- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
1339-1340

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svärdsdans - Svärdsjö - Svärdslilja - Svärdsliljefamiljen - Svärdsman - Svärdsmedaljen - Svärdsorden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som synes ha utbildats i tyska städer
på 1400-talet. Enligt Olaus Magnus’ något
kortfattade beskrifning (i "Historia de gentibus
septentrionalibus", XV, kap. 23) börjar dansen lugnt,
till musik af pipor och trummor, för att sedan bli
allt häftigare. Deltagarna marschera in med lyfta
svärd, sträcka ut dessa och bilda en ring, där enhvar
fattar i grannens svärdspets, förena svärden högt
uppe till en sexkantig midtfigur, "rosen", därefter
till en fyrsidig figur öfver hvars och ens hufvud och
slå slutligen svärden mot hvarandra under våldsamt
larm. I en svensk handskrift från 1 1670-talet
skildras en svärdsdans med senare till-lagda drag så,
att deltagarna draga svärden, göra omvändningar, dansa
af och till och slå ihop svärdsuddarna, ta hvarandra
i armarna och bilda "ros"-figuren, dansa omkring med
svärd mot svärd och fot mot fot samt svänga sig af
och an, hvarpå en "konung" (rex) sjunger och dansar
solo kring de andra, som svara, hota hvarandra med
svärden, stöta uddarna i golfvet, tjuta i händerna
mot hvarandra, slå hvarandra på bröstet, "konstra"
med svärden efter ny solodansning af rex och vända
ryggarna mot hvarandra, och till sist utföres en
domstolsscen, där en för fylleri anklagad straffas
med vattenbegjutning och hotas med "död", och en
slutrefräng om lagens helgd afsjunges. - I Finland
fortlefde ända in på 1800-talet en besläktad dans,
bågdansen, där de tolf deltagarna bära rottingbågar
i st. f. svärd, fatta med vänster hand i ena
ändan af grannens båge och gå i ring sjungande,
hoppa öfver bågarna och skrida under upplyfta bågar
o. s. v. i flera turer. Bågdansen kombinerades hos
oss med svärdsdansen (se fig. 5 till art. Dans,
efter Olaus Magnus). Bågdansens turer erinra om de
i norra England under medeltiden förekommande och
ännu hos allmogen där kvarlefvande svärdsdanserna,
hvari man ömsom tågar under en af träsvärd bildad
port, hoppar öfver de sänkta svärden och bildar
utåt- och inåtvända ringar. Komiska tilläggsdrag
(såsom morrisdausare; se Morisca) infördes
däri äfven. Litt.: C. J. Sharp, "The sword dances of
northern England" (1893), och T. Norlind, "Svärdsdans
och bågdans" (i "Festskrift til H. F. Feilberg",
1911). E. F-t.

Svärdsjö, socken i Kopparbergs län, Falu domsagas
norra tingslag. 95,210 har. 5,798 inv. (1917),
hvaraf 498 inv. i Svartnäs kapell, som ingår i
S. socken. S. församling bildar med Svartnäs kapell
ett pastorat i Västerås stift, Falu kontrakt.

Svärdslilja, bot. Se Iris 3.

Svärdsliljefamiljen, bot., namn på
fam. Iridaceæ.

Svärdsman. Se Svärdsorden.

illustration placeholder
Svärdsmedaljen.

Svärdsmedaljen, ett hederstecken, som tilldelas
manskap vid svenska armén och marinen, som
tjänat minst 16 år och därunder ådagalagt godt
uppförande. I mån af ledighet erhålla afskedade
svärdsmedaljörer årlig pension (se
Svärdspension). Svärdsmedaljen stiftades af Oskar I 26
juni 1850. På åtsidan ses på en glob Sveriges tre
kronor med ett upprättstående svärd och omskriften
"Konung och fädernesland", på frånsidan inskriften:
"För krigsmannaförtjänster". Medaljen är af
silfver och bäres i gult band med blå kanter.
C. O. N.

Svärdsorden, svensk orden, som stiftades
af Fredrik I 23 febr. (g. st.) 1748, samtidigt
med Serafimer- och Nordstjärneordnarna (se Ordnar,
sp. 829). Svärdsorden, afsedd för "krigsbefälet",
var urspr. ämnad som ett "vedermäle af hjältemod samt
lång och nyttig tjänst", men har alltmer, i likhet med
andra för ämbetsmän afsedda ordenstecken, kommit att
utdelas i tur och ordning som själfskrifven belöning
åt officerare efter en viss tjänstetid. Denna orden
hade urspr. tre grader: kommendörer med stora korset,
kommendörer (sedan 1873 två klasser) och riddare
(sedan 1889 två klasser), men därtill kom 26 juni
1788 graden riddare af Svärdsordens stora kors
(sedan 1814 delad i två klasser) och 26 juni 1850
graden svärdsmän. Ingen blir kommendör, utan att ha
minst öfverstes rang och vara svärdsriddare. För att
erhålla riddarkorset fordras i fredstid 20 års tjänst;
för den, som sårats eller utmärkt sig i krig, gäller
däremot icke tjänsteårsberäkning. Riddarvärdigheten
med Svärdsordens stora kors utdelas endast
i fält. Dess första klass erhåller blott den,
hvilken minst som fördelningsgeneral kommenderat
mot fienden eller nyttjats i värf, som med en
fördelningsgenerals befäl kunna jämföras. Till andra
klassen utnämnas de, som ega regementsofficers rang
och åtminstone som bataljonschefer kommenderat mot
fienden eller utfört jämförliga uppdrag, hvarjämte
båda klasserna äro tillgängliga för allierade truppers
officerare. Svärdsmannagraden ges åt underofficerare
samt (enligt tillägg af 23 nov. 1896 till förordn.
af 1850) åt civil-militär person inom armén och
marinen af underofficers grad. Den numera aflagda
ordensdräkten var ljusblå och hvit. Insignier äro
för kommendörer med stora korset: 1) ordenskedjan,
sammansatt af 11 af bälten omvirade svärd i slida och
11 på sköldar liggande blå kaskar; 2) ordensstjärnan
(se pl. till art. Ordnar), bestående af ett hvitt,
i guld infattadt, emaljeradt Andreaskors med åtta
uddar, försedda med gyllne knoppar. Midt i korset på
en blå glob synas Sveriges tre kronor och mellan dem
ett uppstående svärd samt å baksidan ett uppstående
svärd med lagerkrans och längs globens öfverkant i
gyllne skrift orden Pro Patria; omkring globen, mellan
korsarmarna, stå fyra gyllne kronor; vid korsets
högra och vänstra sidospetsar hänga blottade svärd,
omvirade af gyllne bälten; öfver stjärnan en gyllne
k. krona och därunder två i kors lagda blottade svärd
(stjärnan bäres vid kedjan eller i ett gult vattradt,
med blå kanter försedt band öfver axeln, från höger
till vänster); 3) kraschanen, bestående af ett kors af
silfver med åtta fasetterade uddar och med midtglob
som på stjärnans framsida; mellan korsets armar, på
från globen utskjutande strålar, fyra gyllne kronor
(den bäres å vänstra sidan af bröstet). Kommendörer
af första klass bära 1) ordensstjärnan i blågult band
om halsen; 2) en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 06:13:49 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0722.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free