- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
749-750

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sunesönerna - Sung - Sungari - Sungei Ujong - Sung-pu - Sunhult - Sunion - Sunn - Sunn - Sunna - sunnan - Sunnansjö - Sunnanskog

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(se S. 2) som konungens kansler, 1192 tog han den
upproriske biskop Valdemar i Slesvig till fånga och
förde 1193 ordet för den beskickning, som medföljde
prinsessan Ingeborg till Frankrike. 1198 anförde
han danska hären på ett tåg mot markgrefven
Otto af Brandenburg, men förlorade slaget. Hans
broder Thorbjörn Sunesön stupade och själf blef
han tillfångatagen, men lyckades 1199 fly. 1208
deltog han jämte sina bröder i ett tåg till Sverige
för att hjälpa Sverker II, men led ett afgörande
nederlag vid Lena, där både Ebbe (Sverkers svärfar)
och Lars Sunesön ljöto döden. Han återuppbyggde i
större form Roskilde domkyrka och uppförde därjämte
den äldsta Vor Frue kirke i Köpenhamn. – 2. Anders
Sunesön
(lat. Andreas Sunonis), den ypperste af
bröderna, ärkebiskop, f. omkr. 1167, d. 24 juni 1228,
studerade i Paris, där han vann djupa insikter i
skolastisk filosofi, samt i Bologna och Oxford, där
han särskildt egnade sig åt rättsvetenskap. 1194–95
förde han i Rom och Paris prinsessan Ingeborgs talan
emot hennes gemål, konung Filip II August. Han
blef domprost i Roskilde och konungens kansler
samt efterträdde 1201 sin frände Absalon som Lunds
ärkebiskop. 1206 utverkade han, att biskop Valdemar
i Slesvig lössläpptes ur fängelset, och åtföljde
1219 konung Valdemar Sejr på hans korståg till
Estland, där enligt sägnen på hans böner Gud sände
Dannebrog (se d. o.) till danskarnas uppmuntran i
striden. Han stannade i Estland för att arbeta på
folkets omvändelse och de kyrkliga förhållandenas
ordnande. Men 1223 nedlade han sitt ämbete, emedan
han angripits af en obotlig sjukdom (spetälska) och
vistades sedan som eremit på Ifö (Skåne), där han
afled. Hans graf i norra sidokoret af Lunds domkyrka
återfanns 1833. A. Sunesön åtnjöt det största anseende
äfven i utlandet, blef 1204 påflig legat för Norden
och inkallades 1215 till laterankonsiliet. Han
hade stor betydelse för kyrkoväsendets befästande,
lyckades införa biskopstionde i Lunds stift, hvilket
Absalon ej förmått, och starkt inskränka prästernas
äktenskap. 1222 grundlade han svartbrödraklostret
i Lund, det första i Danmark. Han var en af sin
tids lärdaste män, öfversatte Skånelagen till latin
och diktade både latinska sånger (sekvenser till
Jungfru Marias ära) och Hexaëmeron (se
Hexameron), en framställning i 12 afdelningar på 8,040
latinska hexametrar af de sex skapelsedagarna och
af kristendomens väsen m. m. (lärodikten utgafs
först 1892 af M. Gertz); ett motstycke härtill om
de sju sakramenten har däremot gått förloradt. – Se
Fr. Hammerich, "En skolastiker og en bibeltheolog for
Norden" (1865). – 3. Jakob Sunesön, d. 1246, var under
Valdemar Sejr Danmarks mäktigaste storman och bidrog
väsentligen till konungens utlösning ur fångenskapen
1225. Hans son Peder, d. 1225, efterträdde 1214 sin
farbroder (se S. 1) som biskop i Roskilde. – Den
sjunde af bröderna, Johannes Sunesön, dog 1202 som
pilgrim i Heliga landet. Från Sunesönernas syster
Margrete härstammade de tre upproriske prelaterna
Jakob Erlandsön, Peder Bång och Jens Grand.
1–3. E. Ebg.

Sung, kinesisk dynasti. Se Kina, sp. 59.

Sungari (Songari), "mjölkfloden", flod i
Mandschuriet, biflod (fr. h.) till Amur, upprinner
under namnet Orr-tau-ho i södra Mandschuriet i
trakten af staden Pei-schan, flyter genom Kirins
vulkaniska platå (där kallad Kirin-Ula) samt
mottager under 40 1/2° n. br. från Chin-gan-bergen
bifloden Nonni, som ger S. dess riktning mot
n. ö. Floden flyter därefter genom Mandschuriets
slättbygder förbi Charbin samt faller ut i Amur,
omkr. 1,000 km. från sin källa. S:s viktigaste
biflod fr. h. är Hulcha l. Mutan-kiang, som
utmynnar vid staden San-sin. S:s vatten är till
följd af dess vindlande lopp genom löss-stäppen
gulfärgadt. Från staden Kirin är S. segelbar.
J. F. N.

<b>Sungei Ujong,</sp> stat. Se Negri Sembilan.

Sung-pu, missionsstation. Se Mission, sp. 677.

Sunhult, hälsobrunn, belägen i Frinnaryds socken,
Jönköpings län, 269 m. ö. h., har en järnkälla,
liknande våra öfriga järnkällor. Säsong början af
juni–slutet af aug. Frekvens 240 personer (1917).
Ln.

Sunion (grek. Kabos Kolonnais), Attikas södra udde,
60 m. hög, är synlig långt ut i hafvet och var i
forntiden (sedan 413 f. Kr.) befäst med en mur med
torn som skydd mot spartanerna. På toppen låg ett åt
Poseidon (såsom vid gräfningar 1898 funna inskrifter
visa), icke åt Athena, helgadt tempel. Däremot
hade Athena ett tempel omkr. 400 m. längre mot
n. ö., hvaraf några rester synas. Poseidontemplet
byggdes sannolikt på Perikles’ tid; däraf kvarstå 9
kolonner på södra och 2 på norra sidan af peristylen,
1 af antae och 1 inre pelare af pronaos. Nyare
utgräfningar ha blottat portiker o. a. byggnader,
rester af flera kolossalstatyer m. m., nu i Atens
museum.

Sunn, bot. Se Beklädnadsväxter, sp. 1238.

Sunn (eng. sounds), kokk., en fiskrätt, som består af
de torkade gälarna och simblåsan på rocka och torsk;
den kan beredas på olika sätt: det bästa anses vara
att anrätta sunnen "omgifven af ostronfärs i en
späckskifva, alltsamman stekt i ugn och serveradt
med ostronsås".

Sunna, arab., norm. Se Islam, sp. 917–918.

Sunnan, norsk järnvägsstation, tills vidare slutpunkt
för den 105,2 km. långa, 1905 färdiga Hell–S.-banan,
som bildar början till den planlagda stambanan till
och genom Nordland, belägen vid Snaasenvatnets
utlopp i Fossemvatnet något n. ö. om Stenkjer,
N. Trondhjems amt. S. har öfver Trondhjem
(137 km.) järnvägsförbindelse med Kristiania
(698 km.) och genom Trondhjem–Merakerbanan med
Sverige. Nordlandsbanans fortsättning från S. längs
Snaasenvatnets östra sida till Gronggrufvorna är
under byggnad.
K. V. H.

Sunnansjö, post- och ångbåtsstation i Grangärde
socken, Kopparbergs län, vid nordvästra stranden
af sjön Vässman, 5 km. från Stensbo station på
Stockholm–Västerås–Bergslagens järnväg, har extra
prov.-läkare, distriktsveterinär, apotek samt liflig
rörelse och har på senare år blifvit uppehållsort för
en mängd sommargäster på grund af det vackra läget.

Sunnanskog. Se Ofvanskog.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:01:59 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0411.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free