- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
1425-1426

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Synagoga - Synagoga - Synagogan - Synagogrullar - Synalefe - Synanachrosis - Synanceja horrida - Synandrisk - Synanthae - Synanthereae - Synanthereer - Synaps - Synapsis - Synaptas - Synarthros - Synaspism - Synaxarium - Synaxel - Synbana - Synbarken - Synbåge - Syncarpium - Synchysis - Synchytriaceae

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

synagoga till en början i Staden inom broarna,
först i Skotteska huset vid Köpmantorget, där den
första gudstjänsten hölls 12 maj 1787, sedan 1790
i f. d. auktionskammaren, numera polishuset vid
Tyska brunn. Den nuv. synagogan (fig. 1 o. 2)
ligger på Norrmalm vid Wahrendorffsgatan; den
byggdes 1867-70 efter ritningar af F. V. Scholander
(ritningarna utarbetade 1862) och är arkitektoniskt
intressant genom de stilkombinationer den erbjuder
- österländska former, fritt och själfständigt
behandlade, i interiören en måttfull färgdekoration,
god verkan uppnådd med mycket enkla medel.
G-g N.

Synagoga, en personifikation af judendomen. Se
Ecclesia.

Synagogan, Den stora, i den senare judiska traditionen
namnet på ett kollegium af judiska skriftlärda, som
skulle ha inrättats af Esra och haft honom till sin
förste ordf. och sedan existerat ända till Alexander
den stores tid. "Den stora synagogans (l. den stora
församlingens) män" uppges ha bl. a. skrifvit
vissa böcker af G. T., afslutat dess kanon och
i allmänhet arbetat för den judiska religionens
bevarande i den form, som de skriftlärde betraktade
som den rätta. Holländaren A. Kuenen (se hans på tyska
utg. "Gesammelte abhandlungen" 1894, sid. 125 ff.) har
emellertid uppvisat, att hela denna föreställning om
den stora synagogan är endast en falsk uppfattning af
berättelsen Neh. 8-10 om den stora folkförsamling,
som förpliktade sig till den af Esra i Jerusalem
införda lagen. Alla forskare af någon rang ha antagit
Kuenens resultat. E S-e.

Synagogrullar. Se Bibelhandskrifter, sp. 224.

Synalefe (grek. synaloife, sammansmältning), språkv.,
dets. som elision och krasis (se dessa ord).

Synanachrosis, grek. (eg. affärgning), smitta genom
beröring.

Synanceja horrida, S. verrucosa. Se Fiskgift,
sp. 439.

Synandrisk (af grek. syn, tillsammans, och
andreios, manlig), bot., säges om växter, som ha
ståndarna förenade med hvarandra. O. T. S.*

Synangium, bot. Se Marattiaceæ.

Synanthæ, bot., växtserie bland monokotyledonerna,
omfattande fam. Cyclanthaceæ. Blommorna, som sitta
på enkla kolfvar i ringar eller täta spiraler, äro
enkönade, nakna eller med kort hylle. Ståndarna
äro 6-många. Fruktämnena äro insänkta i
kolfaxeln och sinsemellan förenade. Serien
intar en mellanställning mellan palmerna och
aracéerna. Af de hithörande 44 arterna, fördelade
på 6 släkten, alla förekommande i tropiska Amerika,
är Carludovica palmata (se d. o.) mest bekant.
G. L-m.

Synanthereæ (af grek. syn, tillsammans, och anthera,
ståndarknapp), bot., detsamma som Compositæ.

Synanthereer, bot. Se Compositæ.

Synaps (af grek. syn, med, och haptein, förena),
anat., fysiol., förbindelsen mellan två neuroner
(se d. o.). En nervbana är sammansatt af två eller
flera neuroner, kopplade efter hvarandra på det sätt,
att ändförgreningarna af ett utskott eller utlöpare
från en gangliecell (se d. o.) i det ena
neuronet ligga i kontakt med dylika
bildningar, tillhörande gangliecellen i
det följande (se fig. till art. Reflex).
J. E. J-n.

Synapsis, bot. Se Kärndelning, sp. 587.

Synaptas (af grek. synaptein förena, emedan det
är liksom ett förenande band mellan amygdalin
och vatten), kem., benämndes af Robiquet 1838
ett i mandel förekommande ferment, som numera
vanligen kallas emulsin (se Amygdalin).
P. T. C.*

Synarthros [-träs; af grek. syn, tillsammans,
och arthrosis, ledgång], anat., kallas en
orörlig förening mellan ben: sömmarna mellan
hufvudskålens ben, inkilningen af tänderna i käkarna,
tinningbenens förening med hjässbenen o. s. v.
O. T. S.*

Synaspism (af grek. syn, tillsammans, och aspis,
sköld), "sköldförening", kallades hos grekerna den
sammanträngda formering, som intogs af fotfolket
genom tät sammanslutning inom hela afdelningen
(falangen), hvarvid hvarje man vände sig 45 grader
åt höger och yttersta ledet satte sköldarna intill
hvarandra. De fem eller sex främsta leden fällde
pikarna. Formeringen användes hufvudsakligen mot
kavallerianfall och motsvarade en senare tids fyrkant.
C. O. N.

Synaxarium, plur. synaxaria (af grek. synaxis,
församling), sammandrag af menaion (se d. o.),
som upplästes vid gudstjänsten för församlingen och
innehöll skildringar af helgons lif.

Synaxel l. Optisk axel, fys. Se Axel 3.

Synbana, oftalm., den bana, som förmedlar
synintryckens öfverförande från ögat till hjärnan,
där den slutar i omgifningen af fissura calcarina på
nacklobens inre och bakre yta. Denna bana hör numera,
tack vare bl. a. S. E. Henschens undersökningar,
till de bäst kända af alla nervledningsbanor.
G-d.

Synbarken, anat. Se Hjärnan, sp. 838.

Synbåge, astron., för en himlakropp kallas det minsta
djup under horisonten, som solen kan intaga, utan att
himlakroppen i fråga upphör att skönjas med blotta
ögat. Begreppet synbåge spelar icke numera någon roll
inom astronomien, men var af vikt i äldre tider,
då man ännu gjorde sådana iakttagelser som af en
stjärnas heliakiska upp- eller nedgång, d. v. s. af
de tider, då den först visade sig i morgonskymningen
eller senast försvann i aftonskymningen. Synbågen
är beroende på stjärnans ljusstyrka, men äfven
på iakttagarens synskärpa. Merkurius’ och
Juppiters synbåge uppskattades af Ptolemaios
till 10°. Synbågen för de svagaste, med blotta
ögat synliga stjärnorna eller solens djup under
horisonten, då man är vid gränsen mellan skymning och
fullständig natt, uppskattas till 18°. Se Skymning.
K. B. (B-d.)

Syncarpium, bot. Se Moraceæ.

Synchysis (grek., sammangjutning), oftalm., betyder
ett slags förtunning eller upplösning af glaskroppen,
så att den blir mer tunnflytande och förlorar sin
normala, gelélika konsistens. Detta kan förekomma som
ett ålderdomstecken, men uppträder äfven i myopiska
ögon med stor förlängning af synaxeln samt kan ock
vara en följd af kronisk inflammation i kärlhinnan.
O. T. S.*

Synchytriaceæ, bot. Se Synchytrium.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 12 02:33:24 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0767.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free