- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
489-490

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Studentfabrik - Studentförbundet - Studentförening - Studenthem - Studentholmen - Studentikos - Studentkår - Studentmössa - Studentmöten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Studentfabrik, skämtsam benämning på enskilda
läroanstalter, som ha till uppgift att "drifva"
eleverna, så att de med minsta möjliga mått af
hastigt inpluggade, föga smälta "kurser" kunna aflägga
studentexamen.

Studentförbundet, Nordiska. Sedan en sammanslutning
af nordiska studenter och gymnasister hållit ett möte
på Helgelandsmoen i Norge 1911, hvilket följdes af
ett andra på Hald i Danmark, 1912 och ett tredje på
Kinnekulle i Sverige 1913, med ett deltagarantal från
100-300, samlades det fjärde nordiska studentmötet
i Bromarp i Finland 1914. Vid detta möte stiftades
Nordiska studentförbundet, som ledt rörelsens senare
utveckling och gett den stadgar. Dessa antogos
på det femte nordiska studentmötet på Eidsvold i
Norge 1915 och ha varit normgifvande för de båda
följande årens sommarmöten, det sjätte på Rödkilde
folkhögskola på Mön i Danmark 1916 och det sjunde på
Lundsberg i Värmland 1917. Nordiska studentförbundet
arbetar för kulturell samverkan och kamratlig
ening i Norden. Alla svenska, svensk-finländska,
danska, isländska och norska akademiker kunna bli
medlemmar af förbundet. Ett förbundsmöte hålles
hvarje sommar omväxlande i de nordiska länderna;
på förbundsmötet hålles generalförsamlingen,
som ock väljer förbundsstyrelsen. Studentmötet å
Lundsberg, hvilket egde rum 20-28 juli 1917, var
besökt af 260 studenter (70 svenskar, 95 norrmän,
85 danskar, 4 finländare, 6 islänningar), manliga
såväl som kvinnliga. Det uppgjorda programmet,
väsentligen lika de föregående årens program
för sommarmötena, omfattade föreläsningar af
framstående universitets-professorer och andra
förmågor från de nordiska länderna i frågor rörande
dessa länders andliga och materiella utveckling,
med hänsyn äfven till det rådande tidsläget. Flera
stadgeförändringar och viktiga organisationsfrågor
förelågo till diskussion eller afgörande, gående ut
på en starkare konsolidering af rörelsen, ett mera
målmedvetet och intimt samarbete inom de särskilda
länderna och dessa sinsemellan, förbättring af
förbundets ekonomi, upprättandet af bibliotek och
studiekretsar för Nordens studenter samt först och
sist vidsträcktare spridning af förbundets organ,
"Nordens ungdom" (nedlagdt 1918). På Lundsberg
har förut hållits ett kvinnligt gymnasist- och
studentmöte 21-27 juni 1910, hvilket räknade
omkr. 80 deltagare. Se f. ö. Studentmöten.
F. D-n.

Studentförening, sammanslutning af studerande
vid universitet eller högskola. Vid universiteten
finns en mängd studentföreningar till främjande
af olika ändamål, såsom vetenskapliga studier
i de olika disciplinerna, sång och musik,
gymnastik och idrott, nykterhet m. m. Omnämnas
böra ock de s. k. kooperativa studentföreningarna
samt de i Uppsala för mera allmänna, sociala
syften, verksamma studentföreningarna Heimdal,
Laboremus och Verdandi (se dessa
ord). Officiellt påbjudna institutioner äro nations-
l. landskapsföreningarna (se Nation 2), hvilka enligt
de svenska universitetsstatuterna tillsammans skola
bilda studentkåren, som alltså utgör en sammanslutning
af samtliga vid universitetet inskrifna studerande. (I
Finland benämnas nationsföreningarna
afdelningar.) Vid åtskilliga
högskolor äro lärjungarna enligt stadgarna
för läroanstalten skyldiga att tillhöra en
förening med hufvudsaklig uppgift att främja
vetenskapernas studium och bland medlemmarna
alstra och vidmakthålla en god kamratanda. Denna
sammanslutning kallas vid Karolinska institutet:
Medicinska föreningen, vid Tekniska högskolan:
Tekniska högskolans studentkår, vid Farmaceutiska
institutet: Farmaceutiska institutets elevkår
och vid Veterinärhögskolan: Veterinärmedicinska
föreningen. Studentföreningarna vid de olika
högskolorna i Stockholm ha sammanslutit sig till
en större korporation, kallad Stockholms förenade
studentkårer
(se d. o.). Om studentsammanslutningen i
Lund se Akademiska föreningen. Om dylika föreningar i
Danmark se Studenterforeningen och Studentersamfundet
och i Norge se Studentersamfund. Som kårbeteckning
gäller för de nordiske studenterna mössan; de svenske,
finske och danske studenterna bära hvit, rundkullig
mössa (använd först, 1845, af uppsaliensarna)
med svart rand (de svenska kårerna utom Lunds),
med blå sådan (Lunds) eller med röd (Köpenhamns);
vintertid bära dock lundensarna blå och de danske
studenterna svart mössa; de norske bära året om
svart mössa med stor tofs. - Vid universiteten i
Uppsala och Lund, högskolorna i Stockholm samt
Göteborgs högskola ha de kvinnliga studenterna
sammanslutit sig till kvinnliga studentföreningar.
P. E. L-m.

Studenthem, vid universiteten i Uppsala och Lund
befintliga, genom enskildas donationer eller bidrag
skapade och underhållna stiftelser, afsedda att låta
fattiga, för flit och goda seder kända studenter
komma i åtnjutande af kost och logi för så lågt
pris som möjligt samt att bereda dem tillfälle
till såväl familje- som kamratlif. I Uppsala
finnas fyra sådana hem ("Studenthemmet", 1880; två
"Fjellstedtska studenthem", 1883 och 1885; samt
"Nykterhetsvännernas studenthem", 1889), alla i egna
hus, och i Lund tre ("Lunds universitetshem", 1891;
"Enskilda studenthemmet", 1892, och "J. H. Thomanders
studenthem", 1895, de två sistnämnda i egna hus).

Studentholmen. Se Kommunitet, sp. 684; och Uppsala.

Studentikos. Se Student.

Studentkår. Se Studentförening.

Studentmössa. Se Studentförening.

Studentmöten kallas sammankomster i mera högtidliga
former mellan ett större antal studenter från
olika universitet. Internationella studentmöten
af mera vid omfattning sökte den på 1890-talet
stiftade internationella föreningen Corda fratres
att åstadkomma. Dylika möten höllos i Paris 1900
och i Budapest 1902. Emellertid häftar namnet hos
oss hufvudsakligen vid möten mellan de nordiska
universitetens studenter. Som förberedelser därtill
kunna anses de möten, som egde rum mellan Lunds och
Köpenhamns studenter åren 1838, 1839 och 1842; vid
det sistnämnda uppträdde bl. a. K. V. A. Strandberg
(Talis Qualis). På den tiden började skandinavismen
(se därom vidare Skandinavism, sp. 880-881) sitt
segertåg och satte snart nog sin prägel icke minst
på studentmötena. 1843 begafvo sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:19 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free