- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
947-948

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenonius, Fredrik Vilhelm - Sweno's stone - Svensén, Karl Johan - Svensén, Reinhold Emil Ludvig - Svensexa - Svenshögens sanatorium

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Lappland. I bildandet (1885) och utvecklingen af Svenska
turistföreningen samt åstadkommandet ai Vassijaure
naturvetenskapliga station (sedermera flyttad till
Abisko) har han inlagt stor förtjänst, så ock i fråga
om spridning af en riktig kännedom om norrländska,
särskildt lappländska, förhållanden. S. har
utarbetat de geologiska kartbladen i skalan 1:50,000
Grundkallegrundet, Forsmark, Ankarsrum,
Loftahammar, Västervik
och Gamleby jämte tillhörande
beskrifningar samt tillika offentliggjort geologiska
uppsatser, hufvudsakligen i "Geol. fören:s i
Stockholm förhandlingar", om berggrunden inom
nordliga Sverige, de svenska jöklarna, andesiten
i Hälsingland, den lappländska magnesiten m. m.;
hvarjämte han författat Stenriket och jordens
byggnad
(i "Svenska biblioteket"; 1888), af
"Svenska turistföreningens resehandböcker" Väster-
och Norrbottens län (1896; fr. o. m. 3:e uppl. 1904
kallad Lappland samt öfriga delar af Väster- 
och Norrbotten
, 5:e uppl. 1912) m. m. Jämte
biskop O. Bergqvist utgaf S. 1907 "Lappland".
E. E.

Sweno’s stone [swnålis ståun]. Se Forres.

Svensén. 1. Karl Johan S., riksdagsman, f. 26
okt. 1823 i Ålems socken i Kalmar län, d. 28
sept. 1883, öfvertog 1846 ett hemman i Tveta
socken. Riksdagsman för Aspelands och Handbörds
härad i Kalmar län i bondeståndet 1859–66,
tillhörde han den afgjordt frisinnade sidan
inom detta stånd, där han vid 1862 och 1865 års
riksdagar med framgång verkade för höjande af
kvinnans sociala ställning. Inom Andra kammaren,
där han för nämnda härad var led. 1867–69 och
1876–83, var han 1868 en bland stiftarna af
nyliberala partiet, men intog, liksom flertalet
liktänkande från det gamla bondeståndet, i början
en kylig hållning mot landtmannapartiet. Efter sitt
återinträde i riksdagen 1876 slöt han sig dock till
detta, som under mellantiden mera närmat sig hans
egna åsikter. Han verkade därefter ifrigt för en
försäljning af statens domäner, i syfte att öka de
själfständige smärre jordegarnas antal, och gaf därmed
indirekt upphof till det omsider fattade beslutet att
sälja de smärre af dessa egendomar. Hans viktigaste
politiska inlägg under de sista åren var ett af
Andra kammaren två gånger, 1882 och 1883, bifallet
förslag om upphäfvande af kyrkomötets vetorätt. S. var
led. af statsutskottet 1867, 1868 och 1876 samt af
konstitutionsutskottet 1880–83.

2. Reinhold Emil Ludvig S., den föregåendes son,
skriftställare, f. 2 okt. 1850 i Tveta socken,
Kalmar län, blef 1875 student i Uppsala och 1883
filos. kandidat, egnade sig redan som student åt
publicistisk verksamhet, och efter aflagd examen
var han fast medarbetare till en början i "Tiden",
sedan 1890 i "Aftonbladet" (under eget namn,
under pseudonymen Commentator eller anonym). Som
tidningsman har han verkat i frisinnad riktning, i
början med afgjord lutning åt landtmannapartiet. I
allmänhet upptagande sin faders traditioner, har
han särskildt fullföljt dem i fråga om höjande
af kvinnans ställning och särskildt verkat för,
att hennes lagliga äktenskapsålder måtte höjas till
hennes myndighetsålder (21 år). Han har framträdt som
motståndare till socialismen. Med stor ifver har han
kämpat för proportionellt
valsätts tillämpning vid riksdagsmannavalen
och blef därför kallad till led. af 1903 års
proportionalvalskommitté, på hvars betänkande
nu gällande vallag till väsentlig del hvilar. Med
ovanlig förmåga att på ett enkelt och fängslande sätt
tala till de breda lagren har han blifvit en af vårt
lands mest omtyckta populära föreläsare, särskildt på
historiens och geografiens områden, där han ock med
framgång uppträdt som författare. Bland hans skrifter
märkas läseboken Jorden och menniskan (1884–88, i
"Svenska biblioteket"; 2:a uppl. 1912), Kvinnofrågan
(1888), Allmän geografi och Allmän historia (bägge i
"Bibliotek för allmänbildning", 1894), nyare tiden
(4 dlr, 1901-07; 3:e uppl. 1913 ff.) i den af S. och
J. Bergman förf. Världshistorien berättad för svenska
folket
, vidare Allmän rösträtt och proportionella val
(1902), Tidsbilder (1909), Geografiska eröfringar
(1908), Världsvägarna i världshistorien (s. å.; bägge
i "Kulturbiblioteket"), Striden för freden (1910),
Ur vårt fosterlands historia efter 1809 (1909) och
Svenska historien för svenska folket (I-III, 1914-18).

Svensexa, numera ofta Svenmiddag, kallas en fest,
som af manliga vänner tillställes för en man, som står
i begrepp att gifta sig. Därmed skall betecknas, att
vederbörande tar ett sista farväl af ungkarlslifvets
fröjder för att dädanefter egna sig åt familjens mera
stilla lycka.

Svenshögens sanatorium är beläget omkr. 1 km. från
Svenshögens järnvägsstation på Bohusbanan inom
Ucklums socken, Göteborgs och Bohus län, vid sjön
Hällungen. Området, hvarpå sanatoriet uppförts,
utgöres af 17,000 tld högland skogsmark, bevuxen
med 20–40-årig barrskog, och väl skyddadt för
östliga och nordliga vindar. Hufvudbyggnaden är
uppförd af trä med källarvåning af tegel på grund af
gråsten. Ofvan källarvåningen ligga två lika stora
våningar, innehållande 4 halfenskilda rum, 12 salar
med 6 sängplatser hvardera samt 2 isoleringsrum. I
första våningens midtparti ha förlagts läkarens
undersökningsrum, laboratorium och väntrum samt
två sällskapsrum. Härtill ansluter sig ett mindre
medicinskt bad, som dock är afsedt att senare
förändras till röntgenafdelning. Vid hvardera af
de 4 sjukafdelningarna och afskild från dessa genom
en bred korridor ligger en ekonomiafdelning. I den
mot n. utskjutande ekonomiflygeln ligga närmast
vestibulen stora matsalen, kök m. m. I 2:a våningen
inrymmas, utom isoleringsrummen, en dubblett för
husmodern, gäst- och betjäningsrum m. m. I takvåningen
finnas dessutom ytterligare 5 betjäningsrum samt
1 förrådsrum. Härförutom finnas äfven ligghallar,
placerade under själfva hufvudbyggnaden, indragna
i dess källarvåning, samt särskildt maskinhus
och nödiga uthusbyggnader, ett bostadshus för
sysslomannen, maskinisten och eldaren samt en
läkarbostad om 7 rum och kök m. m. Uppvärmningen i
hela sanatoriet sker medelst s k. pumpvarmvatten och
radiatorer, belysningen är elektrisk. Godt vatten
erhålles från en 60 m. öfver anstalten belägen
källa. Sanatoriet har plats för 81 patienter;
ny paviljong med plats för 40 patienter uppföres
f. n. (1918). Anstalten, som eges af Göteborgs
och Bohus läns landsting, öppnades 2 okt. 1911.

R. W.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:17:08 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0514.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free