- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
31-32

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sågutfall - Sågverk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vara vid sågning. Sågutfallet är beroende på den
vara man sågar. Af smäckert virke erhålles mindre
utfall än af gröfre, af krokigt mindre än af rakt, af
rottjockt mindre än af växtfylligt. I regel brukar
man kunna påräkna: sågad vara, plank, battens,
bräder, staf o. d. 65 proc., affall utom spån 19
proc., spån 12 proc., krympningsförlust 4 proc. =
100 proc.
W. E—n.

illustration placeholder
Fig. 1. Större sågverk i Norrland (Skönviks såg).

T. h. maskinhuset, t. v. såghuset och utanför

detta uppfordringsbanorna för timret.

Sågverk, i inskränkt mening en med motor drifven maskin
för sågning (se d. o.); i vidsträckt bemärkelse
en anläggning, som omfattar alla för fabriksmässig
sågning af timmer erforderliga maskiner, byggnader,
lager m. m. Sågverk uppföras helst på plats, där
tillförseln af timmer är god och afsättningen af
tillverkningsalstren nöjaktig, t. ex. flottleders
mynning vid hafvet eller skärningspunkten mellan
flottled och järnväg. (En sågverksanläggning af
de största ses i fig. till art. Korsnäs; jfr äfven
bilderna i art. Graningeverken, Kramfors, Skutskär,
Sund och Svartvik.) Anläggningsplatsen bör
vara en fri, helst luftigt belägen plats, där
godt utrymme finnes för såväl råvaran som för
de sågade produkterna. Verket måste läggas på god
grund. Själfva såghuset bygges i regel i två våningar,
en undre för transmissioner o. d., en öfre för själfva
sågningsarbetet. Endast vid smärre verk, cirkelsågverk
o. d., används blott en våning. Cirkelsågverken bestå
af en klinga och ett bord. På det senare upplägges
stocken, som frammatas mot klingan, hvarvid ett
sågskär upptages. Stocken lägges sedan stadigt på
den plansågade sidan, hvarefter plankor och bräder
af olika bredder sågas. På dessa sågverk kan endast
något hundratal stockar om dagen sågas. De ha sin
största betydelse därigenom, att timret ej behöfver
sorteras före sågningen, att omställning för olika
dimensioner undvikes samt att de äro billiga. De
användas därför ofta vid mindre egendomar, eller då
man hastigt vill försåga ett mindre timmerparti.
Numera transporteras de ofta omkring med motorer och
äro därigenom af viss betydelse för nedbringandet af
priset på sågadt byggnadsvirke. — Ramsågverken äro
af mera stabil natur och byggas numera synnerligen
omsorgsfullt. Då villkoret för att sågningen skall
bli ekonomiskt lönande är mera beroende af, att
verket bygges så, att virket lätt faller på den
plats och vid den maskin, där det skall bearbetas,
än att alla maskinerna äro ultramoderna, spelar
transportfrågan en stor roll. Ett ej obetydligt
hinder har man däri, att sågningen ofta måste försiggå
vintertid, då råvaran är frusen och isig. Då virket
framkommit genom flottled (se därom
Flottning), på järnväg eller framkörts till sågverket, skall
det sorteras, så att olika toppdimensioner komma
tillsammans. Man har därför i vattnet byggt särskilda
sorterverk ("magasin"), bestående af timmerläns och
fasthållna genom sänkstöd eller dykdalber. Timret
införes till en central plats, där grofleken mätes,
hvarefter diametern märkes på stocken. Vid de större
sågverken insorteras därefter timret efter halftum,
vid de smärre efter hela tum, i olika magasin. Då
emellertid flottning (se vidare d. o.) ej kan pågå
vintertiden, nödgas man hoplägga virket för förvaring
i "vintermagasin". Timret kan då landrullas,
sänkvältas eller stöddragas. Landrullningen
tillgick så, att man medelst "timmerhäst" upplyfte
timret på land, där det lades torrt. Därigenom
blånade virket och sprack sönder; man har därför
numera på de flesta ställen öfvergett detta sätt
och i stället medelst "timmerhästen" (nu ett
transportabelt uppfordringsverk) hoplagt virket i
flottar, s. k. "mosor", i vattnet. Vid stöddragning
uppdragas stockarna med ungefär 1/3 af sin längd
först mot en fast plats, t. ex. en strand, hvarefter
den ena stocken på samma sätt drages upp till 1/3
på den andra. Sänkning af virket är något dyrare i
arbetskostnad än stöddragning, men är i stället
något billigare vid uttransporten vintertid,
då det stöddragna virket ofta är synnerligen
isigt. För att befria timret från is och snö
har man utsläppt varmvattnet från ångpannorna vid
upptagningsplatsen. Vid våra nordligaste verk har man
t. o. m. byggt särskilda varmvattensbassänger. På
senare tid har man mångenstädes anställt särskilda
isspettare eller måst anskaffa varmvatten för isens
smältning. Virkets uppfordring till sågverksmaskinerna
skedde förr därigenom, att 5—6 stockar hopsnarades
med en kätting, hvarefter denna fasthakades vid en
ändlös kätting, som gick från sågverket till den
plats, där virket förvarades. En dylik kätting kunde
vanligen förse 2—3 ramar med timmer. Numera har
man vanligen ett uppfordringsverk till hvarje ram
eller rampar. Man har på den ändlösa kättingen fäst
medbringare, som hugga fast i stockarna, dessa föras
intill dem, och transportera stockarna en och en upp
till ramarna. Dessa uppfordringsverk äro försedda med
automatiska anordningar för verkets igångsättande. Då
en stock föres upp mot uppfordringsverkets slutpunkt
vid ramen, stöter den mot en plåt, som är kopplad
till en remgaffel för dragremmens afläggning från
dragskifvan till en nollskifva, under det att en
motvikt återför samma plåt och därmed dragremmen till
dragskifvan, då stocken borttages.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:22 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free