- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
1423-1424

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Synagoga

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och kulten bestod här i bön (bekännelse),
skriftläsning och utläggning af det lästa, i
hvilket allt hvarje israelit hade frihet att
deltaga. Synagoginstitutionen afsåg folkets
religiösa uppfostran, och därför hade de skriftlärde
(se d. o.) sitt särskilda verksamhetsfält i
synagogan. Där uppträdde därför ock Jesus till
en början regelbundet (Matt. 4: 23, Luk. 4: 15
m. fl. Om synagogornas förekomst öfverallt, där judar
funnos, jfr vidare Apg. 15: 21.) Då i flera städer
i Palestina fanns en af judar och hedningar blandad
befolkning, voro judarna å sådana orter tvungna
att organisera sig som en själfständig religiös
församling (hvilket naturligtvis icke hindrade, att
vissa framstående personer kunde deltaga äfven i den
kommunala förvaltningen). Och samma var naturligtvis
förhållandet i de judiska diasporaförsamlingarna
(se Diaspora). I sådana städer åter, där
judarna utgjorde majoritet eller så godt som det
enda folkelementet, sammanföll i stort sedt den
kommunala och synagog-organisationen. I Jerusalem
fanns dock enligt Apg. 6: 9 en särskild synagoga, dit
"de frigifne" (frigifna slafvar eller afkomlingar
af sådana), hellenistiska judar från Kyrene och
Alexandria äfvensom från Cilicien och romerska Asien
hörde; här hade alltså olikheten i samhällsställning
och härstamning medfört en själfständig organisation
vid sidan af den rent judiska. Församlingens
(synagogans) angelägenheter handhades af de äldste,
hvilka hade befogenhet att bestraffa och utesluta
ovärdiga medlemmar (jfr Matt. 10: 17, Joh. 9: 22). För
ombesörjandet af gudstjänsterna i församlingshusen
(synagogorna) funnos särskilda ämbetsmän, hvilka
emellertid icke hade något att göra med själfva de
gudstjänstliga handlingarna, utan endast hade att
upprätthålla den yttre ordningen; dessa voro en
synagogföreståndare (jfr Mark. 5: 22 ff., Luk. 8:
49), i vissa fall fanns det flera (Apg. 13: 15),
allmoseupptagare och -utdelare samt en tjänare,
som hade att vid gudstjänsten framlägga de heliga
skrifterna och därefter borttaga och förvara dem (jfr
Luk. 4: 20). - Synagogor förekommo i hvarje större
by, i städerna funnos oftast flera. I norra Galiléen
finnas ännu ruiner af synagogor från 2:a och 3:e,
delvis möjligen från 1:a årh. e. Kr. Deras inredning
var tämligen enkel: ett skåp, som inneslöt de heliga
böckerna, en på en upphöjd plats stående pulpet;
vidare omtalas lampor, basuner, med hvilka nyårsdagen,
och trumpeter, med hvilka fastedagar inblåstes. Vid
gudstjänsterna togo fariséer och skriftlärda gärna
sin plats främst (Matt. 2: 36, Mark. 12: 39), män och
kvinnor sutto förmodligen på skilda platser. Till en
regelmässig gudstjänst på sabbatsdagen, hvartill minst
10 personer ansågos nödvändiga, hörde läsningen af en
bön eller bekännelse (sammansatt bl. a. af 5 Mos. 6:
4-9), af ett stycke af Lagen och Profeterna och till
sist uttalandet af välsignelsen. Till detta kom dels
en öfversättning af den lästa hebreiska bibeltexten
till det af judarna då talade folkspråket arameiska
(öfversättningen anslöt sig omedelbart till den
lästa bibeltexten), dels ett fritt föredrag öfver
skriftlektionen, som hvarje föreläsare var befogad
att hålla. Det var i sådana fria föredrag, som
bl. a. Jesus till en tid "undervisade"
folket i synagogan (Matt. 4: 23). Utom på sabbatsdagen
höllos gudstjänster på måndag och torsdag samt på
nymånadsdagen och högtidsdagar. Synagogan förlades
gärna på en högt belägen plats. Ingången var i
regel vänd mot ö. Synagogor byggdes äfven i städer,
där judiska kolonier funnos. Litt.-anvisning
hos Schürer, "Geschichte des jüdischen volks
im zeitalter Jesu Christi" (II, § 27, II).
E. S-e.

I Stockholm hade den judiska församlingen sin

illustration placeholder
Fig. 1. Synagogan i Stockholm.


illustration placeholder
Fig. 2. Det inre af synagogan i Stockholm.

(Efter träsnitt invigningsåret 1870.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:37:33 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0766.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free