Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Syntes - Syntetisk - Syntetister - Synthema - Syntipas - Syntomidae - Syntonin - Syntoniska kommat - Syntyke - Synvidd - Synvillor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en ursprunglig syntetisk enhet i medvetandet
(Kant), ett aktivt, enhetligt jag.
1. P. T. C. (K. A. V-g.) 2-4. S-e.
Syntetisk (se Syntes), sammanställande,
sammanbindande, i motsats till analytisk, upplösande,
uppdelande. - Syntetisk geometri. Se Geometri. -
Syntetisk kemi. Se Kemi. - Syntetisk metod. Se
Syntes. - Syntetisk predikan. Se Homilia. -
Syntetiskt bevis. Se Bevis 1. - Syntetiskt omdöme. Se
Omdöme. - Syntetiskt språk. Se Indoeuropeiska språk,
sp. 573.
Syntetister, konsth., representanter för en riktning
inom måleriet, som på 1880-talet i Frankrike ställde
sig i opposition mot den rådande realismen. Dess
uppgift var att bilda en motvikt mot det omedelbara
återgifvandet af ett stycke verklighet, mot den ifriga
analysen af luftens och ljusets inverkan på föremålen,
ofta med förbiseende af formen liksom af målningens
uppgift att dekorera en väggyta. Den sökte mindre
ett direkt naturintryck än en rytmisk linjeverkan,
förenklad teckning, jämvikt och lugn, ornamental
stilisering. Riktningen plägar föras tillbaka till
Cézanne; dess egentlige hufvudman är dock Gauguin,
som i Pont-Aven - en by i Bretagne - samlade omkring
sig en liten koloni af unga målare. Samtidigt
med världsutställningen 1889 anordnade de i
Paris en utställning och kallade sig då "Groupe
impressioniste et synthétiste". Till denna riktning
räknades E. Bernard, Serusier, Anquetin, C. Laval,
Fauche, Moret m. fl. Gruppen skingrades snart,
och flera af medlemmarna vände sin sträfvan åt nya
områden. För måleriets utveckling från valörstudium
till stilsökande blef riktningen af betydelse.
G-g N.
Synthema, grek., eg. någonting aftaladt; skrift,
som för sin tydning beror på aftal, chifferskrift,
lönnskrift med öfverenskommen nyckel. -
Synthematografik, konsten att skrilva med chifferskrift.
Syntipas, östromersk folkbok, motsvarande
den västerländska sagan om Sju vise mästare (se
d. o.). Namnet är detsamma som arabernas Sindbad. Jfr
K. Krumbacher, "Geschichte der byzantinischen
litteratur" (2:a uppl. 1897). J. C.
Syntomidæ, zool., en med fam. Zygænidæ
(se d. o.) besläktad fjärilsfamilj, hvars arter
hufvudsakligen äro utbredda i tropiska länder och med
sina smala vingar samt sin i lifliga färger tecknade
bakkropp ofta erinra om steklar. Särskildt slående
blir denna likhet hos de talrika arter, hvilkas
vingar sakna fjällbetäckning och äro glasklara,
genomskinliga utom längs själfva kanterna. Liksom
hos stekelfjärilarna (se d. o.) är denna likhet
sannolikt att anse som ett skydd mot förföljelse.
G. A-z.
Syntonin, kem. Se Albuminat.
Syntoniska kommat (af grek. syntonos, lika ljudande,
samstämmande), mus. Se Komma 2 och Tonhöjd.
Syntyke och Euodia nämnas i Fil. 4: 2 f. såsom
tillhörande församlingen i Filippi. De få af Paulus
erkännandet att med honom ha kämpat i evangelii
tjänst, men synas ha haft svårt att vara inbördes
fullt ense till sinnes. E. 6-e.
Synvidd 1. Afstånd för det tydliga seendet,
fys., kallas det afstånd, på hvilket ett föremål
bör hållas, för att ögat utan ansträngning, utan
tröttande af ciliarmuskeln (jfr
Ackommodation), skall kunna iakttaga detsamma. Vid normala
ögon är detta afstånd 20-30 cm. (det afstånd, på
hvilket man håller böcker vid läsning och skrifning).
T. E. A.
Synvillor l. Optiska villor äro en form af
sinnesvillor, yttrande sig i en oriktig uppskattning
af afstånd och vinklar eller i allmänhet misstag vid
användning af ögonmått.
 |
| Fig. 1. Zöllners mönster. |
|
| Fig. 2. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
