Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 439-440 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strömrensning - Strömrätt - Strömrörelse - Strömsamlare - Strömsberg - Strömsborg - Strömsborgs fästning - Strömsbro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

K. M:t såväl från denna som från den finska
strömrensningsdirektionen i Riksarkivet.
F. N-nn.

Strömrätt, sjöv. Se Vindrätt.

Strömrörelse. Se Haf, sp. 988.

Strömsamlare, elektrot. Se Elektriska maskiner,
sp. 261.

Strömsberg. 1. Gods i Jönköpings stad, Ljungarums
socken, tax. till 336,000 kr. (1916), ångsåg och
kvarn, 2,000 kr. Det är bebyggdt med en manbyggnad
af reveteradt trä i två våningar, hufvudsakligen från
1600-talet, tillbyggd i senare tid (se

Manbyggnaden å Strömsberg, Småland.

fig.). Gården, som bildades ur Ljungarums by och
delvis bebyggdes af Jönköpings rike borgmästare
P. Gudmundsson Strömberg, gjordes 1666 till säteri af
mågen Isr. Ridderhjelm samt ökades genom köp och byten
af honom och hans son. S. innehades sedermera på grund
af arf eller köp af medlemmar af släkterna von Vicken,
von Knorring, Hedercrantz och von Strokirch samt eges
sedan 1903 af kammarherren frih. F. J. von Essen. –
2. Landt- och bruksegendom i Uppsala län, med
hufvudgården S. belägen i Tolfta socken, vid
Tämnarån, omfattar med underlydande i Tolfta,
Tierps, Vendels, Västlands, Älfkarleby, Viksta,
Björklinge och Ö. Löfsta socknar omkr. 104 mtl,
tax. till 3,507,700 kr. (1916), samt järnbruken S.,
masugn, stångjärnssmedja med 4 lancashirehärdar,
vällugn, 2 vattenhammare och 2 ånghammare, dessutom
sågverk med 4 enkla ramar, kantverk och hyfleri,
kvarn och tegelbruk i Tolfta socken, vid Tämnarån,
och Ullfors, stångjärnssmedja med 3 vallonhärdar,
lancashirehärd, 2 räckhärdar, 2 vattenhammare
och 1 ånghammare, jämte kvarn,
såg, tegelbruk, Husby kvarn m. m. i Tierps socken,
likaledes vid Tämnarån, Västlands kvarn, tax. med
frälseräntor till 703,100 kr. Västlands bruk nedlades
1902 och Hillebola bruk, i Ö.-Löfsta socken, vid
Strömmarens utlopp, 1735, masugnen där 1884. Till
egendomen höra 4452/33300 i Dannemora grufvor.
Egovidden utgör omkr. 33,000 har, hvaraf 22,200
har produktiv skog. Manbyggnaden vid S. uppfördes
1758 och fick sin nuv. form 1896. – Västlands bruk,
anlagdt af kronan 1612, köptes 1647 af Welam Wervier
(d. 1654), förut en af arrendatorerna, hvilken 1643
erhållit tillstånd att anlägga en hammare vid Dorkarby
ström, som privilegierades 1650 och senare fick namnet
S. Det köptes sedermera af H. G. Enander, brukspatron
H. Olofsson Ström och (1704) Landshöfdingen Charles De
Geer på Löfsta, som ungefär samtidigt köpte Ullfors
och Hillebola. Sedan dess voro Strömsbergsverken
förenade med Löfsta till 1861, då de, såsom ej af
fideikommissnatur, öfvergingo till Karl De Geers
måg, grefve Baltzar von Platen. Dennes dottersöner,
grefvarna H. och Axel Wachtmeister, äro sedan 1910
egare.

Strömsbergs bruk, Uppland.

Strömsborg, holme i Stockholms ström (se kartan till
art. Stockholm), n. om Riddarholmen, uppläts eller
såldes 1747 till handlanden Berge Olofsson Ström,
som lät utfylla det dittills kala skäret, uppförde
därpå ett stenhus, stensatte holmen rundtomkring cch
kallade den Strömsborg. 1797 planterades holmen och
var tidtals en för sitt vackra läge och friska luft
mycket omtyckt friluftsrestaurang, till dess en del af
planteringen 1897 slopades och fick liksom stenhuset
lämna plats åt ett banalt "palats", nu lokal för
K. M:ts Nedre justitierevision.

Strömsborgs fästning. Se Strömstad.

Strömsbro, förstad till Gäfle, 4 km. n. om den
egentliga staden på vänstra sidan af Testeboån, på
hvars högra strand framgår Gäfle–Ockelbo järnväg
med station S. Förstadens uppkomst dateras från
1776, då där anlades ett kronobränneri, som 1788
såldes till staden, och byggnadstomter började
anvisas åt arbetare och andra. 1849 såldes hela
anläggningen (bränneriet var då nedlagdt) till Gäfle
manufaktur-a.-b. (nuv. aktiekapital 900,000 kr.),
som där uppförde bomullsspinneri, bomullsväfveri

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>