- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
441-442

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strömsbro - Ströms bruk - Strömsbu - Strömsby - Strömsdal - Strömsegling - Strömserum (Strömsrum) - Strömsfjorden - Strömsfors - Strömsfossens skans - Strömgodset - Strömsholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och vaddfabrik, och från denna tid har befolkningen
efter hand ökats och förstaden vuxit. Bomullsfabriken
hade 1913 17,544 spindlar för spinning och 5,726
för tvinning, 335 mek. väfstolar och 350 arbetare
samt tillverkar bomullsgarn och bomullsväfnader
i blekt, oblekt och färgadt tillstånd samt kulörta
klännings- och skjorttyger med ett årligt värde af
omkr. 1,470,000 kr. Den var 1916 tax. till 550,000
kr., hvarjämte bolaget eger kvarn, tax. till 73,500
kr., samt andra fastigheter med ett tax.-v. af
267,400 kr.

Ströms bruk. Se Ström 3.

Strömsbu l. Strömmen, förstad till Arendal, strax
v. om staden, på ömse sidor om dess trånga inlopp,
Nedenes amt, Norge. 1,058 inv. (1910).
K. V. H.

Strömsby l. Strömsbybro skans, i Finland, strax
v. om Fredrikshamn, vid det ställe, där strömmen
från Bamböle träsk rinner ut. En 1727 projekterad
tornfästning kom ej att utföras, och en påbörjad
mindre skans var vid krigsutbrottet 1741 ej färdig. En
postering med artilleri förlades dock till S. för
därvarande broars försvar och befäste sig sedan,
så godt sig göra lät. Något allvarligare försök att
hålla detta viktiga pass gjordes sedermera icke.
L. W:son M.

Strömsdal (fi. Juankoski), bruk i Muuruvesi socken,
Kuopio län, Finland, grundlades 1744, då en masugn
för myrmalm och en smedja inrättades. Hundra
år senare tillkommo puddling- och valsverk,
gjuteri och mekanisk verkstad. Det tillhörde länge
släkten Tigerstedt; 1915 inköptes det af det stora
Kymmenebolaget, hufvudsakligen för dess stora skogars
skull. Utom af ofvannämnda anläggningar (puddel-
och valsverken ha dock upphört) består S. nu af
träsliperi och såg, ångkvarn, tegelbruk m. m.
T. C.

Strömsegling, sjöv. Se Strömbestick.

Strömserum (Strömsrum), gods i Ålems socken, Kalmar
län, med hufvudgården vackert belägen nära Alsterån
och hafvet och bebyggd med ett tvåvåningars träslott
(från midten af 1700-talet) med ovanligt hög, bruten
takresning samt två flyglar midtemot hvarandra på
hvardera sidan af

illustration placeholder
Hufvudgården å Strömserum.


gårdsplanen (se fig.), omgifvet af en vidsträckt och
vildskön park, som sträcker sig ned till hafvet och
genomflytes af Alsterån. Godset omfattar förutom 3
mtl frälsesäteri med underlydande omkr. 11 1/2 mtl rå-
och rörshemman, därjämte 6 tillagda mtl, det hela
taxeradt till 1,213,500 kr., hvartill kommer annan
fastighet (kvarnar, sågar m. m. samt hus och tomter
i Pataholm), tax. till 90,200 kr. (1914). S:s första
kända egare är Ingrid Svantepolksdotter (1312). Under
Eriks af Pommern tid
beboddes det af väpnaren Peder Niklisson. Det
egdes sedan af Sturesläkten, Gustaf Vasa, Johan
III, dennes son hertig Johan, hertig Karl Filip,
Gustaf II Adolf, Johan Skytte (sedan 1622) och hans
släkt, brändes 20 aug. 1677 af danskarna, indrogs
vid reduktionen och var sedan 1703 förpantadt
till medlemmar af ätten Bielke och därefter till
frih. K. Rappe. Denne löste det 1771 till skatte och
gaf det 1786 frälsesäterinatur genom att öfverflytta
så mycket af Tullgarns säterirättigheter, som Rappe
för ändamålet inköpt, och gaf egendomen ungefär dess
nuv. storlek. Nuv. egare friherre Kr. Rappe.

Strömsfjorden. Se Kungsbackafjorden.

Strömsfors, bruksegendom i Örsås och Tranemo socknar,
Älfsborgs län, vid S. station på Falkenbergs
järnväg och vid fall i Lillån som kort därefter
faller ut i Ätran. Egendomen omfattar stångjärns-
och manufakturverk, mek. verkstad, kvarn och såg
m. m. samt kraftstation, tax.-v. 184,500 kr. (1917),
samt jordbruksfastigheter tax. till 109,500 kr. Egare
äro Oskar och David Nylander (firma Strömsfors
bruk). Tillverkning: träförädlingsmaskiner,
förpacknings- och etiketteringsmaskiner, kvarn-
och sågverk samt maskiner för trämassefabriker,
pappersbruk, tobaksfabriker m. m.

Strömsfossen skans, i Norge, Aremarks socken, besattes
af svenskarna 6 nov. 1718, sedan dess besättning,
en bataljon under öfverstelöjtnant Haxthausen,
kort förut utrymt densamma.
L. W:son M.

Strömsgodset, socken i Skogers pastorat,
N. Jarlsbergs kontrakt, strax s. om Drammen,
Norge. 15,08 kvkm. 2,648 inv. (1910). Sitt namn har
S. däraf, att det en gång tillhörde den gamla adliga
sätesgården Ström, som innefattade 22 gårdar nära och
kring Strömsö vid Dramsälfven. S. tillhörde 1541 ätten
Tordenstjerne, egdes 1649 af Hannibal Sehested, tills.
med hvars öfriga gods det tillföll kronan, som något
före 1666 öfverlämnade S. till släkten Marselius
såsom pant för försträckningar. Snart kom godset
åter i nya händer, och under loppet af 1700-talet
styckades det i omkr. 60 större och mindre lotter.
K. V. H.

Strömsholm, kungsgård med kungsladugård i Kolbäcks
socken och Snefringe härad, Västmanlands län, vid
Strömsholms kanal och vid Kolbäcksåns utlopp i
Mälaren. Station vid Oxelösund–Flen–Västmanlands
järnväg. S. bebyggdes till sätesgård 1557 af
Gustaf I och var sedan 1563 en del af änkedrottning
Katarinas lifgeding (se d. o.). Hon vistades där
större delen af sin lefnad och dog där 1621. Maria
Eleonora erhöll 1620 kungsgården m. m. i förläning,
och 1654 gafs den först till prins Karl Gustaf och
sedan till hans gemål, drottning Hedvig Eleonora,
som där lät, på den s. k. slottsholmen i Kolbäcksån,
efter N. Tessin d. ä:s ritning, bygga det nuv. vackra
slottet (se fig.), i hvilket finnes öfverst en kyrka,
färdigbyggd först 1741. Slottet är med park och
trädgårdar taxeradt till 150,000 kr., hingstdepån
med åbyggnader och jordarrenden till 265,000, Hultet
och Rågärdet m. fl. lägenheter under S. till 45,000,
remontdepån Strömsvik m. m. till 115,000, ridskolans
byggnader till 150,000, herrskogsjorden till 6,000,
värdshuset med tillhörande täppor till 10,000, fisket
till 500 kr., gårdarna Ustersta och Yllesta tills.
till 37,300 samt telegraf- och telefonstationen till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:17:08 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free