- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
969-970

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska emissionsbolaget - Svenska evangeliska frikyrkan - Svenska evangeliska missionsförbundet i Amerika - Svenska evangelisk-lutherska Ansgariisynoden i Förenta staterna - Svenska evangelisk-lutherska missionssynoden - Svenska familj-journalen - Svenska farmakopén - Svenska fattigvårdsförbundet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i öfrigt drifva sådan rörelse, som med nämnda
verksamhet står i samband eller däraf är föranledd,
dock med undantag för rörelse, som af ses i lagen
ang. banka.-b. eller lagen af 27 maj 1898 ang. vissa
aktiebolag, som drifva lånerörelse. Styrelsens
säte är Stockholm. Aktiekapitalet (i aktier à 1,000
kr.), som urspr. utgjorde 12 mill. kr., uppgick 31
dec. 1917 till 20 mill. och reservfonden samtidigt
till 6 mill. Omslutningen var vid slutet af 1917
uppe i nära 50 mill. kr. (1908: 16,5 mill.), och
aktieportföljen utgjorde samtidigt 25,89 mill. Bland
företag, för hvilka bolaget under senaste tid
varit intresseradt och som med afsevärda belopp
representeras i aktiekapitalet, kunna nämnas
A.-b. Ytterstfors-Munksund, A.-b. Trollhätte
cyanidverk, Svenska tändsticksfabriks-a.-b.,
A.-b. Norrbottens järnverk, A.-b. Halda fabriker samt
Finans-a.-b. och A.-b. Transmarina kompaniet. Bolagets
nettovinst utgjorde 1917 3,151 mill. kr. (1913: 0,992
mill.). Utdelningen, som 1908-12 var 6 proc. och
1913-15 7 proc., steg 1916 till 10 proc. och är för
1917 föreslagen till 12 proc.
Å. W-son M.

Svenska evangeliska frikyrkan. Se Missionsvänner,
sp. 682.

Svenska evangeliska missionsförbundet i Amerika. Se
Missionsvänner, sp. 682.

Svenska evangelisk-lutherska Ansgariisynoden i Förenta
staterna
. Se Missionsvänner, sp. 682.

Svenska evangelisk-lutherska missionssynoden. Se
Missionsvänner, sp. 682.

Svenska familj-journalen, illustrerad tidskrift,
utgörande fortsättning af den med 1863 upphörda
Familj-journalen (se d. o.). Den var till
formatet lika med sin föregångare, men utgafs
först i Halmstad och sedan juli 1871 i Stockholm,
månadsvis med 4 tryckark i hvarje häfte, till ett
pris af 75 öre per häfte. Tidskriften, hvars innehåll
hufvudsakligen baserades på bidrag af svenska
medarbetare, bland hvilka många voro att
räkna till landets yppersta skriftställare, tillvann
sig alltmer allmänhetens bevågenhet på grund af
ej allenast den vårdade texten, utan ock den af
K. S. Hallbeck (se denne) från slutet af
1860-talet skötta illustrerade afdelningen, som ökades i
värde, sedan fosterländska personligheter, svenska
orter och vyer samt inhemska saker i allmänhet
blifvit föremål för afbildning i trägravyr. Från
tidskriftens början t. o. m. 1882 hade dess
grundläggare, boktryckaren C. E. Gernandt (se
denne), i sin energiska hand ledningen af såväl
redaktionen som distributionen, till en början ensam
egare, sedan hufvudman i ett bolag, på hvilket han
öfverlät affären, nämligen "Familj-journalens
boktryckeri-a.-b." (från 1874), hvars firma 1883
förändrades till "Gernandts boktryckeri-a.-b."
Kolporteringssystemet, förut icke alldeles nytt, nådde
med denna tidskrift särdeles stor utveckling i Sverige. Hvad som i väsentlig mån
bidrog till den snart kolossala spridningen var också
det premiesystem, som infördes. Till en början fingo
abonnenterna gratis, efter lottdragning, kvarvarande
föregående årgångar. Detta system ändrades inom kort,
så att serier af årgångar inlöstes med penningar, och
därifrån var steget icke långt till premier, bestående
af industrialster och andra värdesaker. Antalet fasta
abonnenter, som i början
var 6,000, uppgick till 71,500, när spridningen
hade nått sin höjdpunkt. Äfven sedan premiesystemet
upphört på grund af 1881 års förordning om lotteri,
var abonnentantalet betydligt högre än de första
åren af tidskriftens tillvaro. Under en period af den
tid Gernandt var tidskriftens utgifvare följde med
Svenska familj-journalen som gratispremie H. M. Melins
bibelverk, i stort kvartformat, fördeladt på fem
årgångar. Mot särskild betalning kunde abonnenterna
dessutom erhålla Gustave Dorés teckningar i
mönstergillt tryckta planscher, hvarigenom systemet
att betala 1 kr. i månaden infördes. Således spredos
som gratisbilaga mer än 30,000 exemplar af nämnda
bibelverk. Efter bibelverket följde med tidskriften,
under tre år, en annan illustrerad bilaga, kallad
"Öfver land och haf". 1882 afträdde Gernandt från
utgifvarskapet, hvilket samtidigt, då tidskriften
inköptes af ett nytt bolag, öfvertogs af litteratören
Albert Andersson-Edenberg (f. 1834, d. 1913), som
sedan 1877 varit tidskriftens redaktör. Äfven den
nye utgifvaren lät som bilaga medfölja bl. a. en
bibelöfv.; men redan 1887 upphörde utgifningen, och
förlagsrätten köptes af egaren till den kort förut
uppsatta illustrerade tidningen "Svea", som därefter
kallade sig "Svenska familj-journalen Svea."

Svenska farmakopén. Se Farmakopé, sp. 1398.

Svenska fattigvårdsförbundet bildades 6 okt. 1906 vid
den första allmänna svenska fattigvårdskongressen i
Stockholm, som hade anordnats af Centralförbundets för
socialt arbete fattigvårdskommitté, hvars medlemmar
blefvo kärnan i förbundet. Detta har till uppgift att
"sammansluta dem, som arbeta inom den offentliga och
enskilda fattigvården och barnavården, till gemensamt
arbete för tidsenlig utveckling af understöds- och
uppfostringsarbetet. Förbundets angelägenheter
handhas af en styrelse af 30 personer med lika
många suppleanter, representerande samtliga län samt
städerna Stockholm och Göteborg. För handhafvandet af
de löpande göromålen fungerar ett arbetsutskott på
10 led. Medlemmar af förbundet äro de fattigvårds-
och barnavårdsmyndigheter, föreningar och enskilda
personer, som erlägga en årsafgift af minst 3
kr. 1 jan. 1918 voro 663 fattigvårdsstyrelser, 56
föreningar och 1,361 enskilda personer medlemmar i
förbundet. Förbundsmöte hålles hvart tredje år, helst
i samband med kongress. Förbundets ordf. alltsedan
dess bildande har varit landshöfding Johan Widén,
arbetsutskottets ordf. redaktör G. H. von Koch
och dess sekreterare fröken Ebba Pauli, som 1909
efterträddes af filos. kandidaten Axel Hirsch.

Sin uppgift har förbundet sökt fylla bl. a. genom
en upplysningsbyrå, som tillhandagår med råd och
upplysningar i alla frågor rörande fattigvård,
barnavård och välgörenhet. Förbundet har vidare
anställt fattigvårdskonsulenter, som vid besök
i orterna lämna råd och anvisningar rörande
fattigvårdens mest ändamålsenliga organisation och
handhafvande. Härvid pläga ett visst läns samtliga
kommuner besökas under fortlöpande resor, i regel
med anslag från vederbörande landsting och alltid
med bemyndigande från K. M:ts befallningshafvande
i länet, 1 jan. 1918 hade samtliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:56:43 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0525.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free