- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
525-526

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sturzen-Becker, Oskar Patrik - Stut - Stuteri - Stuteribok - Stuteristaten - Stuteriöfverstyrelsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

brytande de allvarliga motiven med skämtsamma
inpass, stundom verkande ganska stillös och abrupt
och icke alldeles lycklig i sina utvikningar. Men
dessa berättande dikter voro i sitt slag rätt
enastående i Sveriges dåtida vitterhet. I Stycken
i små ramar
och senare i "Samlade ax" hopförde
"Orvar Odd" en rad lyriska dikter, genremålningar,
episodskildringar, tidsintryck, minnesdikter
och äfven rent lyriska bekännelsedikter, där han
vederhäftigt och med en viss själfkänsla uttalar sig
om sig själf och den erfarenhet han skördat under
de många årens kamp. Bland dessa lyriska dikter må
exempelvis nämnas Till Talis Qualis, Till min son
på hans promotionsdag, Våra fanor, Stanzer för dagen

(under representationsreformens dagar), L’homme de la
destinée
, bygdeskildringar sådana som En sommardag
vid Stehag
, minnesdikterna öfver Oskar I, von Braun
och Almquist. S. hade under årens lopp utvecklat sig
till det äldre släktledets mest betydande diktare
vid Talis Qualis’ sida, om han än från allmänheten
rönte mindre uppmuntran och beaktande, än hans
diktning förtjänade, delvis beroende på hans mindre
praktiska sätt att utge sina skrifter i små upplagor
på eget förlag. Hans senare skaldskap visar honom
som en i mycket fördjupad diktare, ömsom lekfull
och skämtsam, ömsom varmt allvarlig, i uttryck och
skildringskonst en käck realist, som behandlar
verkligheten med stor virtuositet, om ock något
själfsvåldigt; med all sin kosmopolitiska läggning
är han innerst varmt fosterländsk i sin diktning. -
Vid sidan af sitt skaldskap egnade S. sig under sina
senare år med förkärlek åt populärt kulturhistoriskt
författarskap såsom i Reuterholm (1862) samt flera
tidskriftsartiklar. Dessutom var han alltjämt
medarbetare i pressen. S:s Valda skrifter utkommo
1880-82 i tre band, med inledning af G. Ljunggren. Se
R. Sturzen-Becker, "O. P. S." (2 bd, 1911-12) och
O. Sylwan, "Sturzen-Becker och skandinavismen" (i
"Studier tillegnade K. Warburg", 1912). - S:s son,
Vilhelm Teodor Patrik S., f. 7 dec. 1841 i Stockholm,
d. där 29 sept, 1910, filos. doktor i Lund 1865
och docent i engelska vid universitetet där 1868,
var 1880-1908 lektor i engelska och franska vid Högre
realläroverket i Stockholm, utgaf läro- och läseböcker
i språk för skolorna, tidskriften "Hemvännen" 1875-77,
sin faders "Valda skrifter" (se ofvan) m. m. Om
hans dotter Signe Torborg S. se Schmidt-Nielsen.
K. W-g.

Stut, husdjurssk., kastreradt handjur af tamt
nötkreatur i åldern 1 1/2 till 3 à 4 år. Efter denna tid
benämnes det oxe (se d. o.). H. F.

Stuteri (af ty. stute, sto), en anstalt för uppfödning
af hästar i större antal. Stuterier, förr äfven
kallade stodgångar, förekommo fordom allmänt på
större herrgårdar och klostergods och äfven ett och
annat kronogods för att förse furstarnas stall med
erforderligt antal hästar. Under 1500- och 1600-talen
inrättades i de flesta af Europas stater stuterier,
och i vissa länder bibehållas fortfarande dylika
statsstuterier, hvilkas hufvudsakliga uppgift
är att producera hingstar för rekrytering af de
s. k. hingstdepåerna, hvarifrån hingstar under
betäckningstiden utstationeras till kringliggande
orter för att befrämja
landthästafveln. Sådana statsstuterier finnas
t. ex. i Ryssland, bland hvilka de viktigaste
äro Chrenovoj i guv. Voronesj, den berömda
Orlovtrafvarens egentliga stamort, och Novo
Alexandrovo och Streletsk i guv. Charkov;
i Tyskland bl. a. Trakehnen (i Ostpreussen;
inrättadt 1732), Graditz (i prov. Sachsen), afsedt
hufvudsakligen för engelsk fullblodsafvel, Beberbeck
(i Hessen-Nassau), berömdt för sina grofva och
"hårda" halfblodshästar; i Österrike Radautz
(Bukovina) och Piber (Steiermark) samt de ända
sedan 1500-talet bibehållna hofstuterierna Lipizza
(vid Trieste, inr. 1580) och Kladrub (i Böhmen,
inr. 1562), där ända till våra dagar bibehållits den
redan från medeltiden berömda spanska hästens typ;
i Ungern Mezöhegyes (komitatet Arad; inr. 1785),
ett af de största i Europa och berömdt för sin starka
halfblodsafvel, Kisbér (komitatet Komorn; 1853) för
engelsk fullblodsafvel och Babolna (komitatet Komorn)
för arabisk full- och halfblodsafvel; i Frankrike
Pompadour för produktion af anglo-araber. Äfven i
Sverige ha fordom funnits statsstuterier, nämligen
vid Strömsholm, Flyinge och Ottenby (se dessa ord),
och genom riksdagsbeslut 6 juni 1916 anslogs en summa
af 536,700 kr. för att ånyo vid Ottenby upprätta
ett statsstuteri. E. T. N.

Stuteribok, fullständig förteckning öfver befintliga
hästar och deras härstamning. Om Nordiska stuteriboken
se Fullblodshäst. Af Malmöhus och Kristianstads läns
hushållningssällskap ha genom dess Stuteriboksstyrelse
utgetts en särskild Stuteribok för Skåne (4 bd,
1894-1911; senaste uppl. 1913) och som fortsättning
på denna Rasstambok för ädla hästar i Skåne (I, 1916),
hvars ändamål är att lämna tillförlitliga upplysningar
om de värdefullaste afvelsdjuren inom provinsen samt
därigenom hos allmänheten väcka intresse för och
insikt i bedrifvandet af en planmässigt ordnad och
konsekvent genomförd hästafvel. B. C-m,

Stuteristaten består af två under
Stuteriöfverstyrelsen ställda hingstdepåer, nämligen
Strömsholms hingstdepå och Flyinge hingstdepå. Vid
hvar och en af dessa äro anställda en chef, en
beridare, en bokhållare och en veterinär samt vid
Strömsholms hingstdepå jämväl en läkare. E. T. N.

Stuteriöfverstyrelsen, den myndighet, som har att
utöfva högsta ledningen af landets hästafvel. Enligt
instr. af 31 dec. 1909 åligger det styrelsen att
med uppmärksamhet följa hästafvelns tillstånd och
utveckling i landet och att efter omständigheterna
själf vidtaga eller hos K. M:t föreslå lämpliga
åtgärder till hästafvelns främjande, att utöfva
öfverinseendet öfver statens hingstdepåer och
sörja för deras lämpliga rekrytering, att leda
de af staten understödda hästpremieringarna och
tillse, att därtill anslagna medel rätt fördelas och
användas. Styrelsen har sitt säte i Stockholm och
utgöres af en af K. M:t utnämnd chef, 2 ledamöter
och 1 suppleant samt 1 sekreterare. För behandling
af frågor rörande hästafveln eger styrelsen att en
gång årligen till gemensam öfverläggning med sig
sammankalla ordförandena i hästpremieringsnämnderna
och chefen i remonteringsstyrelsen samt af
hushållningssällskap och remonteringsstyrelsen
infordra yttranden och upplysningar och hos dem göra
framställning och väcka förslag i ämnen, som beröra
deras verksamhet. Stuteriöfverstyrelsen bil


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:19 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0297.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free