- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
3-4

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Syssel - Sysselmand - Syssertskit - Syssitia - Syssla - Syssling - Syssloman - Süssmayer - Süssmilch, Johann Peter - System

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

organiserad ämbetsmannaaristokrati, beroende af konungen,
emedan den aflönades med förläningar. Vid tiden
för Magnus Lagabötes landslag, 1273, var denna
organisation fullkomligt feodaliserad, sysselmanden
en kunglig förvaltare och samtidigt uppbördsman,
polis-, länsmans- och kronofogdemyndighet,
befälhafvare öfver ledingstrupperna i sitt syssel,
kort sagdt, konungens vasall. Reaktionen mot det med
denna ställning följande högadliga makthafveriet kom
snart i Håkan Håläggs lagstiftning. Han afskaffade
1308 (jfr Hird, sp. 744) sysselinstitutionen,
upphäfde sysselmandsvärdigheten och indrog
krongodsförläningarna. I stället trädde en
administrativ-judiciell organisation, hvars
förebild otvifvelaktigt hämtats från England. Se
A. Taranger, "Den norske rets historie", II.
K. V. H.

Sysselmand [-ma’n], da., namn på innehafvaren af
den lokala polismyndigheten på Färöarna och Island
(isl. sýslumaður; se Island, sp. 934). Jfr Syssel.

Syssertskit [-skīt], miner. Se Osmiridium.

Syssitia, grek. (eg. matlag, af syn) tillsammans,
och sitos, mat), kallades i det forna Grekland
de inom vissa doriska stater i lag föreskrifna
gemensamma måltiderna för männen. I Sparta, där dessa
måltider buro det specifika namnet feiditia, fiditia
l. filitia, (i äldre tider andreia, "mannasamkväm"),
voro alla medborgare förbundna att dagligen deltaga
i dem. Måltiderna intogos i slutna matlag af ung. 15
personer, som vid uppstående tomrum kompletterade
sig medelst omröstning med brödkulor. Medlemmarna
af ett sådant matlag kallades tältkamrater, och hela
inrättningen stod tydligen i nära samband med statens
militäriska organisation. Hufvudrätten utgjordes af
den berömda spartanska svartsoppan, i hvilken blod
ingick såsom en beståndsdel. Till bestridandet af den
gemensamma mathållningen erlade hvarje deltagare ett
visst månatligt belopp af lifsmedel och en liten summa
penningar. Den, som underlät eller af fattigdom var
urståndsatt att erlägga detta bidrag, var utesluten
från syssitierna, men på samma gång förlustig sina
fulla medborgerliga rättigheter. På Kreta voro
syssitierna, där kallade andreia, inrättade på
mera kommunistisk grundval, i det att de åtminstone
hufvudsakligen bekostades af allmänna medel.
A. M. A.

Syssla, bot., namn på orkidésläktet Cephalanthera.

Syssling (fsv. systrungi, systlungi, syzlunge),
ursprungligen den ena systerns barn i förhållande till
den andra systerns barn; numera den ena kusinens barn
i förhållande till den andras. Jfr Brylling, Suppl.

Syssloman, Ombudsman, jur., kallas den, som aftalsvis
förbundit sig att för annans (hufvudmannens)
räkning utföra ett uppdrag, ett mandat (se d. o. och
Ombudsman; märk utöfver där anförda lagrum: lag
18 april 1914 om kommission, handelsagentur och
handelsresande). Stundom inbegripas under begreppet
sysslomannaskap äfven vissa rättsförhållanden,
grundlagda annorledes än genom aftal, t. ex. genom
förordnande af myndighet; jfr God man och Kuratel.
Om sysslomän i konkurs se Konkursutredning. Se
ock Domkyrkosyssloman.
B. E—g.

Süssmayer [ṡȳs-], Franz Xaver, österrikisk
tonsättare, f. 1766 i Öfre Österrike, d. 1803 i Wien,
var Mozarts lärjunge och instrumenterade några arior i
dennes "Titus". Efter Mozarts död fick han i uppdrag
att fullborda hans med satsen Lacrymosa afbrutna
"Requiem" och löste den svåra uppgiften med stor
pietet. S. var från 1794 andre kapellmästare vid
hofoperan i Wien och skref flera operor.

Süssmilch [ṡȳs-], Johann Peter, tysk statistiker,
f. 1707 i Berlin, d. där 1767 som pastor, vardt 1743
led. af vetenskapsakademien i Berlin och uppmanad att
hålla akademiska föreläsningar öfver sitt hufvudverk,
Die göttliche ordnung in den veränderungen des
menschlichen geschlechts aus der geburt, dem tode
und der fortpflanzung desselben erwiesen
(1741, 2 bd,
5:e uppl. 1790—92, 3 bd). Jfr Statistik, sp. 1061.

System (grek. systema, sammanställning), i
allmänhet en ordnad sammanställning af delar i ett
helt. Uttrycket är en allmänt vetenskaplig term,
som redan af Platon infördes i den filosofiska
terminologien. — 1. Filos. I formell bemärkelse
betecknar system formen af ett helt och har af
ålder inom den formella logiken uppställts som
en af tankeformerna (jämte begrepp, omdöme och
slutledning). System i denna bemärkelse är den
tankeform, i och med hvilken det tänkta fattas som ett
sammanhängande, välordnadt och fullständigt helt. När
vetandet har denna form, utgör det vetenskap. Härför
fordras: 1:o att vetandet skall ega enhet därigenom,
att alla dess enskilda satser ytterst grunda sig på
en gemensam grundsats, den s. k. principen, hvaraf
de alla i bestämd ordning härledas som omedelbara
eller medelbara följder (härigenom skiljes det logiska
systemet 1. vetenskapen från aggregat och rapsodiskt
vetande) ; 2 :o att däri skall ingå en fullständig
mångfald af moment, hvarigenom vetenskapen skiljes
från ett vetande, som innehåller endast några få
insikter om sitt föremål; och 3:o logisk konsekvens
l. sammanhang, hvarigenom momenten verkligen
sammanslutas till ett helt, genom att inbördes stå
i förhållande till hvarandra af grund och följd. De
tankeakter, genom hvilka tänkandet uppfyller dessa
fordringar, äro: definition, division och bevis
l. demonstration. I likartad formell bemärkelse
fattas termen, då man talar t. ex. om Linnés
botaniska system, förstående därmed det först af
Linné använda sättet att tänka sig växterna ordnade
till ett sammanhängande, klassifieradt helt. — I
reell bemärkelse
betecknar man med system själfva
den systematiska verkligheten, den till ett verkligt
helt sammanslutna mångfalden. I denna bemärkelse talar
man t. ex. om himlakropparnas system, menande därmed
totaliteten af alla himlakroppar, och om ett system
af olika delar, som samverka inom en maskin och låta
denna verka som ett helt. Det är ock i en likartad
betydelse, som ordet fattas, när man talar om ett
visst filosofiskt system till skillnad från andra
tänkares system. Med t. ex. Kants system förstås i
denna bemärkelse samtliga hans filosofiska åsikter,
så vidt de utgöra ett sammanhängande helt, utgående
från den af Kant uppställda filosofiska principen. —
2. Biol. Det genetiska sambandet mellan de skilda
växt- och djurformerna, hvilket samband

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:15 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free