Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 113-114 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Säter - Säter - Saeter, Ivar Johnsen - Säterbo (Setterbo) - Säterdalen - Säterholms skans - Säteri

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

inkomst af 40,260 kr. Handtverkarna äro
omkr. 50. Industrien, som blomstrade på 1600- och
1700-talen, tynade sedan af, men har nu fått en ny
uppblomstring. Den sysselsatte 1915 på 7 arbetsställen
144 arb. och hade ett salutillverkningsvärde af
588,254 kr.; bl. a. Dala väfveri för bomullstyger,
Dala mek. spisbrödsbageri (det första i Sverige,
där hela bakningsproceduren sker med maskin), en
yxfabrik och ett elektricitetsverk vid Ljusterån,
som förser staden med yttre och inre belysning
och några fabriker med kraft. I staden finnas
sparbankskontor, filialkontor af A.-b. Stockholms
handelsbank, stadsläkare, apotek, postkontor,
telegraf- och rikstelefonstation, och staden står
genom S. Dalarnas järnväg i förbindelse med svenska
järnvägsnätet. "Säters tidning" (tr. i Falun) utkommer
2 ggr i veckan. S. hade förr en 1-klassig pedagogi,
senare en samskola, nu blott folkskola. Utanför staden
på Kungsgårdens mark ligger Säters hospital (1906—12),
byggdt efter kolonisystem med skilda byggnader, 36
st., hvaraf 17 äro afsedda för administrationen och
19 större och mindre paviljonger för olika kategorier
af sjuka (830 patienter). I kyrkligt hänseende bildar
S. med sin landsförsamling ett pastorat inom Stora
Tuna kontrakt af Västerås stift. — Genom k. br. 9
juni 1626 förklarade Gustaf II Adolf som sin vilja
att på Säters kungsgård, säte för fogden i Öfre
bergslagen, fundera och bygga en stad, och genom
k. br. 8 maj 1642 fick S. stadsprivilegier samt
stora donationsjordar, 359 13/16 tld åker, 104 5/8
tld äng och l,255 3/16 tld betesmark och skog. 1619
anlades där den första inhemska garhyttan för rening
af koppar från Falu grufva, och med den förenades
1624 det första kopparmyntverket i Sverige, med
Gillis Coyet som myntmästare. Sedan myntverket 1642
flyttats till Avesta, drefvos flera industrier af
Ljusteråns vatten, bl. a. ett betydande plåt- och
harneskmakeri. — Säterdalen, känd och omtalad för
sin fägring och sin yppiga vegetation, är omkr. 6
km. lång och nedskuren af Ljusterån, som bildar en del
större och mindre fall. Ån har i den lösa moränsanden
nedskurit en egendomlig, ända till 50 m. djup och på
sina ställen mer än 100 m. bred
dalgång (se fig. 4), som med sina många grenar och
bidalar är en förtjusande idyll, fagrast under våren
och försommaren, då till "Slätten" samlas
stora människoskaror till fester, möten och till
åseende af friluftsskådespel (redan 1908, de första
i Sverige), som stundom lockat ända till 20,000
åskådare. Om dalens bildning se A. G. Högbom,
"Exkursioner i Säterdalen och dess omgifningar" (i
Sv. turistfören:s årsskrift 1901). Vid den omkr. 4
km. v. om S. belägna fäbodstugan Lodstöparbo restes
16 juni 1907 en 4 m. hög sten till minne af Barbro
Stigsdotter (se denna), som uppges ha varit född där.
Wbg.

Fig. 4. Parti af Säterdalen.

Säter, Säterstuga. Se Fäbod.

Sæter, Ivar Johnsen, norsk författare,
f. 20 nov. 1864 i Tolgen, Österdalen, tog 1885
afgångsexamen från seminariet i Tromsö och var
flera år amanuens vid Deichmanska biblioteket
i Kristiania. S. har författat berättelser
(Tungsind 1896, Ideelle krav 1898, En mand 1902,
Udenfor samfundet 1906), dikter (Livet 1898,
Livets sange 1909), skådespelet Hans Nilsen Hauge
(1904) och bygdeskildringarna Storelvedalen (1908)
och Tolgen (1909). Efter att ha blifvit katolik
skref han Ignatius Loyola (1911) och Domkirkens
bygmester (1912, om ärkebiskop Eystein). S. är
en själfständig, idealistisk författare.
K. V. H.

Säterbo (Setterbo), socken i Västmanlands län,
Åkerbo härad. 5,144 har. 879 inv. (1917). Annex till
Arboga stad, Västerås stift, Arboga kontrakt.

Säterdalen. Se Säter.

Säterholms skans. Se Sätersundet.

Säteri, kam., landtgods, som till följd af egarens
privilegierade ställning som frälseman befriats
från större delen af de allmänna utskylder,
hvilka i allmänhet intill 1900-talet hvilat på
svensk jord. Denna s. k. säterifrihet, som under
loppet af flera årh. utvecklat sig i samma mån,
som adeln blifvit mäktig, vann stadga vid Erik XIV:s
kröning. Adelsmannen erhöll då skattefrihet för en
gård, friherren för två och grefven för tre. Vid samma
tillfälle grundlades en s. k. ladugårdsfrihet genom
stadgandet, att den frälsemannen tillhöriga, närmast
säteriet belägna landbogården skulle njuta liknande
friheter som säteriet (se Ladugårdshemman samt Rå-
och rörshemman). Själfva säteriet skulle afses för
åkerbruk och vara väl bebyggdt med en "sätesbyggnad",
värdig egarens ställning. Skattefriheten
äfventyrades, om byggnaden ej ordentligt underhölls
och om jorden ej väl häfdades. Landbogården däremot
skulle afses till afvel eller ladugårdsskötsel. Då
antalet säterier blef för stort, förklarades i
resolutionen på ridderskapets och adelns besvär 1686
(§ 39), att det icke tilläts vidare att "bygga"
— inrätta — nya säterier. Genom 1723 års adliga
privilegier bestämdes, att säterifriheten skulle
innefatta frihet från rusttjänst, utskrifning,
rotering, kronotionde, kronokörslor, skjutsning,
durktågs- och andra gärder, inkvartering, prästgårds-,
tingshus- och gästgifvargårdsbyggnad, kontributioner
m. m. Försöken att slippa från tionde (se d. o.) till
prästen misslyckades. Genom en på rikets ständers
beslut grundad k. kung. afskaffades 1810 adelns rätt
att uteslutande besitta säterier. Konsekvenserna af
denna viktiga reform ha gett sig till känna i den
nyare lagstiftningen, t. ex. i fråga om prästgårds-
och tingshusbyggnad. Säteriernas gamla privilegier att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>