
1909, sedan han under mellantiden fört eget sällskap
och gästspelat. S. roade publiken omåttligt med
sin befängdt öfverdådiga på samma gång som kyliga
och något fräna komik, påspädd med improviserade
lustigheter. Hans glansroller voro Stackars Jonathan
och Menelaus i "Sköna Helena". Han uppträdde äfven
i lustspel.

Strömberg, Johan Fredrik Hieronymus, teaterledare,
f. 12 aug. 1856 i Stockholm, d. där 6 april 1914,
var 1878-83 student i Uppsala och Lund, 1884-88
predikobiträde i olika församlingar, 1890-95
skådespelare vid Dramatiska teatern och 1895-1914
direktör för Folkteatern (se Stockholms teatrar,
sp. 82), hvilken han ledde med insikt och framgång.

illustration placeholder

Strömberg, Georg, finländsk järnvägsman, f. 6
sept. 1823 i Helsingfors, d. där 31 jan. 1906,
genomgick finska kadettkåren och blef militär,
men ingick redan 1847 som ingenjör vid väg- och
vattenbyggnadskåren och var led. af öfverstyrelsen
för väg- och vattenbyggnaderna 1867-71. Redan
1849 deltog S. i undersökningen af en järnväg
Helsingfors-Tavastehus, hvars byggande dock vidtog
först 1857. Han blef då adjoint hos
byggnadschefen K. Stjernvall och, sedan
banan blifvit färdig, 1862 landets förste
järnvägschef. S.
genomförde de finska statsjärnvägarnas organisation
och var 1877-1903 generaldirektör i styrelsen för
dem. Han fick se landets järnvägsnät utvecklas
från ett intet till nära 3,000 km. och förstod,
ett föredöme i plikttrohet, att bibehålla den goda
ordning, för hvilken de finska statsjärnvägarna
från början varit kända. Efter hans afgång började
under ryskt inflytande förstörelseverket mot hans
skapelse. S. var ordf. i 1877 och 1893 års stora
järnvägskommittéer. Han erhöll 1881 titel af verkligt
statsråd och fick vid världsutställningen i Paris
1900 personlig guldmedalj för förtjänster om de
finska järnvägarnas utveckling. Hans underlydande
ställde vid järnvägarnas 25-års jubileum (1887) en
fond med hans namn till hans förfogande för understöd
åt gamla järnvägsbetjänte samt deras änkor och barn.
T. C.

Strömbestick l. Strömsegling, sjöv., den konstruktion
i sjökortet eller den räkning, hvarigenom man
kan utröna, i hvad mån strömmen har inverkat på
fartygets tillryggalagda väg, äfvensom hvilken
kurs (riktning), som skall styras, och distans
(enligt loggen), som skall göras, för att upphäfva
strömmens inflytande. I båda fallen fordras, att
man känner strömmens riktning och fart. Ute på sjön
sker detta på ett mycket otillförlitligt sätt, och
de s. k. "strömkartorna", på hvilka dessa uppgifter
finnas, lämna äfven mycket öfrigt att önska, dels
till följd af det ännu väl ringa och ofullständiga
material, hvarpå de äro baserade, dels till följd af
strömmens föränderlighet. Från till ankars liggande
fartyg eller fasta punkter kunna däremot dessa frågor
säkrare besvaras (se Strömmätare). Vid de
skandinaviska kusterna benämnes strömmarnas riktning
liksom vinden med det kompasstreck, hvarifrån
den kommer, men i utlandet (företrädesvis England)
tvärtom. För den senare regeln talar det skälet, att
strömmens inflytande i bestickräkningen införes som en
"seglad kurs och distans". Se Bestick och Navigation.
R. N.*

Strömborg, Johan Elias, finsk skolman, skriftställare,
f. 11 okt. 1833 i Petäjävesi, d. 28 dec. 1900
i Borgå, student i Helsingfors 1852, kandidat i
de fysisk-matematiska vetenskaperna 1857, filos.
magister s. å., blef lektor i naturvetenskaperna vid
gymnasiet i Borgå 1857 (hvars rektor han var 1862-72)
och vid lyceet där 1872 (hvars prorektor han var sedan
1875 och rektor 1886-96) samt fick 1896 afsked med
professors titel. Därjämte var S. föreståndare för
en privat flickskola i Borgå 1878-98. Han stod som
kollega och daglig umgängesvän J. L. Runeberg nära
under den senare delen af dennes lif och började
efter skaldens död samla biografiska upplysningar,
hvilka han offentliggjorde i Biografiska anteckningar
öfver Johan Ludvig Runeberg
(d. I, 1880, II, 1881,
III, 1889, IV, 1896-1901; det sista häftet, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:34:22 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free