Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 945-946 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svennberg, Olof Teodor (Tore) - Svenneby - Svenneklassen - Svenner - Svennevad - Svenningdalen - Svenningdalselven - Svenningvatn - Sveno Agonis - Sveno Jacobi - Svenonius, Enevald - Svenonius, Fredrik Vilhelm

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

musikläraren Heink i "Konserten". Särskildt starka
intryck har han framkallat med sina bilder af brustna
genier (Olof Hermenius i "Mikael", Falander i "Röda
rummet") och af samhälleligt förfallna, men godsinta
varelser som landstrykaren Esaias i "Karlavagnen", den
hjärterörande stackarn Fedja i "Det lefvande liket"
och Skådespelaren i "Natthärbärget"; gripande blef
ock kloakarbetaren i "Tjänaren i huset". Hans förmåga
af typbildning och träffsäker grimering har visat
sig äfven i historiska roller t. ex. den förfinade
Petronius i "Quo vadis", Doktor Faust i "Näktergalen
i Wittenberg", den af degeneration märkte tyrannen
Herodes i "Salome". F. ö. må nämnas Ibsenrollerna Falk
i "Kärlekens komedi", John Gabriel Borkman, Stensgård
och Aslaksen i "De ungas förbund" och Ulrik Brendel i
"Rosmers-holm", vidare Repholt i "Ett besök", Gerhard
Hjelm i "Kung Midas", Robert Heinecke i "Ära", des
Prunelles i "Vi skiljas", Kungen, Pancras Duff i
"Kedjan", Tsar Peter i "Magnus Stenbock".

Svenneby. 1. Socken i Göteborgs och Bohus län, Kville
härad. 2,924 har. 1,446 inv. (1916). Annex till
Kville, Göteborgs stift, Vikornas södra kontrakt. -
2. Socken i Skaraborgs län, Vadsbo härad, Binnebergs
och Valla tingslag. 1,477 har. 266 inv. (1916). Annex
till Hjälstad, Skara stift, Södra Vadsbo kontrakt.

Svenneklassen var en af de tre af delningar, i
hvilka adeln vid riksdag var indelad 1626-1719 och
1778-1809. Se Adel, sp. 142.

Svenner l. Svenör, en grupp småöar och skär
utanför västkusten af Kristianiafjorden, något
s. ö. om mynningen af Larviksfjorden, Jarlsberg og
Larvik amt, Norge, På en af holmarna ligger S:s stora
kustfyr. K. V. H.

Svennevad, socken i Örebro län, Sköllersta
härad. 19,354 har. 1,939 inv. (1916). S. utgör ett
pastorat i Strängnäs stift, Askers kontrakt.

Svenningdalen, glest bebyggd skogsdal i Vefsens
härad, Nordlands amt, Norge. I dalens norra del,
något v. om Börgefjeldene, finnas silfver- och
guldhaltiga blyglansfyndigheter, som bearbetades
1877-99. S. genomströmmas af Svenningdalselven,
en 45 km. lång biflod till Vefsenelven; den konmer
från Store Majavatn (16,13 kvkm., 346 m. ö. h.) vid
foten af det 1,021 m. höga fjället Majaklumpen,
omkr. 4 km. från gränsen till N. Trondhjems amt i s.,
och bildar på sin väg norr ut Store Svenningvatn
(5,26 kvkm., 175 m. ö. h.) och Lille Svenningvatn
(1,29 kvkm.). Nederbördsområdet är omkr. 650
kvkm. Genom S. kommer Nordlandsbanan att gå.
K. V. H.

Svenningdalselven. Se Svenningdalen.

Svenningvatn, Lille och Store. Se Svenningdalen.

Sveno Agonis, rättare Aggonis Se Aagesön
(äfven i Suppl.).

Sveno Jacobi. Se Sven Jakobsson.

Svenonius, Enevald, teolog och universitetslärare,
f. 24 dec. 1617 i Annerstads socken i Småland,
d. 28 april 1688 i Åbo, blef 1640 student i Åbo,
1647 filos. magister där och 1648 filos. adjunkt
i Uppsala. Återkommen från en treårig studieresa i
utlandet, utnämndes han 1654 till
eloquentiæ professor i Åbo. Han öfvergick 1660 till
teol. fakulteten som tredje teol. professor, blef
1661 teol. doktor samt utnämndes 1664 till förste
teol. professor. S. befordrades 1687 till biskop i
Lund, men dog, förrän han tillträdt detta ämbete. -

S. var den dogmatiska ortodoxiens pålitligaste
stödjepelare vid Åbo universitet och invecklades
därigenom i flera häftiga teologiska tvister,
i hvilka han ådagalade ej ringa formell lärdom
och skolastisk klyftighet. Då Johan Terserus 1662
utgett en förklaring öfver katekesen, skyndade
han sig att påpeka, att enligt hans mening några
satser i Terserus’ arbete voro stridande mot kyrkans
lära. Därigenom framkallades en skarp teologisk fejd,
som ledde till, att Terserus först suspenderades
och 1664 afsattes. Likaså angrep S. Gezelierna med
anledning af deras predikoutkast och inblandade sig
i den af likartad anledning framkallade striden
mellan professorerna Miltopæus och Bång. Hans
i disputationer utgifna, vidlyftiga skrifter,
Gymnasium capiendæ rationis humanæ (1658-62),
Babylon magna ruens (1665-70), Artificium Delilae
mysticum (1671-73) och Apologeticus Dei, quod non
sit causa mali (1676-81), ansluta sig alla till den
härskande teologien, hvilken med alla skolastikens
vapen försvaras såväl mot katolicismen som mot
afvikande meningar bland protestanterna. Äfven i
sina predikningar, som delvis äro tryckta, kämpar
han för en på det bokstafliga ordet byggd tro.
M. G. S.

Svenonius, Fredrik Vilhelm, geolog, lappmarksforskare,
f. 25 april 1852 på Karlslund, Luleå Gammelstad,
Nederluleå socken, aflade mogenhetsexamen 1871 samt
blef i Uppsala filos. kandidat 1877, licentiat 1879
och doktor 1880. Han antogs som biträdande geolog vid
Sveriges geologiska undersökning 1881, utnämndes till
geolog 1883 och vid verkets öfverförande på ord. stat
1914 till statsgeolog. Han var 1879 förordnad
att som geologisk fackman åtfölja svensk-norska
gränsröjningskommissionen på sträckan mellan Dalarna
och Lappland samt gjorde 1886-87 forskningar öfver
jöklar m. m. i Lappland, till hvilkas kännedom han,
liksom senare A. Hamberg, i hög grad bidragit. S. var
led. af apatitkommittén (1889), vattenfallskommittén
(1899-1903) och Centrala nödhjälpskommittén
(1902-03) samt är sedan 1894 Sveriges representant
i Internationella glaciärkommissionen. Han
har på uppdrag utfört undersökning för en
krafttunnel under Motala ström inom Norrköping och
geologiska undersökningar från stabilitetssynpunkt
beträffande järnvägsförslagen Järna-Norrköping och
"Glasbergalinjen" till Södertälje äfvensom åtskilliga
andra järnvägs- och kanalförslag samt afgaf häröfver
ett sedermera tryckt betänkande. Af K. M:t hade han
ett par år uppdrag att utföra såväl inmutningar som
försvarsarbeten å apatit- och magnesitförekomster
i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>