- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
451-452

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strömstöt - Strömsund - Strömsvattnet - Ströms vattudal

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

elektriskt drifna valsverk och vid vissa slag af
elektriska ugnar. Till undvikande af de obehag för
driften, som dylika stötar innebära, använder man
åtskilliga hjälpmedel för att åstadkomma utjämning
af påkänningen. Stundom används ackumulatorbatteri,
såsom vid elektriska spårvägar är regel. En ofta
använd utjämningsanordning består af svänghjul
i olika kombinationer. För stora valsverk och
grufspel användas s. k. Ilgner-svänghjul (efter
uppfinnaren), hvilka bringas att automatiskt upptaga
strömstötarna. - 2. Fys. Se Momentana strömmar.
1. A. E-m.

Strömsund, municipalsamhälle (enl. k. br. 19 jan. och
22 juni 1900) i Ströms socken, Jämtlands län, omkring
kyrkan. 75 har. 1,005 inv. (1916). Platsen ligger
på östra sidan af det sund, som förenar Ströms
vattudal med dess södra fortsättning Russfjärden
vid ändpunkten af den 4 km. långa järnvägslinjen
till Ulriksfors vid Inlandsbanan, har postkontor,
provinsialläkare, enskildt praktiserande läkare,
distriktsveterinär, apotek (1869), afdelningskontor
af Stockholms och Sundsvalls handelsbank och
A.-b. Jämtlands folkbank, elektricitetsverk,
mek. verkstad, bryggeri, såg och snickerifabrik
m. m. samt ansenlig rörelse. Taxeringsvärdet å
bevillningsskyldig fast egendom 738,300 kr. (1916),
den tax. inkomsten af kapital och arbete 559,651
kr. (s. å.), i municipalskatt för 1914 erlades 0,70
kr. pr 100 kr. inkomst. Stor marknad, i synnerhet med
trävaror, i febr., tingsplats för Hammerdals tingslag
S. är stadt i raskt framåtskridande och betraktas
som Jämtlands blifvande andra stad.

Strömsvattnet. Se Ströms vattudal.

Ströms vattudal, Strömsvattnet l. Vassdalen
kallas med gemensamt namn den egendomliga rad af
långsmala sjöbäcken, som från norska gränsen går
med en längd af mer än 160 km. genom nordligaste
Jämtland i sydöstlig riktning ned till gränsen af
Ångermanland, utgörande öfversta delen af Faxeälfven
(se d. o.). Från forsen vid Bågaede, som utgör gräns
mellan vattudalens öfre del, en genombrottsdal
inom fjällområdet, med vattenytan belägen 294
m. ö. h., och sjöarna i Jämtlands silurområde ned
till Russfjärden bilda de en naturlig kanal, 90
km. lång, hvaraf det egentliga Strömsvattnet utgör
65 km. Det egentliga Strömsvattnet (286 m. ö. h.,
96 kvkm.) har en medelbredd mellan de flacka och
jämlöpande stränderna af 3 km.; störst i s., n. om
Ön, 7 km. På flera ställen, såsom vid Bonäset,
finnas 10-13 m. höga strandterrasser af lagrad sand
och sandig lera, hvarför sjön vid slutet af istiden
synes ha varit uppdämd af is (se Issjö). Sjön har två
bäcken, skilda genom en tröskel af omkr. 20 m. Redan
vid sjöns nordända i Dragans mynning finnas djup
af 36 m., längre söderut (framför Gärdsnäs) 55-60
m., mellan Näckåsen och Hillsand ända till 63 m.,
maximidjupet i norra bäckenet (73 m.) har anträffats
i sjöns knä n. om Vedjeön. Det södra bäckenet har
sitt största djup, 65 m., utanför Bonäset. Väster om
Ön, i sjöns sydligaste del, är djupet 15 m., ö. om
densamma 22-23 m., framför Strömsund 16 m. Nedre
ändan af sjön, Russfjärden, uppges vara endast 2-3
m. djup. Inlandsbanan passerar sjön nära dess södra
ända, med station vid Ulriksfors. Redan Karl X Gustaf
ärnade medelst slussar göra hela leden upp
till riksgränsen segelbar och sålunda åstadkomma
en lättare förbindelse med Norge. Nu gå ångbåtar
såväl på de öfre som på de nedre sjöarna. På
senare tid ha flera gånger framställts planer
att åstadkomma en sammanhängande farled från
Ulriksfors genom Ströms vattudal och vidare upp
genom Kvarnbergsvattnet. Hindren för åstadkommande
af en sådan trafikled utgöras hufvudsakligen af två
vattenfall, nämligen Gäddedeforsen (omkr.

illustration placeholder
Fig. 1. Gäddedeforsen.


17 m. fallhöjd; fig. 1) vid östra ändan af
Kvarnbergsvattnet och fallet vid Bågaede (omkr. 8
m.), 42 km. längre ned. I midten af 1800-talet utförde
kapten P. G. af Bjerkén med statsanslag, på initiativ
af landshöfding A. P. Sandströmer, en undersökning för
farled från Stamsele vid Faxeälfven, nedom Ulriksfors,
till Tunsjön i Norge. I trängsta delen af Stråkvattnet
(den s. k. Stråkan), nedanför Bågaede, utfördes
1882-83 en del rensningar af privata företagare
med statsbidrag af 5,000 kr. Af dåv. majoren,
distriktschefen V. Prinzencreutz uppgjordes
1907 förslag till slussled förbi Bågaedeforsen
och ytterligare upprensning af "Stråkan". För
sistnämnda upprensning, beräknad att kosta 23,500
kr., har anvisats ett statsanslag af 15,600 kr.,
och detta arbete är numera (1918) i det närmaste
slutfördt. Sedan emellertid på sista åren betydande
malmfyndigheter, förnämligast koppar- och svafvelkis,
gjorts i de intill Frostviken och ej så särdeles

illustration placeholder
Fig. 2. Kvarnbergsvattnet vid Gäddede.


långt från Kvarnbergsvattnet belägna delarna af
Norge, har frågan om farleden genom S. erhållit
ny aktualitet. Härtill har äfven bidragit, att på
svenska sidan af gränsen, inom Frostvikens socken,
upptäckts fyndigheter dels af kromjärn, dels af
koppar och andra mineral. Sedan medel för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:12 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free