- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
487-488

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Studentexamen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

oaktadt erhålla godkändt mogenhetsbetyg, därest
han gjort mer än vanliga framsteg i klassiska språk
eller matematik å den klassiska linjen eller ock i
matematik, naturvetenskap eller lefvande språk å den
reala linjen. Den sålunda anordnade examen undergick
sedermera en del ändringar, delvis en följd af
ändringar vidtagna i själfva undervisningsplanen. Den
viktigaste i sådant afseende utfärdade författningen
är k. stadgan 22 mars 1895 ang. mogenhetspröfning
vid rikets högre allmänna läroverk, genom hvilken det
skriftliga öfversättningsprofvet från svenska till
latin utbyttes mot ett öfversättningsprof från latin
till svenska och bestämmelserna angående fordringarna
för erhållande af godkändt mogenhetsbetyg närmare
preciserades. I samband med läroverksreformen af 1904
utfärdades nya examensbestämmolser, hvilka inrycktes
i läroverksstadgan 18 febr. 1905 och fortfarande i
hufvudsak ega giltighet. Examen återfick nu sitt
ursprungliga namn: studentexamen. Den anställes
årligen mellan 10 april och 21 juni med de lärjungar
i gymnasiets fjärde ring, hvilka anmält sig till
undergående af examen. I ledningen af examen deltaga
censorer, som efter förslag af Läroverksöfverstyrelsen
förordnas af K. M:t. Den skriftliga pröfningen,
som anställes samtidigt vid alla läroverk, omfattar
en svensk uppsats och dessutom å latingymnasiet
en öfversättning från latin till svenska, en
öfversättning till tyska och ett matematiskt arbete
samt å realgymnasium en öfversättning till tyska,
en öfversättning till engelska, ett matematiskt
arbete och ett fysikaliskt arbete. Profvet i tyska å
latingymnasium kan utbytas mot ett öfversättningsprof
till engelska eller franska, och profvet i tyska
eller engelska å realgymnasium kan utbytas mot ett
öfversättningsprof till franska. I st. f. de stadgade
öfversättningsprofven till tyska, engelska och
franska kan examinand välja att på vederbörande språk
författa en uppsats öfver ett bland flera uppgifna
lättare ämnen. I samband med den å gymnasiet införda
valfriheten står bestämmelsen därom, att lärjunge
skall å den bildningslinje examen afser deltaga i
minst tre af de för vederbörande gymnasium stadgade
skriftliga examensprofven. För tillträde till den
muntliga pröfningen fordras att ha erhållit minst
vitsordet godkänd för den svenska uppsatsen och två
andra skriftliga prof, dock att lärjunge, som aflagt
endast tre skriftliga prof, kan dimitteras till den
muntliga pröfningen, om han godkänts för den svenska
uppsatsen och ett annat skriftligt prof, detta under
förutsättning, att minst två tredjedelar af de lärare,
som under den sista terminen undervisat honom i de
till den muntliga pröfningen hörande ämnena, anse
sådant böra medges honom. I den muntliga pröfningen
är examinand skyldig att underkasta sig förhör i
kristendom och modersmålet samt i ytterligare åtta
af öfriga å timplanen upptagna, läroämnen eller i
sju af dessa ämnen, såvida i detta senare fall de två
återstående ämnena å timplanen tillsammans ej upptaga
mera än sex veckotimmar. Om lärjunge godkänts i minst
tio af de läroämnen, som å den bildningslinje hans examen
afser finnas upptagna å fjärde ringens timplan, eller i
nio af dessa ämnen och i detta senare fall de två
återstående läroämnena å timplanen tillsammans ej upptaga mera
än sex veckotimmar, skall han i examen godkännas,
såvida ej mer än halfva antalet af censorerna finna
honom böra underkännas. Af lärjunge, som tillhör
främmande trosbekännelse och på grund häraf varit
frikallad från deltagande i kristendomsundervisningen,
fordras, under i öfrigt enahanda villkor ang. examens
godkännande, vitsordet godkänd i ett läroämne mindre
än här ofvan angetts. - Lärjunge, som varit berättigad
att anmäla sig till studentexamen på vårterminen, men
då icke undergått examen eller i densamma underkänts,
eger rätt att undergå examen vid slutet af påföljande
hösttermin. – Lärjungar från enskild undervisning,
s. k. privatister, aflägga den skriftliga
pröfningen tillsammans med läroverkens lärjungar,
men skild mera omfattande pröfning. Privatisternas
skriftliga prof granskas och deras muntliga pröfning
verkställes af för ändamålet särskildt förordnade
nämnder. – Den, som aflagt godkänd studentexamen,
eger rätt dels att i ämne, som icke förekommit
i hans examen, undergå pröfning, dels ock att i
ämne, som ingått i hans examen, undergå förnyad
pröfning af sina insikter. Sådan fyllnadspröfning
anställes å tid, som rektor vid det läroverk, dit
examinanden af Läroverksöfverstyrelsen hänvisats,
bestämmer. – Studentexamen aflägges utom vid statens
högre allmänna läroverk äfven vid en del enskilda
läroverk, som af K. M:t fått rätt att anställa denna
examen (se Skolväsen, sp. 1126–28). Under läsåret
1916–17 aflades studentexamen af 1,970 lärjungar,
hvaraf 1,672 manliga och 298 kvinnliga. Af de sålunda
examinerade voro 1,383 lärjungar vid statsläroverk,
509 lärjungar vid examensberättigade enskilda
läroverk och 78 s. k. privatister. – Aflagd
studentexamen medför, utom de rättigheter, som
åtfölja aflagd realskolexamen (se d. o.), behörighet
till vissa befattningar hos Fångvårdsstyrelsen,
Lotsstyrelsen, tullstyrelsen, flottans civilstat och
Riksgäldskontoret, landträntmästar-, häradsskrifvar-
och stadsfogdetjänster samt rätt till inträde
vid bl. a. följande högskolor och fack-kurser:
universiteten och de med dem jämställda privata
högskolorna, Tekniska högskolan och Chalmers tekniska
läroanstalt, Veterinärhögskolan, Skogshögskolan,
Farmaceutiska institutet, Tandläkarinstitutet,
Gymnastiska centralinstitutet, fackkursen
för studenter vid Göteborgs handelsinstitut,
militärläroverken m. m.

Det har länge klagats öfver, att tillströmningen
till studentexamen i Sverige varit för stor. På
grund häraf inrättades vid läroverksreformen 1904 en
särskild afgångsexamen på läroverkets mellanstadium,
realskolexamen (se d. o.), som väntades bli
en utgångsport för flertalet af läroverkens
lärjungar och sålunda föranleda en minskning i
tilloppet till studentexamen. Denna förväntan
har icke uppfyllts. Studenternas antal har efter
någon nedgång 1910 och 1911 så godt som oafbrutet
ökats. Antalet examinerade studenter utgjorde sålunda
1909: 1,666, 1910: 1,544, 1911: 1,535, 1912: 1,685,
1913: 1,780, 1914: 1,836, 1915: 1,936 och 1916:
1,927. Antalet studerande vid universiteten utgjorde
i förhållande till medelfolkmängden 1901–05: 5,13,
1906–10: 7,03, 1911: 8,51, 1912: 8,71, 1913: 9,35,
1914: 8.63 och 1915; 8,64, allt på 10.000 inv.

P. E. L–m.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:17:08 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0276.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free