Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 1203-1204 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thulin, Gabriel - Thulin, Anna - Thulin, Karl Andreas - Thulin, Enoch Leonard - Thulit - Thulstrup - Thulstrup, Karl Magnus

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kommittéuppdrag. Flera af dessa uppdrag ha resulterat i
synnerligen värdefulla tryckta framställningar af T:s
hand, såsom Utredning ang. patronatsrättigheterna
i Skåne, Halland och Bohuslän (2 bd, 1901),
Redogörelse för de ecklesiastika boställena
i Gäfleborgs län (1904), i Västernorrlands
län (1906), i Jämtlands län (1909), Historisk
utveckling af den svenska skifteslagstiftningen
(1911), Utredning ang. vissa prästerliga tjänster
.... i privilegierade territoriella församlingar
(1916). T. har dessutom utgett Om mantalet I (1890),
Om konungens ekonomiska lagstiftning (s. å.) samt
skrifvit uppsatser och artiklar, bl. a. i
Nordisk familjebok, af förvaltningsrättsligt
innehåll. Han har varit led. af kyrkomötena
sedan 1909 och af ortnamnskommittén (1902—09)
samt är vice ordf. i Svenska diakonisällskapet.
(C. G. Bj.)

Thulin, Anna, sångerska. Se Oscàr 1.

Thulin, Karl Andreas, blindfilantrop, f. 11 juni
1879 i Stockholm, blef fullständigt blind vid 20 års
ålder, förvärfvade sig under studieresor utomlands och
genom att deltaga i internationella blindkongresser
noggrann kännedom om arbetet till förbättring af de
blindes ställning. Han var sekreterare i De blindas
förening 1909—15. T. har gjort sig särskildt bemärkt
genom sina bemödanden att kulturellt höja de blinde,
i hvilket syfte han 1916 lade grund till Stiftelsen
De blindas bokfond (se d. o.).

Thulin, Enoch Leonard, aeronaut, industriman,
f. 15 sept. 1881 i Simris socken, Kristianstads
län, studerade, hufvudsakligen i Frankrike,
1908—12 flygtekniken och flygkonsten, teoretiskt
och praktiskt, promoverades 1912 i Lund till filos.
doktor på afh. Om luftmotståndet mot plana ytor och
erhöll s. å. i Reims flygardiplom. 1913 utnämndes han
till adjunkt vid Högre latinläroverket på Norrmalm,
men tillträdde ej befattningen. Han är led. af
Krigsvet. akad. (1918) och af Fysiogr. sällsk. i
Lund (s. å.). Han företog 24 sept. 1913 den
första flygningen öfver Östersjön fram och åter i
landflygplan (Landskrona—Stralsund—Trälleborg), flög
april 1914 Paris—Landskrona (med en passagerare), 15
maj 1914 Malmö—Stockholm, 550 km. utan mellanlandning
på 4 tim. 17 min. (skandinaviskt rekord), 17 maj 1914
Göteborg—Köpenhamn på 2 tim. 8 min., samt gjorde
under jan. och febr. 1916 flera spaningsflygningar
öfver Bottenhafvet för att uppsöka infrusna finska
ångare. T. grundade 1914 den första fullständiga
svenska flygplan- och flygmotorfabriken,
som 1915 ombildades till "A.-B. Enoch Thulins
aeroplanfabrik", den största flygplanfabrik i
Skandinavien. Den är belägen i Landskrona och
sysselsätter f. n. omkr. 1,000 personer, hvaraf 800
arbetare. Tillverkningsvärdet, som under 1917 uppgick
till omkr. 4 mill. kr., uppgår f. n. till omkr. 1
mill. kr. i månaden. Motorfabrikationen omfattar dels
roterande, luftkylda motorer från 50 till 150 hkr,
dels stationära, vattenkylda motorer från 160 till
500 hkr. 1918 grundade T. tillika med d:r G. Dahlén
och major K. Amundson det första lufttrafikföretaget
i Sverige, nämligen A.-b. Lufttrafik med ett
aktiekapital af 500,000 kr. och styrelsesäte
i Landskrona. Bolaget utförde 1918 den första
kommersiella färden till Finland (Stockholm—Åbo och
åter) samt den första postflygningen
Kristiania—Trondhjem. T. har skrifvit en del uppsatser
aug. flygväsendet i tidningar och tidskrifter
samt dessutom (tills. med I. Malmer) utgett
Flygmaskinen (1916) och Flygmotorn. A. Roterande
motorer (s. å.). — T. har äfven gjort sig bemärkt
som flygplankonstruktör. — Thulins flygskola,
på Ljungbyhed, började sin verksamhet 1915. Vid
densamma har den öfvervägande delen — till 1
jan. 1919 92 st. — af Sveriges flygare utbildats.
H. J—dt.

Thulit, miner. Se Epidot.

Thulstrup, svensk adlig ätt, härstammande från
Karl Magnus T. (se T. 1), son till danske juristen
Ludvig T. (f. 1774, svensk undersåte 1808, d. 1851)
och adlad 1858. En farbroder till honom var norske
läkaren M. A. T. (se denne).


1. Karl Magnus T., militär, statsråd, f. 12 jan. 1805
i Landskrona, d. 29 juli 1881 i Stockholm, blef
1822 student i Uppsala och 1824 underlöjtnant
vid Fältmätningsbrigaden af Ingenjörkåren,
sedermera kallad Topografiska kåren, där han
1857 avancerade till öfverstelöjtnant, sedan
1853 öfverste i armén. Samtidigt var han lärare
vid Högre artilleriläroverket på Marieberg i
beskrifvande geometri (1832—50) och guvernör
för krigsakademien på Karlberg (1850—61). T.,
som adlats 1858, utnämndes 1861 till generalmajor och till konsultativt
statsråd i De Geers första ministär. Denna utnämning hade föregåtts af
betänkligheter, huruvida T. kunde anses fylla den af
grundlagen föreskrifna förutsättningen att vara infödd
svensk man. Hans fader (se ofvan) hade nämligen först
ett par år efter T:s födelse upptagits till svensk
medborgare. Vid B. J. E. v. Platens afgång 4 juni
1868 öfvertog T. Sjöförsvarsdepartementet, men afgick
efter uppnådd pensionsålder jan. 1870. I De Geers
"Minnen" karakteriseras T. som en kunnig militär
och insiktsfull i många andra stycken samt därjämte
som en klok, betänksam och fördomsfri man. Alltför
stor tystlåtenhet var, enligt De Geers åsikt,
T:s största brist i statsrådet. Han utnämndes 1872
till inspektör för militärläroverken och 1874 till
generallöjtnant. T. var led. af Krigsvet. akad. (1837)
och Vet. akad. (1849) samt hedersled. af
Örlogsmannasällsk. (1868). Han var f. ö. led. i
kommittéerna för organisation af generalstaben
(1855), för ordnande af de förenade rikenas gemensamma
stridskrafter (1856) och ang. försvaret af Stockholm
och Mälardalen (1856—57) samt ordf. i kommittéerna
för ordnande af den gymnastiska undervisningen i
riket (1858—59), ang. de topografiska, geologiska
och ekonomiska kartverken (1870—71) och i vapen-
och befästningskommittén (1870). Utom uppsatser
i Krigsvet. akad:s handlingar utgaf han Prof å
topografisk kartritning, anbefallda att följas vid
svenska militärkartarbeten (1837), Öfningsexempel i
topografisk kartritning (s. å.),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>